månadsarkiv: juni 2023

ÖSS-professor i etnologi vid Södertörns högskola

Utlysningar

Den som anställs som ÖSS-professor i etnologi förväntas leda och tillsammans med kollegiet ta ansvar för forskning, utbildning på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå inom disciplinen samt i samverkan med andra interdisciplinära program. Den anställde skall genomföra egen forskning i relation till Östeuropa och Östersjöområdet men också initiera och leda forskningsprojekt samt aktivt söka forskningsmedel. Du förväntas också initiera och leda samarbetsuppdrag och aktivt delta i det vetenskapliga samfundet. Den som anställs förväntas också delta i kollegiala organ och ledningsarbete vid Södertörns högskola samt i samverkansprojekt med inom- och utomvetenskapliga aktörer. Även vissa administrativa arbetsuppgifter kan förekomma.

I anställningen ingår 60 % forskning och 40 % andra uppgifter i form av undervisning och/eller andra uppdrag. I anställningen som professor i etnologi ingår samverkan med CBEES (Centre for Baltic and East European Studies), där personen som anställs förväntas tillbringa en del av sin arbetstid. Anställningen förutsätter en hög grad av närvaro och deltagande i det kollegiala arbetet. Arbetsspråken inom ämnet är i första hand svenska och engelska. Den sökande förväntas kunna undervisa på svenska inom 2 år.

Sista ansökningsdag 31 augusti 2023

Läs mer här.

 

Save the date: Symposium Perspektiv på revitalisering 26-27 oktober 2023

Event, Symposium

Save the date!

SYMPOSIUM: Perspektiv på revitalisering

26–27 oktober 2023 i Stockholm

Revitalisering av de nationella minoritetsspråken är en central fråga i vår tid. Institutet för språk och folkminnen (Isof) har under 2022 inrättat språkcentra för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. En del av Isofs uppdrag är att samla och sprida kunskap om revitalisering. Nu vill vi bjuda in till en bred diskussion om revitalisering som fenomen och perspektiv. Under två dagar bjuder vi på möjligheten att lyssna på aktuell forskning och få inspiration av framgångsrika revitaliseringsprojekt. Dag ett ägnas åt forskning och dag två åt revitaliseringsprojekten. Symposiet vänder sig till såväl forskare som aktivister och alla som arbetar med eller är intresserade av minoritetsspråk och språkrevitalisering.

Bekräftade talare, programmet uppdateras fortlöpande

  • Constanze Ackerman-Boström, Uppsala universitet Språkrevitalisering i digitala rum,
  • Lasse Vuorsola, Stockholms Universitet Tala ditt eget språk! Sociala spänningar med koppling till det finska språket i Sverige
  • David Kroik, Umeå Universitet Språkinlärning, rum och plats – sydsamiskan i utbildningssammanhang
  • Owe Ronström, Campus Gotland/Uppsala Universitet Revitalisering – Förflyttningar: förutsättningar, villkor och konsekvenser

https://www.isof.se/pa-gang/evenemang/evenemang/2023-04-12-symposium-perspektiv-pa-revitalisering

https://www.isof.se/images/18.57578873180028894d69245/1649772414778/webb_Spirande-spr%C3%A5k.jpg

Glad sommar! Happy summer!

Uncategorized

Den nordiska portalen börjar så småningom gå i sommartempo. Detta innebär att inlägg publiceras med lite längre intervall och i ett långsammare tempo. Det går fortfarande att skicka epost till etnofolk@abo.fi under hela sommaren, men svaret kan dröja lite längre än vanligt. I augusti är vi tillbaka som normalt.

Vi på Etnologi och folkloristik i Norden önskar er alla en riktigt glad sommar!

—-

The Nordic portal is slowly transferring to a summer pace. Because of vacation time there will be less updates on this page than normally. You can still send in your suggestions and information to the email etnofolk@abo.fi, but responses will be slower than usual. We will be back to normal in August.

We at Ethnology and folkloristics in the Nordic countries wish you all a very happy summer!

 

Save the date: Etnologidagarna XII 14-15.3 2024

Konferenser,

Etnologidagarna XII med temat Forskningens röster och praktiker går av stapeln 14-15 mars 2024 i Helsingfors. Etnologidagarna organiseras av Ethnos ry.

Under dagarna frågar vi: Var och hur hörs rösterna i vår forskning? Vems röster hörs och vem lyssnar på dem?

