I finländsk skolkontext förutsätter klasstandem i praktiken samarbete mellan två skolor med olika undervisningsspråk. Hittills har klasstandem därför tillämpats främst inom undervisningen i det andra inhemska språket, svenska och finska.
Klasstandem går något förenklat ut på att finsk- respektive svenskundervisningen i vardera skolan organiseras i klasser bestående till hälften av svenskspråkiga och hälften av
finskspråkiga elever eller studerande. Lärarna undervisar på så sätt i språkligt blandade elevgrupper. Grupperna undervisas parallellt. Under den första lektionen undervisar finskläraren finska för grupp A samtidigt som svenskläraren undervisar svenska för grupp B. Under den andra lektionen byts lärarna och rollerna så att finskläraren undervisar grupp B och svenskläraren grupp A. Studerandena byter roller från den som lär sig till den stödjande beroende på vilken lektion de deltar i. Under finsklektionerna fungerar de finskspråkiga som modeller och stöd och under svensklektionerna är det de svenskspråkiga som stöder och ger modell för de finskspråkiga.