månadsarkiv: maj 2023

Kungar, sex och skandaler: en studie av skvaller och journalistik (2023)

Monografier, Publikationer, , , ,

Detta är en bok om tre kungar från olika epoker som hamnade i tre medieskandaler med sexuella förtecken.

Etnologerna Lars-Eric Jönsson och Mia-Marie Hammarlin undersöker hur medieskandaler byggs upp och utvecklas. Nyhetsjournalistikens samverkan med den läsande publiken, muntligt skvaller och digitala medier studeras, liksom romaner, kupletter och skillingtryck.

Oscar II (regent 1872-1907), Gustaf V (regent 1907-1929) och Carl XVI Gustaf (som firar 50 år på tronen 2023) var föremål för skvaller som skandaliserade dem och de älskare och älskarinnor som de påstods ha haft intima förbindelser med. Detta skvaller om skådespelerskor, unga män och kaffeflickor var tätt sammanflätat med journalistik och skapade roande, oroande, moraliserande och politiska berättelser med påtaglig livskraft.

Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi, och Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi, är verksamma vid Lunds universitet.

Folklore Fellows’ Network 56

Tidskriftsnummer

Number 56 (2022) of Folklore Fellows Network has been released.

Read it here.

Contents:

Folklore Fellows on the Threshold of a New Era
Pekka Hakamies

Diverse Conceptions of ‘Folklore’
Frog

Lithuanian Proverbs and Proverbial Phrases for Local and International Research
Dalia Zaikauskienė & Vita Džekčioriūtė-Medeišienė

Book Review: Representations of Fear
Debbie Felton

CFP: Silenced Sources, Heritage, and the Oral-Literary Continuum – Rewriting the Margins of the National

Folklore Fellows’ Communications Series in 2022

 

Tidskrift for kulturforskning Nr. 2 (2022): Stedsansen

Tidskriftsnummer

Hva er det som gjør at vi klarer å finne veien dit vi skal? Hvordan leser og opplever vi landskapene rundt oss?

Om menneskene blir dummere i digitaliseringens tidsalder er noe kognisjonsforskere får svare på. I dette temanummeret av Tidsskrift for kulturforskning og i forskningsprosjektet det bygger på, ønsker vi derimot å problematisere påstanden om at avanserte stedfinningsteknologier som GPS og digitale kart erstatter en fram til nå tilsynelatende intern og uavhengig sted­sans som mennesker har kunnet stole på gjennom årtusener. Vi er skeptiske til oppfatningen om at stedsansen kan forstås som løsrevet fra de mange og mangfoldige teknologiene som bistår oss i prosessen hvor vi finner, navigerer i og skaper mening i steder. Vi er heller ikke ubetinget enige i påstanden om at stedsansen nå trues av teknologi og dermed står i fare for å dø ut. Enhver ny teknologi som mennesker bruker til å sanse, oppleve og formidle informasjon om verdenen rundt oss vil på ulike måter endre relasjonene mellom de som bruker teknologien og verdenen de befinner seg i (Jørgensen 2017). Vi støtter oss her til lange tradisjoner i teknologihistorien, og da spesielt til en av teknologihistoriens «lover» som artikulert av Melvin Kranzberg: «Teknologier er verken gode eller onde, men de er heller ikke nøytrale» (Kranzberg 1986). I dette temanummeret utforsker vi ulike stedfinningsteknologier – en rik og mangfoldig kategori med teknologier som vi mener er en uadskillelig del av stedsansen. I et slikt perspektiv blir stedsansen et historisk forankret kulturfenomen.

Vårt mål er å bringe stedsansen fra kognisjonsforskningens domene inn i dialog med kulturvitenskapelige forskningstradisjoner.

Läs numret här.

CFP to Puls nr 9

Call for papers - tidskrifter

Call for papers to Puls nr 9 is now open.

Deadline: August 21, 2023

Puls – journal for ethnomusicology and ethnochoreology is an online open access journal published by Svenskt visarkiv/Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research,
Stockholm, Sweden. The main focus of Puls is ethnomusicology and ethnochoreology,
but the journal also embraces adjacent disciplines, such as other aspects of musicology
and choreology, folklore, literature, and related studies of traditional and popular
culture. Puls welcomes analyses of historical and contemporary sources as well as
empirical case studies and theoretical discussions. Puls is an annual open access journal
published on the website of Svenskt visarkiv. Each issue either focus on a specific
theme or opens up for any topic within the journal’s field. Puls’ ninth issue is an open one.

Call for abstracts Ethnologia Scandinavica 2024

Calls for abstracts

To the 2024 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals.

The editors receive proposals in abstract format until the 30th of may. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!
Lars-Eric Jönsson (editor in chief)
————–

Inför 2024 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar.

Redaktionen tar till och med 30e maj emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!
Lars-Eric Jönsson (huvudredaktör)

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter
Instruktioner för inlämning av manuskript

Spara datumet: Välkommen på seminariet ”Digitaliserade svenskspråkiga tidningar i Finland – nytta och nöje” torsdag 31.8

Seminarium,

Tid: Torsdag 31.8.2023 kl. 9.30–16.45

Plats: SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors

Seminariet ordnas som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket och Svenska litteratursällskapet i Finland. 

