Kategoriarkiv: Publikationer

Vem kan skämta om vad?: meningsstrider och förhandlingar i det svenska ståuppkomikfältet (2026)

Doktorsavhandlingar, Publikationer

Christian Liliequist disputerade 18 september 2026 vid Institutionen för kultur- och
medievetenskaper vid Umeå Universitet med avhandlingen  Vem kan skämta om vad?: meningsstrider och förhandlingar i det svenska ståuppkomikfältet

Avhandlingen finns att läsa i diva-portal: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2095401&dswid=5518 

Abtrakt från diva-portal:

Stand-up comedy has enjoyed a huge boom in Sweden during the 2010s and 2020s. The overall aim of this thesis is to examine negotiations and struggles over meaning within the Swedish stand-up comedy field. More specifically, it examines boundaries, power hierarchies and disputes over what counts as funny, how to achieve success, and the role and function of the stand-up comedian in society. The study contributes to scholarship on stand-up comedy and ethnological and folkloristic humour research. The analysis is primarily based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s political discourse theory and Pierre Bourdieu’s field and capital theory. The analysis also draws on selected concepts from critical discourse theory, intersectional perspectives, gender theories, rhetoric and humour theory. The main empirical material consists of 16 interviews with stand-up comedians conducted via video calls, 50 observations of recorded stand-up comedy and 3 observations at stand-up comedy clubs. It is supplemented by newspaper articles, TV programmes, videos, podcasts, social media posts and short video clips dealing in various ways with stand-up comedy or humour more generally. The dissertation highlights the antagonistic relationships that, during the period of the study, have dominated the field of Swedish stand-up comedy and manifested in discursive struggles over the conditions of the industry, what is and is not considered appropriate and ethically acceptable to joke about, and the role and responsibilities of the stand-up comedian in society. The negotiations and struggles over meaning in the stand-up comedy field are shaped by different discourses connected to questions of artistic freedom and freedom of expression, democracy, equality, inclusion, diversity, and political struggle. The study also shows how the possession of symbolic capital, that is, capital that is recognized as legitimate within the field, is crucial for being acknowledged as funny and for gaining access to different comedy venues.

Trolska skogen : Saga, lek och ekokritik inom turismens ramar (2026)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , ,

FM Tora Wall disputerar vid Fakulteten för human- och samhällsvetenskap fredagen den 16 oktober 2026 kl. 13 i Auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, Åbo.

Avhandlingen i nordisk folkloristik har titeln Trolska skogen: saga, lek och ekokritik inom turismens ramar.

Avhandlingen kan hittas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-142-5

Abstrakt från doria:

