Ethnologia Fennica Vol. 51 No. 1 (2024) Crafting knowledge

Tidskriftsnummer

Humans are not the only animals that use tools. Nevertheless, using tools is considered one of the fundamental characteristics of the human species. In this special theme issue (1/2024) of Ethnologia Fennica, we present a broad range of articles that deal with crafting, crafting knowledge and creative material practices. What kinds of creative methods have been experimented with, invented and found useful in the material practices of communities and individuals? Furthermore, how have these innovations and different kinds of craft skills in various contexts influenced our societies and everyday life? Finally, how has crafting affected our emotions and values?

The issue includes two research articles that explore the crafting theme from the perspectives of skills and materiality. In many cases, the authors are skilful artisans themselves, and they delve into the different crafting skills through their own experiences and visions. In two review articles, the theme of this issue is approached from the perspective of materiality, sustainability and new, experimental techniques and materials. The issue also includes several book reviews, one conference report and reviews of three rather extensive article collections.

Read more here

Bland folkdräkter, gamla möbler och virkade dukar. Ett seminarium om hantverk, hållbarhet och förändring

Event, Seminarium

Föreningen Brage och Laboratorium för folk och kultur ordnar fredagen den 31.1 2025 ett seminarium i Helsingfors med titeln ”Bland folkdräkter, gamla möbler och virkade dukar. Ett seminarium om hantverk, hållbarhet och förändring”.

Se mer i bifogat program (observera att datumet på flyern inte stämmer då seminariet blivit framskjutet till 31.1 2025)

NEFK 2025 – call for panels, round table discussions and workshops now open!

Call for panels, Konferenser

NEFK 2025 – Nordic 2.0 and beyond

CFP (paneler, rundabordssamtal och workshops) till NEFK 2025 är nu öppen!
The call for panels, roundtables and workshops for NEFK 2025 – is now open!

Mer information på hemsidan. More information on the website
https://nefk2025.fi

Tema: Nordic 2.0 and beyond (in English below)

Den 36:e Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen äger rum 11–14 juni 2015 i Åbo, Finland.

Det är återigen dags att träffas på den Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen och denna gång återknyter vi till NEFK:s ursprung. Vi bjuder därför in alla nordiska kollegor, och de som forskar om Norden, till Åbo, Finland.

Vi välkomnar förslag på paneler, postrar, workshoppar och rundabordssamtal som diskuterar samtida perspektiv på kultur, kulturella identiteter, representationer och sociokulturella förändringar inom och utanför Norden. Hur närmar vi oss vardagsliv, traditioner, historia och framtid i tider av migration, fluktuerande gränser, klimatförändring och artificiell intelligens? Vilken roll spelar akademisk forskning, arkiv, museer och konst i problematiseringen av identitetspolitik, kulturarv och makt i samtida samhällen? Vilken typ av metodologiska utmaningar står vi inför när vi analyserar kulturella processer, värderingar, konflikter och inkonsekvenser?

Vid sidan om denna breda ansats ser vi konferensen som en möjlighet att problematisera Norden som koncept, idé och praktik. Vad menas med Norden, både historiskt och i nutid? Är det en geografisk region, en föreställd gemenskap, en livsstil eller något helt annat? Slutligen, vad skulle Norden 2.0 kunna vara och bli? Låt oss utforska dessa och andra frågor tillsammans!

***

Theme: Nordic 2.0 and beyond

The 36th international Nordic Ethnology and Folklore Conference will take place 11–14 June 2025 in Turku, Finland.

It is time to meet again at the Nordic Ethnology and Folklore Conference. The 36th edition of the conference aims to reconnect with the roots of NEFK. We therefore invite all Nordic scholars, and scholars of the Nordic, to Turku/Åbo in Finland to expand our horizons once more.

We invite proposals for panels, posters, workshops, and roundtable discussions that explore contemporary perspectives on culture, cultural identities, representations, and socio-cultural changes in the Nordic region and beyond. How do we approach everyday life, traditions, history, and futures in times of migration, fluctuating borders, environmental change, and artificial intelligence? What is the role of academic scholarship, archives, museums, and art in problematizing identity policies, heritage, and power in contemporary societies? What kind of methodological challenges are we facing as we analyse society, including its values, conflicts, and inconsistencies?

The Nordic region is frequently viewed as a model welfare society. However, what is meant by referring to the Nordic, both historically and presently? Is it a geographic region, an imagined community, a way of life, or a theoretical framework? Finally, what could Nordic 2.0 and beyond be and become? Let us explore these and other questions together!

Projektfinansiering: Framtida utmaningar för det svenska i Finland

Utlysningar

Tillsammans med Svenska kulturfonden utlyser Svenska Litteratursällskapet i Finland gemensamt medel att söka för forskningsprojekt inom humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik i oktober 2024.

