Från avhandling till webben

Dennis Brandt & Johannes Juselius

Att göra en lång historia kort är inte alltid lätt. Det visar vår undersökning av lärarstuderandes videopitchar. En av de största utmaningarna är att ändra dispositionen, det vill säga uppbyggnaden. Vi ger dig flera tips och verktyg om hur du kan göra din video mera populärvetenskaplig. Ta en titt!

Stödmaterial: Guide till att göra en videopitch

Att undervisa i en sammansatt klass

Karin Oksanen och Mikaela Lindblad

Små skolors framtid är en aktuell fråga på många orter i Finland. Ett lågt elevantal och ett litet kollegium bidrar till en familjär känsla och en stark sammanhållning. Det vanligaste upplägget för små skolor är sammansatta klasser och lärares förberedelse för att undervisa i en sammansatt klass är olika. På vilka sätt organiseras undervisningen i sammansatta klasser? Här presenteras några lärares erfarenheter av att arbeta och undervisa i en sammansatt klass i en liten skola.

Stödmaterial: Olika sätt att organisera undervisningen

Idrottande högstadieelevers skol- och idrottsengagemang

Emmy Määttä

Att utöva målmedveten idrott vid sidan om skolgång är mycket tidskrävande och utmanande. Hur skolmässigt och idrottsmässigt engagerade är högstadieelever som går i en idrottsklass? Är stödet för högstadieelever med dubbelkarriär tillräckligt för att de skall nå framgång både akademiskt och atletiskt? Fortsätter eleverna med dubbelkarriären efter högstadiet eller avbryts satsningen? Vilka faktorer kan påverka idrottande högstadieelevers val av andra stadiet utbildning? Detta är frågor som diskuteras och besvaras i min magisteravhandling.

Stödmaterial:Främjandet av skol-och idrottsengagemang

Att arbeta förebyggande under lågstadietiden inom sömn- och kostvanor bidrar förhoppningsvis till att eleverna inte hamnar i osunda levnadsmönster under högstadietiden

Emma Backlund & Hanna Åkerlund

Hälsa är en väsentlig del av vår vardag. För att vi ska må bra behövs komponenterna mat, sömn och motion. Alla tre komponenter är lika viktiga för en optimal hälsa. Dagens tonåringar har en tendens att hoppa över måltiderna och gå och lägga sig sent på kvällarna.  Detta inverkar negativt på deras allmänna hälsa, vilket också syntes i våra resultat i vår magisteravhandling. Vi har utarbetat stödmaterial i form av diskussionskort som kan användas tillsammans med eleverna för ge dem verktyg som kan förhindra att en negativ trend syns senare under  högstadiet i elevernas sömn- och kostvanor.  

Stödmaterial: Diskussionskort

Arbetet är krävande enligt klasslärare

Ida Hultgren & Sandra Kulla

Klasslärare upplever att den psykiska belastningen i arbetet ökar. Mest krävande är föräldrakontakt, elevkontakt och otydliga arbetstider. Arbetet underlättas däremot av en utförlig planering, ett fungerande ledarskap och en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Ta del av klasslärares upplevelser för att få tips på hur du kan undvika överbelastning i arbetet.

Stödmaterial: Minska på stressen

Att jobba som klasslärare efter studierna är ingen självklarhet

Hannah Pekkarinen

Flera väljer att byta yrke efter examen. Även yrkesverksamma klasslärare har någon gång funderat på att byta yrkesområde. Pedagogiska studier inom klasslärarutbildningen lockar studeranden som kanske inte har tänkt sig jobba som klasslärare i framtiden. Klasslärarutbildningen som utbildning ger möjligheter att jobba inom andra branscher.

Stödmaterial: Min digitala dagbok

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020113098631

 

Språkmedvetenhet

Benjamin Fridlund & Sara Malin

I läroplanen betonas språkmedvetenhet genomgående. Trots det finns stora sprickor i språkmedvetenhet bland klasslärarstuderande vid de finlandssvenska klasslärarutbildningarna. Språkmedvetenhet borde tydligt tas upp inom utbildningen. Är det gemensamma riktlinjer bland utbildarna som saknas eller faller språkmedvetenheten i skymundan?

Stödmaterial: Språkmedvetenhet i skolan

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202101151905

Desto yngre, desto bättre för svenskspråkiga barn att lära sig finska?

Sandra Virta

En yngre startålder ger fördelen att lära sig uttalet i språk. Kastar vi in två eller flera språk i samma soppa, kan det hända att barn blandar på uttalet och hittar på ord. Sedan länge har svenskspråkiga fått lära sig den finska grammatiken i skolan, medan uttalet fått släpa efter. En balans kunde bli verklighet ifall barn i daghemsålder får börja höra och lära sig hur finska talas.

Stödmaterial: Finsk uttalsutveckling hos svenskspråkiga småbarn

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201214100599