Våra keynotes är professor Fataneh Farahani från Stockholms universitet, professor Sharon Macdonald från CARMAH-institutet vid Humboldt-universitetet och docent Tytti Steel från Helsingfors universitet.

Förslag till arbetsgrupper tas emot 1 augusti – 15 september 2023

Förslag till föredrag tas emot 1 oktober – 31 oktober 2023

Frågelista om personuppgifter

Frågelista, Insamling, , ,

Dina personuppgifter – vad tycker du?

Personuppgifter är identifierande uppgifter om en person som bevaras för att kunna ta kontakt eller för att bidra till förståelsen av materialet, idag och i i framtiden.

Tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden, och projektet ”Sjyst data!”, undersöker Folklivsarkivet hur det upplevs att dela personuppgifter för dig som bidrar till samlingarna. Vad kan vi göra för att det ska kännas tryggt att dela med sig berättelser, minnen och annat material till samlingarna?

Låt oss veta vad du tycker genom att besvara enkäten ”Dina personuppgifter” som du hittar från: www.folklivsarkivet.lu.se

Enkäten tar cirka 5 minuter att besvara, besvaras anonymt och är öppen till den 30 juni. Enkäten är anonym och kan besvaras vare sig du bidragit till samlingarna eller inte.

Enkäten är en del av projektet Sjyst data! som görs i samarbete med RISE och med finansiering från Vinnova: Sjyst data! | RISE

Kutsu osallistua tieteelliseen toimintaan. Etnografisia näkökulmia monitieteisen kyselytoiminnan yhteistyöhön ja käytäntöihin (2023)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

Anna Kirveennummi is defending her doctoral thesis ”Kutsu osallistua tieteelliseen toimintaan. Etnografisia näkökulmia monitieteisen kyselytoiminnan yhteistyöhön ja käytäntöihin” in ethnology at University of Turku 16 June 2023 at 12:00.

Read more here.

English summary of the thesis:

An invitation to participate in scientific activity: ethnographic perspectives on collaboration practices in multidisciplinary questionnaire activity

Qualitative thematic inquiries form a specific method for creating research material, comparable to fieldwork, interviews and semi-structured questionnaire forms. The idea behind this method of collection was to send questionnaires published in printed leaflets to people who assisted researchers in providing information about their observations, experiences and memories connected with folk life. The basis of this study is the multidisciplinary and collaborative process of inviting citizens to create a new set of ethnological and sociological collections at the University of Turku. It took shape through the series of questionnaire leaflets Tiedusteluja kansallisten tieteiden alalta (Inquiries from the field of national sciences).

The starting point for my work is the University of Turku TYKL-Collections of the Archives of the School of History, Culture and Arts Studies (HKTL-archives). I examine the series of questionnaire pamphlets as well as related archive materials and discussions. I contemplate how questionnaire activity directed at citizens was planned and realized and on what kinds of social and intellectual interaction, circumstances and practices these forms of collaboration were based. By studying the processes from various ethnographic perspectives I attempt to deepen understanding of the many connections between the methods applied in questionnaire activity, on the one hand, and cultural, societal and scientific changes, on the other.

The series of questionnaire pamphlets was initiated in 1958 by Esko Aaltonen (1893-1966), Professor of Sociology, while he was serving as head of the Department of Sociology and the new Department of Ethnology in the Faculty of Humanities at the University of Turku. I have identified the most active period for multidisciplinary collaboration to be 1958–1962, during which time 14 questionnaire pamphlets appeared. They contained a total of 28 questionnaires, of which 12 came from sociology and 13 from ethnology, sometimes in parallel and sometimes consecutively. Three questionnaires intended for rural workers in specific trades were implemented in closer collaboration between the two disciplines. The basis for scientific co-operation was formed through regular work on the methodology of questionnaire leaflets. The invitation process was intended to be accessible and engaging for the respondents as well as to fit the research profiles of the institutions.

