Kategoriarkiv: Tidskriftsnummer

ARV -Nordic Yearbook of Folklore 79 (2023)

The newest issue of ARV – Nordic Yearbook of folklore nr 79 – 2023 can be found at Kungliga Gustav Adolfs Akademiens website.

Articles published are:

Niina Hämäläinen: Schizophrenic Identity and Other Gender Issues
in Finnish Folklore Studies

Marleen Metslaid: Helmi Kurrik: A Female Ethnologist Behind the
Scenes

Anu Kannike, Ester Bardone and Marleen Metslaid: Estonian
Ethnologist Aliise Moora: A Female Researcher’s Adaptation and
Professional Fulfilment in a Changing Society

Dagrún Ósk Jónsdóttir: “She Did Not Want a Husband, and Least
of All This One”: Marriage and Gendered Power Relations in
Icelandic Folk Legends

Therese Foldvik, Mari Ringnes Gløtberget and Line Esborg:
Mapping Female Folklore Collectors in the Norwegian Folklore
Archives

Lene Halskov Hansen: “I ukultiverede nordboere ved ikke hvad
rytmer er”: Musiketnolog Birthe Trærups feltarbejde i
eks-Jugoslavien, 1954-1976

Anders Gustavsson: Nils-Arvid Bringéus as a Folklorist

The issue also includes several book reviews.

Laboratorium för folk och kultur 2/2023: Konflikter och förhandlingar om kulturarv

Ett nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur har nyss utkommit. Temat är konflikter och förhandlingar om kulturarv. Nedan ett litet citat ur inledningen skriven av Mattias Legnér:

”Kulturarv utgörs av olika kulturella uttryck och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare i såväl materiell som immateriell form. Det förändras över tid och är dynamiskt. Därmed kan kulturarv inte sällan bli föremål för motsättningar och förhandlingar. De senaste årens avlägsnande av statyer som representerar den koloniala tiden i Storbritannien eller minnen av slaveriet i USA är exempel på hur omtolkningar av det förflutna kan leda till krav på aktiv handling. Konflikter kan också leda till att nya kulturarv skapas i form av minnesplatser, museer, ruiner av förstörda byggnader, ceremonier och så vidare. Detta temanummer av Laboratorium behandlar frågor om hur kulturarv omvärderas och behandlas till följd av olika slags konflikter eller förhandlingar som äger rum i ett samhälle.”

Numret kan läsas här

Budkavlen Vol 102: (O)lyckans kulturella praktiker (2023)

Budkavlen 2023 (O)lyckans kulturella praktiker har kommit ut.

I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.

Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar människans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?

Numret kan hittas här.

Tidsskrift for kulturforskning Vol 22 Nr. 2 (2023)

Beskrivelse av nummer

Julen er en tid for forventning. Julens årvisse kalendariske tilbakekomst strukturerer tilværelsen for enkeltindividet, nærmest uavhengig av om man deltar i høytidsfeiring eller ei. Gjentagelsen gir en forutsigbarhet som i seg selv fremmer forventninger. Til tross for at julehøytiden tradisjonelt har vært og langt på vei fort­satt er en familiehøytid, fremmer den en opplevelse av samtidighet med et større kollektiv. Sagt på en annen måte skaper konteksten av jul en form for seremonielt og emosjonelt fellesskap på tvers av kategorier som slekt og nasjonalitet. Julen er også en tid for nostalgi. Fortellinger om barndommens jul kan være sterkt normative, det vil si de «formidler at det finnes en egentlig jul, en norm for hvordan julen er og bør være» (Eriksen 2005:4f). Sam­tidig kan julefeiring sees som en arena der det forhandles om viktige kulturelle verdier. Studier av denne årshøytiden kan derfor være et inntak til å forstå så vel forventninger som formeninger av normativ art knyttet til denne kulturelle praksis (Löfgren 1993). Med Gerd Bauman kan man også forstå høytidsfeiringer som negotiating relationships with others – som en arena der det pågår relasjonsforhandlinger (Bauman 1992).

Les utgaven her.

RIG 1 och 2 år 2023

RIG – kulturhistorisk tidskrift publicerar artiklar, presenterar nya avhandlingar, debattbidrag, bokrecensioner och notiser inom den i bred bemärkelse kulturhistoriska forskningen. Redaktionen välkomnar manuskript från alla områden och discipliner inom detta forskningsfält. Tidskriften har kommit ut varje år sedan 1918 och inrymmer bland annat en nästan komplett serie recensioner av etnologiska avhandlingar. Från och med årgång 98 (2015: 1) utges Rig av Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

De senaste åren har RIG utkommit med fyra nummer per år. Nummer 1 och 2 för år 2023 har redan utkommit, och kan hittas här.

Etnologia Fennica Vol. 50 No. 1 (2023): Breaking the Rules

This volume of Ethnologia Fennica introduces topics addressed at the 15th SIEF congress, held online in June 2021. The event was hosted by the University of Helsinki. The theme of the congress was ‘Breaking the Rules: Power, Participation and Transgression’, bringing to the fore discourses and practices of making, breaking, reinterpreting and transgressing rules. The idea was to examine the implications of ‘breaking the rules’ in various social, economic, political, cultural and academic contexts. This special issue of Ethnologia Fennica has been edited by visiting editors Eerika Koskinen-Koivisto, Hanna Snellman and Tiina Suopajärvi.

You can find it here.