Praktikplats på kulturella perspektiv

mars 27, 2024Praktikplatskulturella perspektiv, praktikplats

Kulturella Perspektiv söker en praktikant!

Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift (KP) är en expertgranskad tidskrift som publicerar texter inom etnologi och närliggande kulturvetenskapliga ämnen.
KP har funnits sedan 1992 och är sedan 2021 helt digital och finns på Publicera – Kungliga bibliotekets plattform för digitala tidskrifter. Ett stort pågående arbete är digitaliseringen av tidigare volymer för att tillgängliggöra dessa för samtida och framtida forskare samt andra intresserade läsare. För detta arbete söker vi nu en praktikant som önskar göra praktik 20 veckor (en termin) eller kortare under höstterminen 2024.
Är du en student som har läst minst till kandidatnivå inom företrädesvis etnologi eller ett annat kulturvetenskapligt och humanistiskt ämne? Är du intresserad av att lära dig mer om det redaktionella arbetet för en vetenskaplig tidskrift? Då kanske en praktik på tidskriften Kulturella Perspektiv är något för dig.

Redaktionens medarbetare är verksamma vid Umeå universitet och vid Södertörns högskola. Geografiskt kommer praktiken att vara förlagd till Södertörns högskola men en del av arbetet kommer efter överenskommelse vara möjligt att genomföra från annan ort. De huvudsakliga arbetsuppgifterna kommer att fokusera på digitalisering av KP:s arkiv men du kommer även få möjlighet att sätta dig in i det övriga redaktionella arbetet och att få lära dig hur det digitala tidskriftssystemet Open Journal Systems (OJS) fungerar. Du kommer att erbjudas handledning av någon i redaktionen.

Vi söker dig som:
•Har minst en kandidatexamen i etnologi eller närliggande ämne
•Tycker om att arbeta med text och kan läsa och förstå vetenskaplig text på svenska och engelska
•Har god förmåga till självständigt arbete
Praktik kan ingå i flera olika utbildningar. Bland annat finns vid Södertörns högskola en praktiktermin (CSN-berättigad) att söka för dig som har en kandidatexamen i etnologi.

Låter detta som något för dig? Kontakta kim.silow.kallenberg(at)sh.se med din intresseanmälan!

Call for abstracts: Värt att veta

mars 27, 2024Calls for abstracts

I Svenska Litteratursällskapet i Finlands populärvetenskapliga bokserie Värt att veta publiceras forskningsbaserad kunskap i ett tilltalande format, för en bred publik.

Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Lämna in ditt förslag

Skicka in ditt synopsis senast den 30 april 2024.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här.

Kollokvium: Samverkan utbildning och arkiv – utopiska möjligheter

mars 25, 2024Event, Kollokvium

Arrangör: Kulturvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Tidpunkt: 17.5.2024 kl. 12–17
Plats: Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5 i Helsingfors
Sista anmälningsdag är 28.3.2024 via formuläret. För serveringens skull, vänligen ange eventuell födoämnesallergi eller specialdiet.

Samarbeten mellan universitet och arkiv har en lång historia – inte minst så inom vetenskapsgrenar med såväl kulturhistoriska som samtidsorienterade grundströmmar. Här kan till exempel etnologi, folkloristik och historia nämnas, men listan skulle kunna göras längre.

Samarbetet har sett ut olika ut över tid och rum. I en del fall har det handlat om gemensamma insatser för att dokumentera aktuella samhällsfenomen eller kulturyttringar stadda i förändring. I andra fall har arkiven fungerat som en resurs i samband med studenternas uppsatsarbeten eller i samband med övningar i källkritik. Traditionellt sett har samarbetsformerna också omfattat studiebesök där studenter fått information om och insikt i arkivens verksamhet. Det finns givetvis ytterligare andra samarbetsformer.

Vårt intryck är att mångfalden av samarbetsformer till trots, så sker samarbetet mer sällan i en dialog som inleds redan när en universitetskurs planeras eller introduceras. Detta innebär emellanåt att samarbetet inte alltid löper friktionsfritt och framför allt innebär det att universitet och arkiv ännu inte närmat sig samarbetets fulla potential.

Under detta kollokvium ska utopiska drömmar, eller idéer om det ideala samarbetet, diskuteras samtidigt som gjorda erfarenheter och utmaningar lyfts fram. Målsättningen är att diskussionerna på sikt bidrar till att utveckla utbildningar i kulturhistoria och samtidsdokumentation genom att förstärka arkivens roll som pedagogisk partner.

