månadsarkiv: november 2023

Min mormor. Kvinnoliv i en annan tid (2023)

Min mormor. Kvinnoliv i en annan tid är skriven av fyra etnologer: Katarina Ek-Nilsson, Marianne Liliequist, Birgitta Meurling och Annika Nordström.

Om boken:

Anna, Esther, Kajsa och Anna – fyra kvinnor med olika bakgrund, förenade av den tid de levde i och de utmaningar de mötte. Från de glittrande gatorna i New York och Berlin, till svenska stadskvarter, den småländska landsbygden och fjällvärldens småbruk,
utforskar denna bok hur globala händelser format deras
liv, drömmar och förhoppningar.

I Min mormor möter vi den svenska 1900-talshistorien ur fyra mormödrars perspektiv. Med en bakgrund i vetenskaplig forskning belyser boken det svenska samhällets transformation, från det brinnande hoppet hos unga drömmande kvinnor till krigets skuggor och svältens rädsla.

Författarna använder personliga erfarenheter och källmaterial såsom dagböcker, brev och fotografier för att analysera och presentera de fyra kvinnornas livshistorier. Detta tillvägagångssätt låter inte bara läsaren förstå, utan också känna, de djupa emotionella banden mellan mormödrarna och deras barnbarn

Läs mer på förlagets hemsida.

CFP: 13th International Conference of Young Folklorists “Dark Side of Folklore and Folkloristics”

Since the beginning of time, the existence of the light was inseparable from the darkness. In folklore material of  various cultures, darkness could take the shape of a mythological being or to be perceived as looming threat and danger. It could inhabit words, deeds, and wishes, enabling people to believe in dark magic, curses, actions that could bring harm and misfortune. It could also be attributed to the violence and crimes that took place in the community, as well as be seen as a power that can influence people to make questionable or condemnable choices.
However, sometimes even an academic approach cannot or would not cast enough light onto the matters of certain topics, leaving particular parts in the darkness. This kind of modus operandi  might even alter the views on traditions and folklore nationwide, as (un)consciously silencing disagreeable subjects might leave a wrong impression of it not existing in the first place.
13th International Conference of Young Folklorists invites scholars to explore topics that in traditional cultures were considered uncomfortable, immoral, a taboo, hid in the darkness not only because of people who did not wish to  converse in them, but also by folklorists who seemed to deem them disagreeable, improper, not worthy to write down. Potential themes include but are not limited to the following subject areas:
  • Processes of demonisation and alienation in traditional folklore;
  • Mythological beings and demons  in archival folklore material;
  • Fear, disgust, and other uncomfortable emotions within folklore;
  • Historical contexts of collecting controversial or “forbidden” folklore material;
  • Political and/or personal censorship of “inappropriate” folklore;
  • Negatively charged spaces and places in traditional narratives;
  • Decolonization of historical narratives;
  • Conspiracy theories, doomsday narratives, and urban legends in (digital) ethnography;
  • Rethinking of crime and violence in folklore;
  • Tracking of the queer ethnography;
  • Taboo topics in contemporary fieldwork;
  • Geopolitics, national politics, and folklore.
Since this topic is relevant not only in folklore studies, but also in anthropology, oral history, cultural heritage and religious studies, as well as other related disciplines, participants from other fields are also welcome to join the conference. The working language of the conference is English.
Please submit abstracts of 350 words, along with your name, institutional affiliation, email, and a brief biographical note (2–3 sentences) to the conference email yofovilnius24(@)gmail.comThe deadline for the abstracts is 13 February 2024. Notifications of acceptance will be sent out by 13 May 2024. There is no conference fee, however participants are expected to cover their travel and accommodation expenses.

Två digitala redaktörer sökes till SLS, Helsingfors

Svenska litteratursällskapet i Finland ger ut bland annat digitala utgåvor av handskriftssamlingar och författarskap. Vi söker nu två digitala redaktörer för våra kommande digitala utgivningsprojekt. Anställningarna är tillsvidareanställningar på heltid. Den digitala redaktionens arbete leds av SLS redaktionschef och i teamet ingår även två digitala utvecklingsansvariga.

Läs mer här.

Sista ansökningsdag måndag 4 december 2023

Fagkonferensen 24-26 januar 2024: Fest og høytid

Fest og høytid. Forening for kulturforsknings fagkonferanse
24.-26. januar 2024

Påmeldingsfrist 20 desember.

Vi er stolte over å være vertskap for Forening for kulturforsknings fagkonferanse, og denne gangen har konferansen temaet Fest og høytid. Et nytt blikk på markering, ritual, festival, feiring, sammenkomst og avskjed.

Vi inviterer til en fornya faglig diskusjon av festlige skikker, høytider og tradisjoner. Markeringer og høytideligheter er ofte konservative, og endringer kan skje sakte og nesten umerkelig. Samtidig kan nye tider kreve helt nye former og uttrykk. I festene og høytidene finner vi spennet i menneskelivet, fra sorg til glede og fra individ til kollektiv.