Andra vetenskaper kan inkluderas om projektet är mångvetenskapligt.

Finansiering kan sökas av konsortier som består av minst två organisationer och/eller minst två forskningsområden. Finansiering beviljas för ett projekt till en summa av högst en (1) miljon euro. Forskningsprojekten kan vara inom- eller mångvetenskapliga och medel kan sökas för 2–4 åriga projekt.

Forskningen ska vara i dialog med samhället, vilket inbegriper att det i forskningsplanen ska finnas en tydlig satsning på forskningskommunikation och samarbete med organisationer och aktörer från olika samhällssektorer.

Forskningsprojekten bör anknyta till temat Framtida utmaningar för det svenska i Finland. Temat möjliggör också en forskning som tar avstamp i den historiska bakgrunden för det svenska i Finland, men som samtidigt blickar framåt. Forskningsplanen behöver inte handla enbart om det svenska i Finland utan det kan vara fråga om komparativ forskning där det svenska i Finland är en viktig del av undersökningen. Hur forskningen berör det svenska i Finland ska framgå av problemformuleringen eller frågeställningarna.

Ansökan kan lämnas in av projektgrupper. Projektet ska ha en utsedd projektledare, som ska ha minst doktorsgrad och vara anställd vid eller knuten till ett universitet, en högskola eller ett forskningsinstitut i Finland.

Beviljade medel ges till den eller de organisationer som har lämnat in ansökan. Arbetsgivare för forskarna i projektet kan vara andra universitet, högskolor eller forskningsinstitut i Finland.

Läs mer här

Arkivarie vid arkivet Cultura

Utlysningar

Åbo Akademi lediganslår en anställning som arkivarie vid det kulturvetenskapliga arkivet Cultura för tiden 1.1.2025-31.12.2025.

Arkivet utgör en del av Klustret för kulturvetenskap vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi. Placeringsorten är Åbo. Anställningen är tidsbunden under tiden för utredning och planering av verksamhetens framtida organisering vid fakulteten.

Cultura är ett forskningsarkiv för studenter, forskare, personal och allmänhet med samlingar bestående av etnologiskt, folkloristiskt, kulturhistoriskt och textilhistoriskt material. Culturas huvudsakliga uppgift är att förvalta och tillgängliggöra samlingarna, att bedriva och möjliggöra samtidsdokumentation, samt att främja forskning och undervisning. Arkivet bedriver även seminarie- och utställningsverksamhet. Arkivets verksamhet fungerar i nära samarbete med kultur- och historieämnena vid fakulteten.

Verksamheten sköts huvudsakligen av arkivarien i dialog med professorn i Nordisk etnologi och med stöd av ett arkivbiträde.

Sista ansökningsdag 21 oktober 2024, kl. 15.00

Läs mer här

Museichef för Sagalunds museistiftelse

Utlysningar

Sagalunds museistiftelse söker museichef

Sagalunds museistiftelse vars hemort är Kimitoön omfattar tre museer Sagalund, Dalsbruks Bruksmuseum, Björkboda Låsmuseum samt därtill ett barnkulturcenter.
Museichefens ansvar är att leda och utveckla verksamheten i alla enheter samt ansvara över verksamheten samt servicen. Museichefen fungerar också som förman för personalen.

En fritt formulerad ansökan med CV riktas till Sagalunds museistiftelses styrelse senast den 31 oktober 2024

Läs mer här

CfP: Fungal Horror and Popular Culture

Call for papers - publikationer,

Dr Katarina Gregersdotter and Dr Berit Åström, Umeå University, Sweden invite original essays for an edited volume on fungal horror in popular culture. Palgrave Macmillan have expressed a provisional interest in publishing the volume.

Fungi are entangled in our lives, as food, as medicine or drugs, but also as parasites and agents of destruction, such as black mould, dry rot and cordyceps, the zombie fungus. This entanglement carries over into popular culture, where fungi are used to carry out different kinds of work, articulating deep seated fears and desires, functioning as a threat to, but perhaps also a saviour of, an embattled humanity at the brink of possible extinction.

This edited volume will be the first full-length scholarly study of fungal horror in popular culture such as literature, film, television, and computer games. We invite contributors to approach the topic broadly, both in terms of material analysed and in the themes explored.

Deadline for submissions:
December 8, 2024

Frågelista om desinformation och konspirationsteorier

Frågelista, Insamling

Desinformation och konspirationsteorier – ny frågelista om dina erfarenheter

I samband med COVID-pandemin, kriget i Ukraina och Sveriges NATO-anslutning har svenska myndigheter varnat för hur vi utsätts för desinformation, dvs medvetna försök att sprida falska uppgifter. Frågan om sant och falskt har också blivit alltmer aktuell i diskussioner om AI-teknik och användning av den för att producera olika typer av innehåll.
Med frågelistan vill vi ta del av dina erfarenheter av desinformation och konspirationsteorier och hur du ser på dessa fenomen. Vi vill också utforska om och hur du stöter på detta i din vardag.

