månadsarkiv: oktober 2022

Nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur

Det nyaste numret av Laboratorium för folk och kultur kan du läsa här:  https://bragelaboratorium.com/

I numret diskuteras hur det ideala fritidshuset kan visa sig besvärlig i verkligheten. Forskarna Lena Marander-Eklund och Julia Öhman tar avstamp i en frågelista om sommarstugor för en diskussion om ”stugtid” samt de förväntningar och ideal som är kopplade till sommarstugelivet. Susanna Rolfsdotter Eliasson visar även hur idealet kan vara svårförverkligat rent materiellt, då renovering av drömhuset begränsas av det fysiska huset och ekonomiska förutsättningar.

Laboratorium för folk och kultur 2/2022 – tema: sommarstugor, förankring och drömmar

För en nostalgisk (och kanske icke-nostalgisk) höstläsning önskar,

Redaktionen

PS. Vill du publicera dig i Laboratorium? Vi tar gärna emot artiklar  https://bragelaboratorium.com/skriv-en-artikel/

Har vi tid? Seminarium om tvärvetenskapliga tankar om vad temporalitet är i vår tid

Har vi tid? Tvärvetenskapliga tankar om vad temporalitet är i vår tid

Välkommen på seminarium till Svenska litteratursällskapet i Finland (Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors) fredagen den 25 november 2022 klockan 13–17.15 (finsk tid) eller ta del av direktsändningen på sls.fi.

Nu är det bråttom, det hastar.

Vi befinner oss mitt i en era av överlappande brytningstider – både klimatmässigt och demokratiskt. Vi lever med en rusande känsla av att tiden håller på att rinna ut. Den tidsepok som kallas antropocen, där miljö och klimat genomgår drastiska förändringar tvingar fram nya levnadsvillkor. Hur kan vi tänka om tid och temporalitet i relation till dessa omfattande samhällsomvälvningar? Hur svarar litteraturen – inte minst barnlitteraturen – på frågor om tid i en brytningstid?

Vad är ens tid?

Seminariets föredrag utforskar olika sätt att bemöta tid i vår tid. Hur förhåller sig havet och tiden till varandra? Vad gör skönlitteraturen med tiden? Hur förhåller sig barn- och ungdomslitteraturen till klimatförändringen och till demokratianspråk? Kan naturvetenskapen hjälpa humaniora att tänka kring tid?

Talare på seminariet är forskarna Fanny Ambjörnsson, Jenny Bergenmar, Frederike Felcht, Ronald Österbacka samt Mia Österlund.

Arrangör är Svenska litteratursällskapet och dess forskningsprojekt Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar (2019–2022).

Program

13.00–13.05 Välkomstord, Nina Edgren-Henrichson, projektchef, SLS
13.05–13.40 Om tid i samtida barnlitteratur: KOTI-projektets resultat, Mia Österlund, projektledare för KOTI, Åbo Akademi
13.40–14.20 Med Nadja som vägledare. Om livslinjer, omsorgscirklar och vilt växande, Fanny Ambjörnsson, professor i genusvetenskap, Stockholms universitet
14.20–15.00 Tidslighet och identitet i skönlitteratur, Jenny Bergenmar, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet

15.00–15.30 Kaffepaus

15.30–16.10 En fysiker om tid, Ronald Österbacka, professor i fysik, Åbo Akademi
16.10–16.50 Havet och tiden, Frederike Felcht, professor i skandinavistik, Goethe universität, Frankfurt
16.50–17.15 Avrundande ord, Mia Österlund

Vi direktsänder seminariet på sls.fi och det kan ses i efterhand på SLS kanal på Youtube.

Du får också länken till sändningen i bekräftelsemeddelandet efter att du anmält dig.

Sista anmälningsdag är 23.11.2022 via formuläret. Sprid gärna vidare informationen om evenemanget i ditt nätverk!

