Etikettarkiv: kulturarv

Laboratorium för folk och kultur 2/2023: Konflikter och förhandlingar om kulturarv

Ett nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur har nyss utkommit. Temat är konflikter och förhandlingar om kulturarv. Nedan ett litet citat ur inledningen skriven av Mattias Legnér:

”Kulturarv utgörs av olika kulturella uttryck och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare i såväl materiell som immateriell form. Det förändras över tid och är dynamiskt. Därmed kan kulturarv inte sällan bli föremål för motsättningar och förhandlingar. De senaste årens avlägsnande av statyer som representerar den koloniala tiden i Storbritannien eller minnen av slaveriet i USA är exempel på hur omtolkningar av det förflutna kan leda till krav på aktiv handling. Konflikter kan också leda till att nya kulturarv skapas i form av minnesplatser, museer, ruiner av förstörda byggnader, ceremonier och så vidare. Detta temanummer av Laboratorium behandlar frågor om hur kulturarv omvärderas och behandlas till följd av olika slags konflikter eller förhandlingar som äger rum i ett samhälle.”

Numret kan läsas här

I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv (2023)

Boken I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv, skriven av Cecilia Åse,  Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson och Maria Wendt, utkom tidigare i år.

Beskrivning av boken från förlaget Makadams webbsida:

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.

Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.

I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.

I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet.

I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet.

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Konferens: Kulturarv i kreativa processer 28-29 Mars 2023

Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik ordnar sin vårkonferens 28-29 mars 2023 på temat kulturarv i kreativa processer.

Kort om konferensen:

”På NCK:s vårkonferens som går av stapeln 28 – 29 mars 2023 på temat Kulturarv i kreativa processer vill vi djupdyka i mötet mellan kreativitet och kulturarv och undersöka hur detta möte öppnar upp för nya former av pedagogik och lärande. Vad händer när kulturarv används av konstnärer och kulturarbetare och tar sig nya uttrycksformer? Hur kan kulturarvsinstitutioner använda sig av kreativa uttryck som bildkonst, teater, poesi, spel eller dans för att både förmedla och medskapa? Vilka maktförhållanden och förgivettagna sanningar utmanas i mötet mellan det kunskapsbaserade och det konstnärliga?”

Intresse för att hålla presentation kan anmälas fram till 31 januari 2023.

Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv (2022)

En ny publikation har nyligen utkommit: Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv, skriven av Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström.

I denna bok undersöker Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström hur det vardagliga, erfarenhetsbaserade, muntliga berättandet blivit en självständig kulturrörelse i Sverige. Berättare med scenföreställningar och berättarkurser presenteras, och deras estetiska och pedagogiska idéer analyseras. En historisk bakgrund i landsmålsberättande och andra vågor av intresse för folklig kultur skisseras och betydelsen av samtida diskurser om immateriellt kulturarv lyfts fram. Boken är utgiven av institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och finns tillgänglig digitalt här.