Forskningsarkivarie (Vikariat) på ISOF, Uppsala

Institutet för språk och folkminnen (Isof) söker en vikarierande forskningsarkivarie inom avdelningens verksamhetsområden med betoning på folkminnen och med placeringsort Uppsala.

Om uppdraget

Arbetet innebär att besvara frågor och att ge service till såväl forskare som allmänhet samt att göra Isofs samlingar digitalt tillgängliga. Du kommer att arbeta med kunskapsspridning genom vår digitala arkivtjänst Folke. Du kommer att hålla presentationer kopplat till de arkivsamlingar som finns vid myndigheten och arbeta med allmänt förekommande arbetsuppgifter inom avdelningens verksamhet. Som vikarierande forskningsarkivarie är distansarbete inte möjligt.

Institutet för språk och folkminnen (Isof) är en statlig myndighet med uppdrag att bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur. Vi är experter på det svenska språket, nationella minoritetsspråk, svenskt teckenspråk, svenska dialekter, namn och folkminnen.

Sista ansökningsdag 2 februari 2025

Läs mer här

Donnerska institutet utlyser doktorandstipendier för år 2025

Donnerska institutet utlyser doktorandstipendier för år 2025. Därtill utlyses medel att söka för att täcka forskningskostnader. Ansökningstiden är 10.1–10.2 2025. Ansökan öppnas 10.1 kl. 9.00 och stänger 10.2 kl. 16.00 (finsk tid UTC+02:00).

Doktorandstipendier
Doktorandstipendierna beviljas i första hand åt doktorander verksamma i Åbo eller Uppsala, varvid företräde ges åt doktorander vid Åbo Akademi eller Uppsala universitet. Stipendierna beviljas endast åt antagna doktorander, i första hand för forskning inriktad på områdena religionsvetenskap, religionsfilosofi eller de delar av kulturvetenskaperna som berör religion i bred bemärkelse. Utdelningen sker med beaktande av donatorernas anvisningar, vilka fastslår som fondens ändamål:

”[…] att på strängt vetenskaplig grund befrämja religionshistorisk och kulturhistorisk forskning, främst med beaktande av mysteriereligionernas och ockultismens inflytande på olika religioners och kulturers uppkomst och utveckling. Icke heller göres något undantag för utforskandet av mer moderna företeelse inom religion, filosofi, vetenskap, konst och litteratur där mystik och ockultism gjort sig kännbart gällande.”

Institutet utlyser upp till fyra stipendier för tolv månaders och två för sex månaders forskningsarbete enligt Åbo Akademis stipendienivå (2 300 euro/månad). Stipendierna kan antingen lyftas för forskning på heltid eller halvtid. Stipendiesumman bör lyftas i sin helhet under det år det beviljats för eller året därpå (för årets utlysning alltså under åren 2025–2026).

Forskningskostnader
Donnerska institutet utlyser också medel att söka för att täcka kostnader som uppkommer i samband med forskningsarbete, såsom kostnader för materialinsamling, fältarbete, intervjuer och transkribering, genomförande av enkäter, för forskningen nödvändig infrastruktur, programvara och licenskostnader, resor i samband med materialinsamling, språkgranskning etc. Den utlysta summan uppgår till 5 000 euro och strävan är att fördela summan över flera motiverade ansökningar.

Liksom doktorandstipendierna kan medlen sökas endast av antagna doktorander. Företräde ges åt sökande från Åbo Akademi och Uppsala universitet med tematisk inriktning i linje med institutets uppgift och donatorernas vilja, som ovan beskrivits. Medel kan inte sökas för lönekostnader, arbetsstipendium eller för resor till det universitet där den sökande är inskriven. Medel kan inte sökas retroaktivt.

Läs mer på Donnerska institutets hemsida

Sök stipendium för forskning utomlands 1–31.1.2025

Stipendier som beviljas ur Stiftelsernas post doc -pool är avsedda för nydisputerade forskare som åker utomlands från Finland för åtminstone ett halvt år.

I januari kan du ansöka om ett stipendium från Stiftelsernas post doc-pool för en utlandsvistelse för åtminstone ett läsår – med alla kostnader inkluderade. Av en motiverad orsak kan också kortare vistelser på minst 6 månader stödas och kompletterande finansiering beviljas.

Stiftelsernas post doc -pool är en stipendiereserv som grundats av medlemsstiftelser av Stiftelser och fonder rf. Den är avsedd för doktorer som vill arbeta utomlands. Poolen syftar till att främja internationaliseringen av den finländska forskningen genom att erbjuda unga forskare heltäckande finansiering från en och samma källa för en forskningsperiod utomlands på 6–24 månader. Ansökan till Stiftelsernas post doc-pool ordnas två gånger om året: våransökan 1.1–31.1 och höstansökan 15.8–15.9.

SLS är med och finansierar stipendierna, och stöder främst humanister och samhällsvetare med ett forskningsämne som på något sätt tangerar den svenska kulturen eller det svenska språket i Finland.