Till anmälan

”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (2022)

Ulla Kallberg is defending her doctoral thesis in ethnology ”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (in english ”For always a sailor is a different man”: Seaman identities in a changing world) at University of Turku on Saturday 12 November 12:00-16:00. More information can be found on University of Turku’s website.

The thesis can be found here.

An short excerpt from the english summary:

”This study, which is part of the field of ethnology, examines the manifestation of the self and self-understanding of Finnish sailors in the working communities of steamers transporting freight. Central to it is the experience of an individual working as a sailor on an ocean liner about his own self and how he understands himself. The events described in the study date to between 1910 and 1955.”

Panel: Methods for the Climate Crisis

Panel on methods for the climate crisis
Please join us Friday, October 21 for the special event, Methods for the Climate Crisis, hosted by the Rutgers Digital Ethnography Working Group.
In the context of rapidly escalating climate emergencies, we need to do research differently. This panel will address how qualitative researchers can bring values of humanity and collective ethics to bear on large-scale climate and environmental problems; what affordances and limitations are established by digital methods; and what opportunities exist for interdisciplinary practices.
Friday, October 21, 1:00-2:30pm EDT on Zoom —REGISTER HERE
Moderated by Jeff Lane and Melissa Aronczyk, Rutgers University
PANELISTS
John Chung-En Liu, Associate Professor of Sociology
National Taiwan University
John Chung-En Liu is an associate professor of sociology at National Taiwan University, and a faculty affiliate in the International Program on Climate Change and Sustainable Development. Previously, he was an assistant professor at Occidental College in Los Angeles and a Postdoctoral Fellow at Harvard Kennedy School. Liu received his Ph.D. in sociology from the University of Wisconsin-Madison. His research adopts a sociological perspective to study climate change, especially on how climate change discourses circulate in China’s cyberspace.
Alice Mah, Professor of Sociology
University of Warwick
Alice Mah is Professor of Sociology at the University of Warwick. She holds a PhD in Sociology from the London School of Economics and was Principal Investigator of the large-scale European Research Council project “Toxic Expertise: Environmental Justice and the Global Petrochemical Industry” from 2015-2020. Her research focuses on environmental justice, corporate power, and the politics of green industrial transformations, which are the subjects of her two most recent books: Plastic Unlimited: How Corporations are Fuelling the Ecological Crisis and What We Can Do About It (Polity, 2022) and Petrochemical Planet: Multiscalar Battles of Industrial Transformation (Duke University Press, forthcoming).
Adrienne Russell, Mary Laird Wood Professor and co-director of the Center for Media, Journalism and Democracy in the Department of Communication
University of Washington
Adrienne Russell is Mary Laird Wood Professor and co-director of the Center for Media, Journalism and Democracy in the Department of Communication, University of Washington. Her research and teaching focus on the intersections of journalism, technologies and social issues. Her forthcoming book, The Mediated Climate (Columbia 2023), examines the overlapping climate and information crises. She is the author of Networked: A Contemporary History of News in Transition (Polity 2011) and Journalism as Activism: Recoding Media Power (Polity 2016). She is co-editor of the volumes Rethinking Media Research for Changing Societies (Cambridge 2021), Journalism and the NSA Revelations (Reuters 2017), and International Blogging: Identity, Politics and Networked Publics (Peter Lang 2009). Her research has been published in the top journals, and she is co-editor of “2K,” a special section of Social Media + Society that is dedicated to public scholarship related to media and technology.
Brittany Schaefer, Project Manager
Civic Laboratory for Environmental Action Research (CLEAR)
Brittany (she/her) is a settler of European descent living on and working remotely from Dish with One Spoon territory. As a researcher, she is interested in human-environment relations and ways of doing science better; specifically, human-nature relations, interdisciplinary collaborations, and feminist approaches to knowledge production. Brittany is participating in this panel as a representative of CLEAR, an interdisciplinary, feminist, anti-colonial lab located in St. John’s, NL on the ancestral homelands of the Mi’kmaq and Beothuk.