Presentationer och diskussioner kommer att tematiskt kretsa kring tre områden. För det första: Vilka utmaningar och svårigheter kan identifieras med utgångspunkt i redan gjorda erfarenheter? För det andra: Vilka goda exempel från tidigare samarbeten förtjänar att lyftas fram? För det tredje: Hur skulle ett idealt samarbete se ut; vilka behov har å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkivens anställda för att optimera samarbetet; vilka villkor styr å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkiven och hur kan dessa villkor anpassas, förhandlas, för att optimera samarbetet?

Program

Kollokviet inleds med en lätt gemensam lunch i personalkaféet på Riddaregatan och avslutas med ett informellt mingel.

12.00 Lunch i SLS personalkafé

13.00–13.15 Blanka Henriksson, Fredrik Nilsson, Marie Steinrud: Introduktion

13.15–13.45 Pia Olsson: Arkivering som samspel. Arkivpedagogik för mångstämmig dokumentation?

13.45–14.15 Anna Sundelin: Skräck och avsky i arkivet. Några lärdomar från studenters möten med arkivmaterial

14.15–14.45 Marie Steinrud: Korta kliv i arkiv. Förutsättningar och försök i möten mellan samling och utbildning

14.45–15.15 Kaffepaus

15.15–15.45 Niklas Huldén: Att söka och hitta material i arkiv

15.45–16.15 Nelly Laitinen: Arkivkunskap för skolor och universitet – några erfarenheter

16.15–17.00 Gemensam avrundning och konkluderande reflektioner under ledning av Marie Steinrud, Fredrik Nilsson och Susanne Österlund-Pötzsch

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft. En festskrift till professor Lena Marander-Eklund (2024)

mars 25, 2024Antologier, Festskrift, Publikationerberättande

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft.
En festskrift till professor Lena Marander-Eklund
Red. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog.
Åbo Akademis förlag, 2024.

Open access: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-057-2
Beställ tryckt kopia: https://webshop.abo.fi

Den här boken är tillägnad Lena Marander-Eklund, professor i folkloristik vid Åbo Akademi. I linje med hennes forskning om vardagen och ”det till synes triviala” undersöker bokens författare allt från vardagliga föremål på museer till privata brev. I boken får vi bland annat ta del av mottagandet av flyktingar på 1940-talet, vardagsliv på 1700-talet i Åbo och på 1960-talet i Örebro. Vi lär oss inte bara om förändringar i norska begravningsritualer och globala minnesikoner i lokala sammanhang, utan även om varför dessa olika fenomen ser ut som de gör. Flera av bidragen tar sin utgångspunkt i noggranna tolkningar av intervjusamtal eller skrivna livsberättelser och vi blir på så vis varse hur den enskilda individens erfarenheter är relaterade till och infogade i större sammanhang. Sammantaget speglar boken Lena Marander-Eklunds breda forskargärning och utgör ett viktigt bidrag till kunskapen om hur personliga berättelser och vardagsfenomen ingår i samhälleliga och kulturella processer.

Häftad, 322 sidor
ISBN 978-952-389-056-5 (tryckt)
ISBN 978-952-389-057-2 (digital)

Postdoktor i museologi vid Kulturen i Lund

mars 22, 2024Utlysningar

Kulturen i Lund och Lunds universitet utlyser härmed tillsammans, inom ramen för ett samarbetsavtal, en två-årig anställning som postdoktor i museologi med särskild inriktning mot Förintelsens kulturarv med placering vid Kulturen i Lund och Institutionen för kulturvetenskaper. Utlysningen finansieras av Nordenstedtska stiftelsen.

Minst 80 procent av arbetstiden ska utgöras av egen forskning. En postdoktor ska under anställningstiden utveckla sin självständighet som forskare och skapa förutsättningar för vidare meritering. Undervisning, handledning och andra undervisningsrelaterade uppgifter kan förekomma inom ramen för anställningen, dock till högst 20 procent av arbetstiden.

Forskningen ska innebära museologiska perspektiv på museers samling och utställningar av Förintelsen. Förintelsen och dess associationer till europeisk minneskultur är komplex och mångbottnad. Den museologiska forskningen förväntas omfatta kritiska och fördjupande perspektiv på de svenska historienarrativ som kopplats till Förintelsen, med särskilt fokus på kulturarv, dess konstruktion och förmedling. Forskningen skall även knyta an till internationella studier av detta ämne och bidra med kunskap och nya perspektiv på temat som kan användas i den nya utställning som planeras med utgångspunkt från Kulturens Ravensbrücksamling.

Sista ansökningsdag är den 15 april 2024.