Varmt välkommen att delta i ett seminarium om digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar i Finland, en värdefull resurs för alla slags forskare och historieintresserade personer!

Tack vare ett samarbete mellan Finlands Nationalbibliotek och åtta finlandssvenska stiftelser
digitaliseras samtliga svenska dagstidningar i Finland från 1940 framåt inom det treåriga projektet Digitalisering och tillhandahållande av svenskspråkiga dagstidningar. Samtliga svenskspråkiga tidningar utgivna från och med 1771 till och med 1949 har redan tillgängliggjorts för allmänheten via webbtjänsten digi.kansalliskirjasto.fi.

Seminariets program består av föredrag och en paneldiskussion.

Medverkande i programmet:

  • Kristina Linnovaara, arkivchef, Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Ulrika Holgersson, docent i mediehistoria, Lunds universitet
  • Jani Marjanen, docent, Avdelningen för kulturer, Helsingfors universitet
  • Tiina Miettinen, FD, stipendieforskare, Tammerfors universitet
  • Matias Kaihovirta, docent, Åbo Akademi
  • Ylva Perera, FM, litteraturredaktör, Hufvudstadsbladet
  • Tuula Pääkkönen, systemspecialist, Nationalbiblioteket
  • Krister Lindén, forskningsdirektör, nationell koordinator för FIN-CLARIN, Avdelningen för digital humaniora, Helsingfors universitet
  • Anna Vuopala, regeringsråd, Undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för upphovsrätt och audiovisuell kultur
  • Pekka Heikkinen, juridisk expert, Nationalbiblioteket
  • Jonas Lång, kanslichef, Svenska litteratursällskapet i FinlandModerator Wivan Nygård-Fagerudd

Seminariets huvudspråk är svenska och engelska. Paneldiskussionen förs på svenska och finska. Program och länk till anmälan skickas närmare evenemanget.

Aika: Torstai 31.8.2023 klo 9.30–16.45

Paikka: SLS:n talo, Ritarikatu 5, Helsinki

Seminaarin järjestävät Kansalliskirjasto ja Svenska litteratursällskapet i Finland.

Lämpimästi tervetuloa seminaariin, jonka aiheena ovat digitoidut, Suomessa julkaistut ruotsinkieliset sanomalehdet. Lehdet ovat todellinen aarreaitta tutkijoille ja kaikille historiasta kiinnostuneille.

Kansalliskirjaston vuosina 2021–2023 toteutettavassa projektissa Ruotsinkielisten sanomalehtien digitointi ja käyttöön asettaminen digitoidaan kaikki suomessa vuodesta 1940 eteenpäin julkaistut ruotsinkieliset lehdet. Digitoinnin mahdollistaa kahdeksan suomenruotsalaisen säätiön tuki. Kaikki vuodesta 1771 vuoteen 1949 julkaistut ruotsinkieliset lehdet on jo saatettu suuren yleisön käyttöön digi.kansalliskirjasto.fi -verkkopalvelun kautta.

Seminaarin ohjelma koostuu esitelmistä sekä paneelikeskustelusta.

Ohjelmassa esiintyvät:

  • Kristina Linnovaara, arkistonjohtaja, Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Ulrika Holgersson, mediahistorian dosentti, Lundin yliopisto
  • Jani Marjanen, dosentti, Kulttuurien osasto, Helsingin yliopisto
  • Tiina Miettinen, FT, apurahatutkija, Tampereen yliopisto
  • Matias Kaihovirta, dosentti, Åbo Akademi
  • Ylva Perera, FM, kirjallisuustoimittaja, Hufvudstadsbladet
  • Tuula Pääkkönen, tietojärjestelmäasiantuntija, Kansalliskirjasto
  • Krister Lindén, tutkimusjohtaja, FIN-CLARIN:in kansallinen koordinaattori, Digitaalisten ihmistieteiden osasto, Helsingin yliopisto
  • Anna Vuopala, hallitusneuvos, Opetus- ja kulttuuriministeriö, Tekijänoikeuden ja audiovisuaalisen kulttuurin vastuualue
  • Pekka Heikkinen, lakimies, Kansalliskirjasto
  • Jonas Lång, kansliapäällikkö, Svenska litteratursällskapet i Finland

Keskustelua johtaa Wivan Nygård-Fagerudd

Seminaarin pääkielet ovat ruotsi ja englanti. Paneelikeskustelu käydään ruotsiksi ja suomeksi.

Ohjelma ja ilmoittautumislinkki lähetetään lähempänä tapahtumaa.

Culture Unbound vol. 15 No 1 (2023): Child studies multiple

Tidskriftsnummer,

This is the first experimental issue of Culture Unbound. It contains only one publication, which is a collaborative article co-written by 32 authors. Open peer reviews are also included in the publication and the reviewers are on the list of authors. The format of the article offers the reader a choice to read it either in a traditional linear way, or to hop from one section to another using the interactive interface of the document. The purpose of this issue is to support unconventional and creative ways of sharing research, to encourage conversations about academic thinking, writing, and publishing, and also to play around with ways of reading academic publications.

DOI: https://doi.org/10.3384/cu.2023.15.1