Seminarium: Tunnelseende – samtal om tunnlar som utopier och dystopier

Tunnelseende – samtal om tunnlar som utopier och dystopier

Seminarium på Svenska litteratursällskapet i Finland (Riddaregatan 5 Helsingfors) fredagen den 11.11.2022 kl. 10–17 (finsk tid).

I detta heldagsseminarium bjuder vi in till samtal om tunnlar. De förknippas med en friktionsfri, framåtriktad rörelse, med framåtanda, gemenskap och internationalism. Men tunnlar rymmer också mörka stråk. De sammanlänkas med förstöring av naturvärden och miljö. Mörka eller svagt belysta gångtunnlar uppfattas som hotfulla miljöer. Tunnlar väcker sålunda såväl drömmar som mardrömmar; de rymmer kulturell komplexitet och en mångsidig politisk klangbotten.

Förmiddagen fokuserar på tunnlars ljusa, utopiska dimensioner och eftermiddagen belyser mörka, dystopiska stråk. Under seminariet läser skådespelaren Alma Pöysti högt ur skönlitterära texter och traditionsuppteckningar som anknyter till temat av bland andra August Andersson, Karin Boye, Martin Engberg, Eric Linklater och Malte Persson.

Seminariet ordnas i samarbete mellan Svenska litteratursällskapet i Finlands traditions- och litteraturvetenskapliga nämnder och vänder sig till forskare, studenter och en intresserad allmänhet.

Vi direktsänder seminariet på sls.fi och det kan också ses i efterhand på SLS kanal på Youtube.

Du får också länken till sändningen i bekräftelsemeddelandet efter att du anmält dig.

________________________________________________________

Program

Tunneln som utopi, fantasi och praktik

10.00 Seminariet öppnas, professor Lena Marander-Eklund, ordförande i Traditionsvetenskapliga nämnden
10.15 Tunneln som mentalitet och materialitet, professor emeritus Orvar Löfgren (etnologi, Lunds universitet)
10.45 Samtal: Professor Fredrik Nilsson (nordisk etnologi, Åbo Akademi) och Orvar Löfgren
11.05 Woolf in och ut ur ”The Tube”: Londons tunnelbana och modernistiskt författarskap, biträdande professor Jason Finch (engelska, Åbo Akademi) (via Zoom)
11.20 Gångtunneln: liminalitet och ekande barnrop, docent Ann-Charlotte Palmgren (genusvetenskap, Åbo Akademi)
11.35 Samtal: Jason Finch och Ann-Charlotte Palmgren

12.00 Lunchpaus (lunch på egen bekostnad)

Tunneln som dystopi, fasa och hot

13.15 Eftermiddagen inleds, Fredrik Nilsson
13.30 Dödsrike, fängelse eller skyddsrum. Underjorden i svenskspråkiga romaner från 1840-talet till idag, professor Yvonne Leffler, (litteraturvetenskap, Göteborgs universitet)
14.00 Samtal: Professor Kristina Malmio och Yvonne Leffler
14.20 ”Att försvinna i tunnelbanan”, docent Emma Eldelin (litteraturvetenskap, Linköpings universitet (via Zoom)
14.35 Hotet från underjorden: från viktorianska tunnlar till superavlopp, docent Blanka Henriksson (folkloristik, Åbo Akademi)
14.50 Samtal: Emma Eldelin och Blanka Henriksson
15.15 Summering, Kristina Malmio, ordförande i Litteraturvetenskapliga nämnden

15.45–17.00 Mingel

_______________________________________________________

Som studerande eller doktorand i etnologi, folkloristik eller litteraturvetenskap har du möjlighet att få dina resor (tåg eller buss) ersatta. Kontakta nämndforskare Malin Stengård (etnologi, folkloristik) eller Julia Tidigs (litteraturvetenskap) innan seminariet äger rum (epostadresser enligt formatet fornamn.efternamn@sls.fi).