Til konferansen har det kommet inn innlegg fra kulturhistoriske forskere ved universiteter og museer i hele Norge. Over femti innlegg kommer til å bli presentert over tre dager, med temaer som spenner fra primstavens høytidsmarkeringer til Eurovision-fest, fotografienes rolle i høytidene. Vi skal diskutere julekort, kreppapir, sørgebind, kranselag, gravferder og mye, mye annet.

Dr. Kari Telste og Dr. Lizette Gradén er hovedtalere, og konferansen finner sted på IBSEN Teater og museum, Gjestestuene på Norsk Folkemuseum, og Norsk Maritimt Museum.

Les mer her.

Utställningsproducent till ett funktionsrättsprojekt vid Västerbottens museum, Umeå

Västerbottens museum i Umeå söker en producent till en utställning som ska öppna våren/sommaren 2025 på museet och sedan visas på tre platser i länet som vandringsutställning. Utställningen ingår i ett treårigt funktionsrättsprojekt ”Rättigheterna är våra”. Projektet genomförs i samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten och Funktionsrätt Västerbotten. Sensus studieförbund region Norrland är uppdragsgivare.

Omfattning: Heltid
Varaktighet: 6 månader eller längre
Anställningsform: Tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning
Ansök senast 8 december 2023.

 

When the Dam Burst: Perspectives on Genre and Tellability in Testimonies of Rape (2023)

Sofia Wanströms doctoral thesis When the Dam Burst: Perspectives on Genre and Tellability in Testimonies of Rape has recently been published. The dissertation defence will be held on 24 november 2023 (read more here). The thesis can be found here.

Abstract:

In 2017, the #MeToo movement called attention to the prevalence of sexual violence in all corners of the world, including the Swedish-speaking parts of Finland. A feminist campaign titled Dammen brister published 950 testimonies of sexual harassment and assault that had occurred within the minority, while the call published with the campaign demanded the silence around sexual violence to be broken. Beyond merely breaking a silence, however, the testimonies provide personal insight into the experience of this violence, a valuable aspect that this thesis argues is often overlooked. The campaign does not merely call attention to the problem but also provides knowledge that can broaden our understanding of it. By starting from a folkloristic assumption of a connection between the form, content, and meaning of stories, this thesis moves to consider how these stories are presented. The thesis seeks to provide insight into the social and cultural context that frame and inform how rape is narrated and experienced.
The aim of this thesis is to study how women narrate stories of rape within the campaign, and hence, it focuses on 360 testimonies describing experiences of rape. The breadth of the scope of the campaign meant that a variety of different experiences of rape are presented among the testimonies, conveying the diversity of possible experiences as well as the ambiguity that can surround an experience of rape. Through using a method of close reading and listening, the thesis stays close to the material and proceeds from the ways in which the writers narrate and construct meaning from their experiences. By proceeding from the assumption of tellability as depending on the audience’s ability to hear the stories in the intended way, the Dammen brister campaign is perceived as a space of increased tellability, as it represented a place in which writers could share with the assumption of being believed and validated, rather than questioned and blamed. The concepts of genre and positioning provide theoretical insight into how various narrative structures and strategies are used to convey certain meanings, as well as how the tellable space of Dammen brister allowed the writers to deviate from and challenge narrative expectations, telling both little and a lot.
This thesis provides important insight into the variety of ways in which raped women can narrate their experiences. As a subject that can be difficult to tell, it is argued to be crucial to allow those victimized space to narrate as little or as much as they find necessary in that time and space without requiring them to adhere to a specific structure or discourse. Such understanding of the narration of rape would increase tellability of the subject and hence allow women to interpret and recreate their experiences in their own voice. Thus, this thesis contributes to making women’s own stories of rape to be rendered hearable and respected.

Abstrakt på svenska:

Hösten 2017 uppmärksammade MeToo-rörelsen förekomsten av sexuellt våld i alla hörn av världen, inklusive de svenskspråkiga delarna av Finland. En feministisk kampanj med namnet Dammen brister publicerade 950 vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp som hade upplevts inom minoriteten, medan uppropet som publicerades i samband med kampanjen krävde att tystnaden kring sexuellt våld skulle brytas. Utöver brytandet av tystnaden ger vittnesmålen även en inblick i upplevelsen av våldet, en viktig aspekt som denna avhandling hävdar att det ofta bortses från. Kampanjen uppmärksammar inte bara problemet, utan ger också kunskap som kan bredda vår förståelse av det. Med en folkloristisk utgångspunkt, som förutsätter ett samband mellan berättelsers form, innehåll och mening, undersöker avhandlingen hur berättelserna presenteras. Därigenom ämnar avhandlingen ge insikt i de sociala och kulturella sammanhang som ramar in och informerar om hur våldtäkt berättas och upplevs.
Avhandlingens syfte är att studera hur kvinnor berättar om våldtäkt inom kampanjen, och fokuserar därför på 360 vittnesmål som beskriver upplevelser av våldtäkt. Kampanjens räckvidd innebär att många olika erfarenheter av våldtäkt presenteras bland vittnesmålen, vilket förmedlar mångfalden av möjliga erfarenheter samt den tvetydighet som kan omge en upplevelse av våldtäkt. Med metoderna närläsning och lyssnande håller avhandlingen sig nära materialet, och utgår från skribenternas sätt att berätta och skapa mening från sina erfarenheter. Genom att utgå från en uppfattning om berättbarhet (eng. tellability) som avhängigt publikens förmåga att höra berättelsen på det avsedda sättet, uppfattas kampanjen som en plats med ökad berättbarhet, eftersom den erbjöd skribenterna en plats där de kunde dela sina upplevelser med antagandet om att de skulle bli trodda och validerade, snarare än ifrågasatta och anklagade. Begreppen genre och positionering ger teoretisk insikt i hur olika berättarstrukturer och strategier används för att förmedla vissa betydelser, samt hur det berättbara utrymmet i Dammen brister tillät skribenterna att avvika från och utmana narrativa förväntningar.
Denna avhandling ger insikt i de olika sätt våldtagna kvinnor kan berätta sina erfarenheter. Som ett svårt ämne att berätta om, hävdas det vara avgörande att låta de utsatta få utrymme att berätta så lite eller så mycket som de vid det tillfället anser nödvändigt, utan att kräva att de följer en specifik struktur eller diskurs. En sådan förståelse av berättandet om våldtäkt skulle öka ämnets berättbarhet och därmed ge kvinnor möjlighet att tolka och återskapa upplevelsen på eget sätt. Därav bidrar denna avhandling till att göra kvinnors egna berättelser om våldtäkt hörbara och respekterade.

 

CfP: Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries 2024

The 8th Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries (DHNB) will be held in Reykjavík 27-31 May 2024.

Call for proposals is now open

The DHNB aims to support research, education, and the dissemination of digital humanities in the Nordic and Baltic countries. For over seven years, the DHNB conferences have brought together academics, researchers, students, librarians, archivists, curators and museum professionals interested in creating and using digitised and born-digital collections as research data in the humanities, social sciences and arts. The DHNB has matured both as an organisation and as a community, something which is evident in the extensive compilation of outputs (https://dhnb.eu/publications/). Our annual gatherings have consistently served as a forum to showcase digital research, methodologies, technology, pedagogy and practice at the intersection that exists between academic disciplines and cultural heritage institutions. With its present level of maturity, the DHNB is now offering an opportunity to reflect on the development of these approaches and share insights that have been gained along the way.

Special theme:
FROM EXPERIMENTATION TO EXPERIENCE: LESSONS LEARNED FROM THE INTERSECTIONS BETWEEN DIGITAL HUMANITIES AND CULTURAL HERITAGE

One unique aspect of the DHNB community is the active involvement of professionals from libraries, archives, and museums alongside digital humanities researchers. In the DHNB 2024 call for papers, we would particularly like to place emphasis on sharing lessons learned from collaborative initiatives between academic and cultural heritage communities, something that is exemplified by the work of our conference host, the Icelandic Centre for Digital Humanities and Arts.

Read more here.

The call closes 21 january 2024

 

SLS Forskarträff: Forskarna och AI 30 november 2023

När? 30 november 2023 kl. 13:00 till 17:00 UTC+2
Var? Svenska litteratursällskapets hus Riddaregatan 5 00170 Helsingfors och Zoom

Artificiell intelligens intar vår vardag allt mer och är på allas läppar för närvarande. Hur inverkar AI på forskningen, vilka frågor måste forskare ta ställning till och hur kan forskarnas arbete påverkas?

Under SLS forskarträff belyses AI ur etiskt och juridiskt perspektiv, som teknikutveckling, som samhällsfenomen och som verktyg för forskare och för spridning av forskningsrön. Tyngdpunkten ligger på hur forskare och forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper påverkas av AI.

Evenemanget riktar sig i första hand till forskare inom samhällsvetenskaper och humaniora, men även andra intresserade kan delta. Även möjlighet att delta via Zoom, du får länken till sändningen i bekräftelsen efter att du anmält dig.

Evenemanget är gratis men kräver förhandsanmälan. Sista anmälningsdag är 27.11.2023.

Se programmet samt anmäl dig här.

I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv (2023)

Boken I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv, skriven av Cecilia Åse,  Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson och Maria Wendt, utkom tidigare i år.

Beskrivning av boken från förlaget Makadams webbsida:

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.

Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.

I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.

I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet.

I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet.

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Digitaliseringsassistent med arkiverfarenhet till KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

Vi söker nu en digitaliseringsassistent med arkiverfarenhet för ett kortare uppdrag till KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning.

Anställningen är en visstidsanställning på heltid under ca 2 månader med placering vid Göteborgs universitetsbibliotek, Humanistiska biblioteket. Tillträde 8 januari 2024 eller efter överenskommelse.

Ansökan ska vara inkommen senast: 19 november 2023

Läs mer här.