Esko Aaltonen and other researchers in the so-called national sciences participated actively in the Finnish Local Heritage Federation (Kotiseutuliitto) and other rural and museum organizations. It was also through these organizations that citizens were familiarized with the process of collecting materials and responding to questionnaires as aspects of knowledge creation and circulation. Prompts and practical instructions for amateur scholars who collected and wrote down responses to the questionnaires were shaped in the guides to local work (Kotiseututyön opas, 1948, 1953, 1963) published by Esko Aaltonen. During the 1950s and 1960s the methodological attention shifted from collection of material to new use contexts for the materials connected with rural sociology and planning the emerging modern society. The polyphony of questionnaire activity can be read in the various research programs that I recognize in the formulation of the questionnaires and prompts. During the 1950s and 1960s as well the significance of field work gradually began to be emphasized and questionnaire activity was modified to be a kind of passive field work conducted in rural communities.

Finally, using selected examples of personal data forms, I contemplate what preconditions for responding were created in survey activity. In the closing discussion I explore the opportunities for analyzing and developing methods of asking in connection, for example, with emerging areas of practice in sustainability and citizen science.

Translation by Kendra Willson

The thesis can be found here.

Symposium: Folkligt skrivande 1750-1950 – Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande

Event, Symposium

Välkommen till symposiet Folkligt skrivande 1750-1950: Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande!

Från senare delen av 1700-talet började vanligt folk att skriva ned dagshändelser i almanackor, dagböcker, notisböcker och journaler. Därigenom skapades källor som berör människors vardagliga erfarenheter och levnadsomständigheter, men också källor till den allmänna skriftkulturens framväxt i breda lager, olika skriftpraktiker, språklig variation och social emancipation. De kan också vara källor gällande klimat, markanvändning, ekologiska system och krishantering.

Under symposiet ger vi exempel på hur dagböcker används i forskning och vi diskuterar även hur vi kan göra dessa källor tillgängliga digitalt.

Vi välkomnar intresserade i alla skeden av sin karriär och oberoende av vetenskaplig inriktning att delta, och vi erbjuder ett forum för diskussion, nya idéer, perspektiv och kontakter. Symposiet inklusive middag 4.10 och lunch 5.10 samt kaffe båda dagarna är gratis för alla deltagare.

Mer information samt anmälan hittas på hemsidan.

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland (2023)

Monografier, Publikationer, , ,

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland är skriven av Kenneth Nordberg, Karin Sandell och Magnus Enlund.

Att stanna på landsbygden har ansetts vara någonting passivt, i motsats till att flytta därifrån, som setts som en aktiv och mer intressant handling att studera. Den här boken belyser stannandet som en dynamisk och mycket medveten process och ger på så sätt ett nytt perspektiv på landsbygdens utveckling. Att stanna på landsbygden är en aktiv handling genomförd av människor som ofta har alternativ, där vissa faktorer avgör till stannandets fördel.

Boken omfattar fem fallstudier i österbottniska byar med målsättningen att dra mer generella slutsatser om stannade på landsbygden. Studien tar avstamp i en historisk exposé av byarna för att senare analysera de faktorer som varit avgörande för stannande under de senaste årtiondena. De här faktorerna kan ha att göra med platsens kvaliteter, som en vacker natur, tillgång till service och arbetstillfällen, eller en stark gemenskap och sociala sammanhang. Ytterligare en viktig dimension är att människors hembygdskänsla föder en strävan att göra det möjligt att stanna, något som vi ser ett flertal exempel på i bokens fallstudier.

Boken kan hittas här.

Välkommen på seminariet ”Digitaliserade svenskspråkiga tidningar i Finland – nytta och nöje” torsdag 31.8.2023

Seminarium,

Tid:
Torsdag 31.8.2023
kl. 9.30–16.45

Varmt välkommen att delta i ett seminarium om digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar i Finland, en värdefull resurs för forskare och andra historieintresserade.

Plats:
SLS hus, Riddaregatan 5,
Helsingfors / Online via Zoom

Seminariet ordnas som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket och Svenska litteratursällskapet i Finland.

(Kutsu suomeksi alla.)

Tack vare ett samarbete mellan Finlands Nationalbibliotek och åtta finlandssvenska stiftelser digitaliseras samtliga svenska dagstidningar i Finland från 1940 framåt inom projektet Digitalisering och tillhandahållande av svenskspråkiga dagstidningar. Samtliga svenskspråkiga tidningar utgivna 1771–1949 har redan tillgängliggjorts för allmänheten på webbplatsen digi.kansalliskirjasto.fi.

Seminariets huvudspråk är svenska och engelska. Paneldiskussionen förs på svenska
och finska.

Anmälan senast 28.8.2023. Anmäl dig här.