Ansökan om post doc-poolens stipendier är öppen 1–31.1.2025. Läs mer och ansök på post doc-poolens webbplats.

*****

Suomeksi:

NEFK2025: CFP deadline extended to January 26!


Senior researcher position at Institute of Ethnology of the Czech Academy of Sciences

For the project Migration and Us

Project: Migration and Us: Mobilities, Refugees and Borders from
the Perspective of the Human Sciences

Working Group: Language, Race and Lived Experience of Migration

Institute of Ethnology of the Czech Academy of Sciences, Prague, Czech Republic

SENIOR RESEARCHER POSITION 0,2 FTE

RESEARCH PROJECT

The larger project is funded by the Czech Operační Program Jan Amos Komenský (OPJAK) and this particular Working Group is led by Dr. Stephanie Rudwick.

POSITION 0,2 FTE

This  0.2 FTE SENIOR RESEARCHER position is for one year, with the possibility of extending the contract to and additional three years (4 years total).

Starting date is the 1st March 2024, or earlier if possible. We expect the successful candidate to contribute to the academic writing efforts of the team members and oversee publication activities of the team but we also welcome sole-authored work on the broad topic of Language, Race and Lived Experience of Migration.

Read more here

Last day to apply 15 January 2025

Førsteamanuensis/ førstelektor/ høgskolelektor i interkulturelle studier ved NLA Høgskolen

NLA Høgskolen lyser ut en fast og en midlertidig stilling i interkulturell kompetanse ved NLA Høgskolen. Avdelingen ønsker å øke den faglige kompetansen innen sosialantroplogi, sosiologi, kulturstudier, interkulturelle studier, mangfoldsstudier e.l. Erfaring med undervisning- og forskning om mangfold og flerkulturalitet i en nordisk kontekst, og/eller nettpedagogikk vil være en fordel, og undervisnings kompetanse i inklusjons- og eksklusjonsprosesser.

Vitenskapelig ansatte ved NLA Høgskolen skal være aktive i forskergrupper.

Søknadsfrist: 15. januar 2025

Les mer

Elore Vol 31 Nro 2 (2024) Veden perintö

Nytt nummer av Elore ute nu! Tema Vatten och arv. Redaktörer för temanumret är Outi Fingerroos och Riina Haanpää. Artiklarna behandlar vattenarv och vattenrelaterade traditioner ur olika perspektiv.

Bland artiklarna hittas allt från studier av livet i skärgården vintertid utifrån brev och dagböcker, till vattnets inverkan på upplevelsen av att vandra i våtmarker – vattnet ger möjlighet till avslappning, men bidrar också till rädsla.

Därtill innehåller numret en omfattande bibliografi över publikationer i anslutning till temat.

I numret publiceras också Sofia Wanströms Lectio praecursoria ”Tal och tystnad kring sexuellt våld”

Vesi on keskeinen osa suomalaista sielunmaisemaa, ja siihen liittyy runsaasti ylisukupolvista perinnettä, joka ilmenee muistissamme ja kulttuuriperinnössämme. Kimmokkeena Veden perintö -teemanumerolle on Suomen Vesistösäätiön nelivuotinen Vesi vanhin voitehista -hanke (2021–2024), jossa melkein kaikki teemanumeron kirjoittajista olivat mukana tutkijoina tai taiteilijoina. Kirjoittajat yhdistävät veden perinnön teksteissään sosiaaliseen, kulttuuriseen ja historialliseen näkökulmaan. Veden perintö on osa meitä paikallisesti, traditioiden välityksellä, kehollisesti ja oman elämämme kannalta merkityksellisissä hetkissä. Siinä on kyse veden kulttuureista ja veteen kohdistetuista kulttuurisista katseista tässä hetkessä. Neljän teema-artikkelin lisäksi numeroon sisältyy teemaan liittyvä bibliografia.   Teeman ulkopuolisissa artikkeleissa tarkastellaan itkua avainmuistona lapsuuden köyhyyskokemuksiin, muistaa-verbin käyttöä kansanedustajien muistitietohaastatteluissa, sekä eeppisen runolaulun uutta luovaa muuntelua. Katsausartikkelissa syvennytään juhannuskokkojen historiaan.

Teemanumeron vastaavat toimittajat: Outi Fingerroos ja Riina Haanpää.

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Budkavlen 2024: Tradition och förändring

Nyaste numret av tidskriften Budkavlen har publicerats. I numret skriver Susanne Nylund Skog om hur föreställningar om ett traditionellt svenskt midsommarfirande förhandlas bland svenskar på Mallorca. Kristina Öhman belyser hur ungdomar under 1990-talet prövade nya kommunikativa uttrycksformer och Sofia Wanström visar hur uppropet Dammen brister etablerade en arena där kvinnor kunde berätta om sexuella övergrepp på sätt som delvis utmanade traditionella berättargenrer.