Mansjobb och kvinnogöra

Linn Granqvist

Finland ligger i toppen på listor över världens mest jämställda länder. Men om man zoomar in på lokal nivå finns det ännu orättvisa mellan könen, bland annat gällande hushållsarbetets fördelning. Statistikcentralen berättar att kvinnorna lägger 35 minuter mera på hushållsarbetet per dag. En tredjedel av de finländska kvinnorna är missnöjda med fördelningen, och en femtedel av de finländska männen. Hur ser det ut i Svenskfinland? Vad beror fördelningen på? Varför är vi nöjda eller inte nöjda med fördelningen? Och den viktigaste frågan, vem är det egentligen som plockar i diskmaskinen oftast?

Didaktiskt material: Hushållsarbetets fördelning i heterosexuella parförhållanden

Hela avhandlingen hittas här: https://www.doria.fi/handle/10024/187380

Att undervisa huslig ekonomi på distans

Andrea Julin & Johanna Jussila

För att förhindra spridningen av covid-19 var skolorna i Finland tvungna att periodvis under ett år hålla undervisning på distans. Alla ämnen berördes, däribland det praktiska läroämnet huslig ekonomi. Vanligtvis hålls lektionerna i undervisningskök i skolorna, men nu förflyttades undervisningen till varje elevs eget hem. I vår avhandling har vi undersökt hur ämneslärare i huslig ekonomi upplevde den exceptionella situation som de plötsligt ställdes inför när de övergick till distansundervisning.

Didaktiskt material: Handbok i distanundervisning

Hela avhandlingen hittas här: https://www.doria.fi/handle/10024/187204

Den vegetariska skolmaten ur kosthållsperspektiv

Elin Söderholm

Vegetarisk mat i skolor är ett ständigt aktuellt och hett omdebatterat ämne. Det finns en grupp av relevans för ämnet som sällan kommer till tals i debatten: kosthållspersonalen, alltså de som faktiskt tillreder den vegetariska skollunchen. Vad tycker de om att tillreda vegetarisk mat? Besitter de den kunskap som behövs för att tillreda fullgod vegetarisk kost? Hur ser de på frågor som hållbarhet, svinn och framtid i relation till den vegetariska skollunchen? I min avhandling har jag intervjuat kosthållspersonal från hela Svenskfinland. Låter detta intressant? Läs min avhandling!

Didaktiskt material: Vegetarisk skolmat – kampanjer

Hela avhandlingen hittas här: https://www.doria.fi/handle/10024/187212

Högstadieelevers upplevelser av den vegetariska skolmaten

Miia Seppi

I och med att befolkningsmängden ökat behöver vi också producera mer mat. Vi behöver också ställa högre krav på matens kvalité för att inte öka på miljöns belastning. Den vegetariska maten är både bättre för miljön, djuren och vår hälsa. Hur ska vi få eleverna att äta mer vegetariskt? Vilka problem anser eleverna det finns med den vegetariska skolmaten? För att kunna servera den vegetariska maten på ett lockande sätt åt eleverna behöver vi ha en förståelse för deras upplevelser och tankesätt. Till min avhandling har jag intervjuat nio högstadieelever från tre olika skolor i Österbotten för att få en insyn i deras upplevelser av den vegetariska skolmaten.

Didaktiskt material: Vegetarisk kost i huslig ekonomi

Hela avhandlingen hittas här: https://www.doria.fi/handle/10024/186303

Undervisningsmaterial i huslig ekonomi för årskurs 1-4

Mia Salminen

Huslig ekonomi är ett av det ämnen som utvecklarna av de lokala läroplanerna har möjlighet att ta med i planen för årskurs F–6 sedan Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 togs i bruk. Även om undervisningsämnet huslig ekonomi tillkommit i planen för de lägre årskurserna saknas undervisningsmaterial för att praktiskt kunna genomföra undervisningen. Ett undervisningsmaterial för ämnet är därför aktuellt. Men hur borde detta undervisningsmaterial vara uppbyggt för att gynna så väl läraren som eleven?

Didaktiskt material: Undervisningsmaterial i huslig ekonomi

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051635550

En studie om undervisningsutrymmets funktionalitet i ämnet huslig ekonomi

Lizette Nyblom

Hur passar funktionella kriterier in på alla elever i ämnet huslig ekonomi? Det är utmanade att planera ett undervisningsutrymme i huslig ekonomi så det passar alla elever. Lärarna i studien är ense om att det finns många åtgärder som kan göras för att få ett undervisningskök fungerande för varje elev. Fördelar med att läraren är med och planerar undervisningsutrymmet i huslig ekonomi är att eleverna får en väl fungerande lärmiljö.

Didaktiskt material: Ergonomi i klassrummet

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051335099 

Privatekonomi på schemat

Moa Bäckroos

Att beakta ekonomi hör till vardagen. Studier visar att finländarnas ekonomiska kompetens i genomsnitt är på en god nivå och genom att arbeta för att främja ekonomiska färdigheter kan kompetensen förbättras ytterligare. Till en viss del är det föräldrars ansvar att lära barn och unga hantera olika ekonomiska situationer, men om inte kunskapen finns i hemmet? Här kan skolan komma att spela en viktig roll, genom att på ett demokratiskt och rättvist sätt lära ut dessa kunskaper. I min avhandling har jag därför valt att undersöka ämneslärares erfarenheter av undervisning i privatekonomi inom huslig ekonomi.

Didaktiskt material: Privatekonomi på schemat

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022041829421

Ska huslig ekonomi undervisas i den grundläggande utbildningens lägre årskurser och vad ska undervisningen i så fall handla om?

Essi Rimmi

Allt fler elever har bristande kunskaper när det gäller hushållssysslor i hemmet. För tillfället undervisas huslig ekonomi som obligatoriskt ämne endast i åk 7, även om Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 nämner möjligheten att undervisa huslig ekonomi redan tidigare. I min studie har jag undersökt föräldrarnas uppfattningar kring skolans möjlighet att undervisa huslig ekonomi i åk 1–6. Vad skulle man förlora med att lära eleverna baskunskaper redan tidigare i livet?

Didaktiskt material: Huslig ekonomi i åk 1-6

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051134405

Från bild till bord – att använda tecknade serier inom huslig ekonomi

Ronny Wikström

I min avhandling Mat och tecknade serier – Från bild till bord analyserar jag hur tecknade serier kan användas inom forskning och i lektioner för huslig ekonomi. Serier utgör en bestående del av populärkulturen men känns barnslig och är för några inte värd någonting i ett forsknings- eller undervisandesyfte. Speciellt i kombination med huslig ekonomi. Att kombinera serier med mat fungerar, med den rätta vinklingen.

Didaktiskt material: Tips att ta in tecknade serier i huslig ekonomi

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061738283

Mat(b)ordet – måltidsgemenskap då vi inte kan träffas personligen

Linda Qvarnström

Äldre kan gynnas av att äta tillsammans virtuellt. Seniorer som deltog i virtuella måltider är ense om att måltidsgemenskap inte helt kan återskapas på distans. Fördelar med att äta tillsammans online är ändå gemenskap och variation i vardagen.

Didaktiskt material: Tips for virtuell maltid

Hela avhandlingen hittas här: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042928058