Program 

9.30 Kaffe
10.00 Kristina Linnovaara, arkivchef, Svenska litteratursällskapet i Finland, välkomstord
10.10 Ulrika Holgersson, docent i mediehistoria, Lunds universitet, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, docent, Avdelningen för kulturer, Helsingfors universitet, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lunchpaus (på egen bekostnad)
12.50 Tiina Miettinen, FD, stipendieforskare, Tammerfors universitet, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, docent, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kaffepaus
14.40 Ylva Perera, FM, litteraturredaktör, Hufvudstadsbladet, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, systemspecialist, Nationalbiblioteket, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, forskningsdirektör, nationell koordinator för FIN-CLARIN, Avdelningen för digital humaniora, Helsingfors universitet, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneldiskussion på svenska och finska, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Medverkande i panelen:
Pekka Heikkinen, juridisk expert, Nationalbiblioteket
Jonas Lång, kanslichef, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Moderator Wivan Nygård-Fagerudd

Digitaliseringen av de svenskspråkiga tidningarna genomförs av Nationalbiblioteket med finansiering från Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schaumans Stiftelse. 

Aika:
Torstai 31.8.2023
klo 9.30–16.45

Lämpimästi tervetuloa seminaariin, jonka aiheena ovat digitoidut, Suomessa julkaistut ruotsinkieliset sanomalehdet. Lehdet ovat todellinen aarreaitta tutkijoille ja kaikille historiasta kiinnostuneille.

Paikka:
SLS:n talo, Ritarikatu 5,
Helsinki / Etänä Zoomin kautta

Seminaarin järjestävät Kansalliskirjasto ja Svenska litteratursällskapet i Finland.

Kansalliskirjaston vuosina 2021–2023 toteutettavassa projektissa Ruotsinkielisten sanomalehtien digitointi ja käyttöön asettaminen digitoidaan kaikki suomessa vuodesta 1940 eteenpäin julkaistut ruotsinkieliset lehdet. Digitoinnin mahdollistaa kahdeksan suomenruotsalaisen säätiön tuki. Kaikki vuodesta 1771 vuoteen 1949 julkaistut ruotsinkieliset lehdet on jo saatettu suuren yleisön käyttöön digi.kansalliskirjasto.fi -verkkopalvelussa.

Seminaarin pääkielet ovat ruotsi ja englanti. Paneelikeskustelu käydään ruotsiksi ja suomeksi.

Ilmoittautuminen viimeistään 28.8.2023. Voit  ilmoittautua tästä.

Ohjelma

9.30 Kahvi
10.00 Kristina Linnovaara, arkistonjohtaja, Svenska litteratursällskapet i Finland, tervetuliaissanat
10.10 Ulrika Holgersson, mediahistorian dosentti, Lundin yliopisto, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, dosentti, Kulttuurien osasto, Helsinki, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lounas (omakustanteinen)
12.50 Tiina Miettinen, FT, apurahatutkija, Tampereen yliopisto, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, dosentti, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kahvitauko
14.40 Ylva Perera, FM, kirjallisuustoimittaja Hufvudstadsbladetissa, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, tietojärjestelmäasiantuntija, Kansalliskirjasto, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, tutkimusjohtaja, FIN-CLARIN:in kansallinen koordinaattori, Digitaalisten ihmistieteiden osasto, Helsingin yliopisto, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneelikeskustelu ruotsiksi ja suomeksi, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Paneelin osallistujat:
Pekka Heikkinen, lakimies, Kansalliskirjasto
Jonas Lång, kansliapäällikkö, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Keskustelua johtaa Wivan Nygård-Fagerudd

Ruotsinkieliset lehdet digitoidaan Kansalliskirjastossa seuraavien säätiöiden tuella: Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Åbo Akademin säätiö, Svenska folkskolans vänner ja Harry Schaumans Stiftelse.

 

Frågelista om komplimanger

Frågelista, Insamling

Komplimanger – hur de ges och tas emot

Komplimanger används ofta socialt och används primärt för att tala väl om någon eller till någon. Det betraktas som en vänlighet men kan formuleras på flera olika sätt och av olika anledningar.

Syftet med den här frågelistan är att undersöka människors förhållande till komplimanger. Den genomförs inom ramen för utbildningen i etnologi vid Lunds universitet.

Frågelistan kan hittas här.