Läs mer här

Frågelista: Min släktresa

mars 21, 2024Frågelista, Insamlingsläktforskning

Min släktresa – berätta din historia

Vad är det mest spännande du har hittat i din släktforskning? Och hur har studierna påverkat din syn på dig själv och historien? Dela din egen berättelse och bli en del av ett nytt stort forskningsprojekt på Södertörns högskola och Mittuniversitetet i samarbete med Nordiska museet.

Med sin långa historia av folkbokföring är Sverige ett av de mest fördelaktiga länderna i världen för att bedriva släktforskning. Sedan 1960-talet har släktforskningen blivit både populariserad och demokratiserad. De senaste decennierna har nya online- och DNA-teknologier ytterligare förändrat möjligheterna att släktforska. I kölvattnet av allt detta kan släktforskning därför idag ses som en av de viktigaste gräsrotsverksamheterna för att skapa kulturella minnen och -identiteter.

Läs mer och svara på frågelistan här

Doctoral positions at Åbo Akademi University / Doktorandbefattningar vid Åbo Akademi

mars 20, 2024Utlysningar

The Faculty of Arts, Psychology and Theology, in Turku offers 4 new, funded positions for doctoral researchers (max. 48 months/position), including one within the Finland Fellowship programme for non-EU/EEA doctoral researchers.

In addition, Åbo Akademi University invites applications for three doctoral researchers positions within the research profile Solutions for Health. The link to research within the Solutions for Health profile should be clearly stated in the research plan, i.e. how the thesis can support preventive health care in different forms and among different age groups. The positions advertised within the research profile belong to the existing doctoral programmes at ÅAU. If you are applying for one of the positions within Solutions for health, it should be clearly mentioned in the application.

An employment as doctoral researcher may start September 1, 2024 or as per agreed. The doctoral position within the Finland Fellowship programme may start January 1, 2025, at the earliest.

Deadline for submission of application is on April 12, 2024 at 3.00 p.m. (Finnish time).

Seminarium: Natur och språkligt platsskapande 16 maj 2024

mars 19, 2024Event, Seminarium

Torsdag 16 maj, 2024 kl. 15:15 – 16:30

CERUM Studion/Hybrid

Arrangör: Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum)

Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.

Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier, berättar om sin bok Markernas kronologi och ideologi: natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Dess övergripande syfte är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet.

Läs mer här

Seminar: Mapping the field – Ethnologists, anthropologists and folklorists in education and learning 31 May 2024

mars 18, 2024Event, Seminarium

Invitation to the seminar “Mapping the field – Ethnologists, anthropologists
and folklorists in education and learning”
SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning

Date & Time: Friday May 31st, 2024, 1:00-3:00 PM CET.
Place: Digital seminar, on Zoom

The newly established SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning is welcoming you to its first seminar. The main idea of this first seminar is to map the field and get a better view of ethnological, anthropological and folkloristic research on education and learning, both within formal education such as schools, pre-schools and higher education, and within informal education taking place for instance in museums, archives and organizations.

CfA: Budkavlen 2025 Jakt och fiske

mars 15, 2024Calls for abstractsBudkavlen, call for abstracts, fiske, jakt

Call for abstract, Budkavlen 2025

Jakt och fiske har spelat en stor roll i nordiska samhällen och har påverkat kulturella uttryck, praktiker och identiteter. Vad jakten och fisket betytt och hur den har uppfattats har varierat i tid och rum. Historiskt var fiske och jakt en nödvändighet och en näringsgren. I ett alltmer urbant och individualistiskt samhälle handlar jakten och fisket inte alltid längre om att få mat för dagen och deras plats står i ständig förändring. Som praktik är jakten och fisket föremål för diskussioner och omgärdas av diskurser som kulturarv, motstånd, biologisk mångfald, viltvård, utfiske och skyddsjakt.
I detta nummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi forskare att fundera på jakten och fiskets kulturella praktiker, berättelser, identiteter, platser och rum, i nutid och dåtid i Norden. Vi ser fram emot en bred palett av etnologiska och folkloristiska bidrag som på olika sätt belyser jaktens och fiskets betydelse i förändring.

Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2024 på adressen Budkavlen(at)abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2025.

Abstractet ska innehålla följande:
– artikelns problemformulering och bakgrund
– material och metod samt teoretisk ingång
– förväntade resultat

Ange också ditt namn och affiliation. Se https://journal.fi/budkavlen/about/submissions
Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40 000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer open access med ett nummer per år.

Vänliga hälsningar
Gästredaktörer Johan Bergman & Jakob Löfgren

Etnologi & folkloristik i Norden

Ethnology and folkloristics in the Nordic countries