Sista anmälningsdag är den 7 november via anmälningsformuläret.

Sprid gärna vidare informationen om evenemanget i ditt nätverk!

 

Bild: Tunnelmynningen vid Canal de Bourgognes högsta punkt. Fotograf: Göran Schildt (1948) SLSA 1150 foto 1012

Prosjektkoordinator (forskar), Universitetet i Bergen

Ved Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitskap (AHKR) er det ledig ei 50 % stilling som prosjektkoordinator (forskar) i kulturvitskap, med tilsetting frå 1. januar 2023 til 1. desember 2024. Stillinga er knytt til det NFR-finansierte prosjektet «SAMLA: National Infrastructure for Cultural History and Tradition Archives».

Sista ansökningsdag: 6 November 2022

Läs mer här.

Heritages: Past and present – built and social

HERITAGES: Past and Present – Built and Social
PRAGUE
 
Dates: June 28-30, 2023
Formats: In-person and online
Abstracts: November 25, 2022Themes:  Art, Art & Architectural History, Sociology, Cultural Studies

The Czech Technical University

 
 
HERITAGES: Past and Present – Built and Social
2023 marks the twentieth anniversary of the UNESCO Convention on Cultural Heritage. It established culture as a concept to be safeguarded, as both material objects and social traditions. Today UNESCO seeks to celebrate and safeguard lifestyles, traditions and social groupings. However, the dynamics at play can be complex. Conserving architectural heritage can conflict with development models. Community traditions are threatened by globalization. Monuments are often focal points for cultural contestation. Archeological sites are valued in themselves and simultaneously erased by both the forces of conflict and ‘progress’. However, the past and the present also overlap and mutually support. Placemaking sees built and cultural heritage as key to urban practice. Community groups are documented in museums. Galleries present historical art while debating the role of the artist activist. Reflecting this scenario, this conference seeks papers on heritage from various standpoints: sociology, human geography, anthropology, art history, heritage studies, community architects and more.

Virtual conference: Representing pasts – visioning futures

REPRESENTING PASTS – VISIONING FUTURES
VIRTUAL

Dates: December 1-3, 2022
Formats: Online
Abstracts: October 20, 2022

Themes: Art, Art History, Media, Cultural Studies, Architecture, Urban Design

Queen’s University Belfast | Cape Peninsula University of Technology | National University of Singapore

  
REPRESENTING PASTS – VISIONING FUTURES

What makes a city livable? Transport, housing, health and environment. Matters of culture, entrepreneurship, crime and safety. Affordability and education. Depending on whose ‘livability index’ you look at, it may include design quality, sustainability and the digital infrastructures of the smart city. Other criteria applied may encompass food access, job opportunities or walkability. Inclusivity and the politics of participation also come into play. Discrimination in all its forms is key. The past two decades have seen an exponential rise of livability measures. Reflecting increased urbanity globally, they risk making the notion of the city ever more contested. For example, affordable housing is a neighbourhood issue. It is often linked to other questions: walkability, transport access, food deserts, and poor-quality public space. The design of our neighborhoods and buildings is connected to public health, mental wellbeing and the ‘economics’ of healthy cities. This conference examines the livability of the city from these diverse perspectives.

 

Utlysning av Bernadottestipendier

Inom ramen för Bernadotteprogrammet utlyser Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur maximalt två vistelsestipendier för postdoktorala forskare inom det verksamhetsområde som Akademien företräder, varvid begreppet svensk folkkultur ska fattas i vid mening. Stipendiesumman är 125 000 kronor för varje mottagare. Utlysningen riktar sig till post doc-forskare utanför Sverige som vill tillbringa minst fyra till sex månader vid ett svenskt lärosäte eller ett forskningsinriktat arkiv/museum/bibliotek.

Sista ansökningsdag: 15 december 2022.

Läs mer här.