Frågelistan skickas ut av forskarna Elzbieta Drazkiewicz och Olof Sundin samt doktorand Marsanna Petersen, som alla är verksamma vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Besvara frågelistan genom att följa länken: https://www.folklivsarkivet.lu.se/

Research project: Disrupted Temporalities

Forskningsprojekt, , , , ,

Disrupted temporalities

Description
By the end of 2022 permacrisis, an “extended period of insecurity and instability”, was coined as the word of the year (UK). It was the logical outcome of the range of entangled crises; climate change, a declining global economy, the war in Ukraine and the threat of nuclear weapons, an emerging energy crisis, and the Covid-19-pandemic. A starting point for this proposed project is that these co-present crises disrupt the chrononormativities of everyday life (cf. Cover 2021), the temporal flow of daily routines and rituals, thus destabilising our understanding of pasts, presents, and futures.
Using the idea of disrupted temporalities due to ‘permacrisis’ as a point of departure, we will employ the Covid-19 pandemic and its aftermath with co-present crises as a laboratory, to investigate how pasts, presents, and futures are disrupted and practised in everyday life in four Nordic countries. At an everyday scale, the pandemic prompted instant dystopias of shortage and disruptions of quotidian routines. What at first appeared as a state of exception – materialised in social distancing and re-organizing home life and activating past crises (such as pandemics and wars) – gradually became domesticized. Even if a return to the pre-pandemic everyday ‘script’ was long hoped for, the ‘normal’ order of time is no longer taken for granted as we live in a state of ‘permanent exception’ – a permacrisis.
Beskrivning
2022 lanserades ordet permacrisis för pågående, sammanlänkade och samtidiga kriser, såsom pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen. Genom att vi lever i ett permanent undantagstillstånd formar kriserna vardagen och destabiliserar den ”normala” tidsordningen; rutiner, ritualer och sättet dåtid, nutid och framtid praktiseras och erfars.
Föreliggande projekt undersöker vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Teoretiskt inspireras projektet av ett performativt tidsperspektiv om tidens obestämdhet och olika temporaliteters samexistens.
Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer. I huvudsak behandlar källorna pandemin, därför skapar projektet även nytt material med fokus på efterföljande kriser. Dessa kvalitativa källor, där människor beskriver hur pandemin och andra kriser formar vardagen, ger en unik möjlighet att undersöka hur dåtider, nutider och framtider praktiseras.
Det destabiliserade praktiserandet av temporaliteter i vardagen har inte varit föremål för systematiska och komparativa nordiska studier. Det föreslagna projektet bryter därmed ny mark och bidrar till ett växande internationellt forskningsfält om vardagens temporaliteter.

 

Deltagare:

Jönsson, Lars-Eric (Researcher), Damsholt, Tine (CoPI), Nilsson, Fredrik (CoPI), von Unge, Elin (Researcher), Rask Poulsen, Rasmus (Researcher), Sandell, Karin (Researcher), Eberson Degnæs, Marie (Researcher)

Division of Ethnology, Lund University

University of Copenhagen: SAXO Institute , Åbo Akademi University, Statens försvarshistoriska museer, The Norwegian Museum of Cultural History

 

Lansering av Norges nye digitale tradisjonsarkiv SAMLA

Event, Lanseringsfest

Vi lanserer det nasjonale digitale tradisjonsarkivet SAMLA.no den 26. september. Dette markerer vi med en høytidelig feiring i Universitetsaulaen i Bergen klokken 15.00. Arrangementet er åpent, og det vil også bli strømmet gjennom SAMLAs Facebook-side og på denne adressen: https://vimeo.com/event/4534195

Program:
Åpning ved rektor Margareth Hagen, Universitetet i Bergen
Tale ved forskningsdekan Mathilde Skoie, HF, Universitetet i Oslo
Tale ved direktør Nina Refseth, Stiftelsen Norsk Folkemuseum
Folkesanger Berit Opheim og felespiller Anne Hytta fremfører viser fra digitalarkivet SAMLA.
Introduksjon til SAMLA ved prosjektlederne Hans-Jakob Ågotnes og Kyrre Kverndokk, AHKR, Universitetet i Bergen
Forfatter Ruth Lillegraven fremfører dikt inspirert av kilder fra SAMLA
Innlegg ved orofessor emeritus Terry Gunnell, Islands universitet
Bandet Suõmmkar fremfører skolesamiske leu’dd fra SAMLA

Evenemangets facebooksida