Trolska skogen är ett besöksmål i Hälsingland (Sverige) med fokus på barn mellan två till nio år och deras familjer. Där kan man uppleva ett sagoäven­tyr som förmedlas till besökarna i teaterns form under en interaktiv vand­ring genom skogen. Skogen och folktrons väsen är centrala teman, kring vilka Trolska skogens berättarvärld är uppbyggd.
Avhandlingen undersöker hur folklore brukas för att forma besöksmå­lets Trolska skogens berättarvärld samt vilka värderingar och föreställ­ningar som förmedlas till besökarna under vistelsen. Genom detta fördju­pas även förståelsen för folklore i en nutida kontext och dess betydelse i föreställningsvärld och populärkultur. Undersökningen är genomförd som en fallstudie, vilket ger möjlighet att röra sig från ett fokuserat mikroper­spektiv, till ett vidare makroperspektiv. På så sätt knyter avhandlingen även an till skogen och folkloren i ett vidare perspektiv av aktuella sam­hällsdiskussioner.
De två viktigaste metoderna i undersökningen är deltagarobservation samt intervjuer. Det teoretiska ramverket bygger på tre ben: 1) Förtrollning, återförtrollning och ekokritik, 2) Saga och kronotop, 3) Lek och ritual. Den förstnämnda är en bakgrundsteori som genomsyrar hela avhandlingen medan de två sistnämnda är operativa teorier, som fungerar som stöd för analysen.
Efter inledningen följer två bakgrundskapitel. I det första av dessa pre­senteras Trolska skogen som besöksmål och sätts i ett större sammanhang av turism och upplevelsekultur för barn. I det andra förklaras folklore, folktro och andra närliggande begrepp. Där ges också en kort introduktion till folktrons väsen samt ett sammandrag av ämnesdiskussioner kring bruk av folklore.
Därefter följer tre analyskapitel:
I kapitlet Tiden, rummet och sagan analyseras, med hjälp av Michail Bachtins begrepp kronotop, tiden och rummets betydelse för hur Trolska skogens berättarvärld formas och förmedlar upplevelsen av att befinna sig i en förtrollad skog där sagans tid råder. Genom miljöernas utformning och gestaltningen av folktrons väsen samt sagoäventyrets utformning förmed­las en känsla av sagans obestämda förr-i-tiden, som flätas samman med upplevelsen av Trolska skogen som en förtrollad plats avskild från värl­den utanför. Bland de väsen som är inspirerade av äldre folklig föreställningsvärld och berättartradition finns till exempel älvor, troll, vittra/små­folk, jättar, tomten samt häxa och draken. Där finns även väsen från mer modern folklore, som till exempel tandfen och jultomten.
Den sinnliga förnimmelsen av den verkliga skog, i vilken Trolska sko­gen är belägen, är betydelsefull för upplevelsen. Skogen utgör en levande kuliss mot vilken sagoäventyren utspelar sig men den är också kärnan i Trolska skogens berättarvärld. Sammantaget kan sägas att Trolska skogens sagoäventyr förmedlar en längtan efter ett idealiserat (förtrollat) förflutet där människor tänktes levde i samklang med skogen och sig själva – men också en önskan om en utopisk framtid där mänskligheten har funnit ett sätt att leva i balans med naturen.
Ett av avhandlingens resultat är att Trolska skogen inte bara är en plats där äldre folklore brukas, utan också kan ses som uttryck för nutida fol­klore, i vilken föreställningar ur – och om – äldre folklig föreställningsvärld är en del. Denna process kan också betraktas i ljuset av religionsvetaren Christopher Partridge diskussion kring occulture, i vilken han menar att det sakrala och det sekulära landskapet har smält samman, och där upple­velsen av en förtrollad värld skapas i mötet mellan populärkultur, religion och folklore.
I kapitlet Lek, ritual och teater i Trolska skogen står de interaktiva momenten, genom vilka besökarna blir en del av sagoäventyret och inte passiva åskådare, i centrum. Här undersöks vad besökarna gör i Trolska skogen, och hur de blir aktiva deltagare i sagoäventyret, genom ett lek­ och ritualperspektiv. Utifrån Johan Huizingas definition av lek problematiseras leken i Trolska skogen. Avhandlingen visas hur upplevelsen där kan ses som en lek inom ramen för en postmodern upplevelsekultur. Under sagoä­ventyret görs barnen delaktiga i berättelsen genom lekfulla ritualer, i vilka de är med och skyddar Trolska skogen från hotande faror.
De lekfulla ritualernas budskap kan sammanfattas i tre punkter:
1) Skogen, djuren och träden är värdefull och måste skyddas. 2) Barnet själv är en viktig och värdefull person. Barnet har goda egenskaper, kan och vågar mycket men får också lov att känna sig rädd och i behov av extra styrka ibland. 3) Det är viktigt att vara en bra kompis och hjälpa den som behöver hjälp.
Skogen utgör en kuliss till sagoäventyret men samtidigt är skogen – både betraktat som biologiskt verklig plats och som imaginärt förtrollad plats – själva kärnan i upplevelsen. I avhandlingens sista analyskapitel Skogen i Trolska skogen står förhållandet till skogen i fokus. I Trolska sko­gens tappning gestaltas folktrons väsen som personifieringar av naturen. De för träden och djurens talan, och lyfter fram ekokritiska aspekter som anknyter till samhällsdiskussioner om klimat och miljö. Genom detta fram­träder Trolska skogen själv som en besjälad agent, och en symbol för alla skogar, vilken i sin tur kan erbjuda nutidsmänniskan upplevelser av för­trollning och ett existentiellt rum att vila från vardagens stress. De ekokri­tiska elementen är inflätade i sagoäventyren, där klimat- och miljöfrågor lyfts fram på ett subtilt sätt genom berättelsens form och budskap.
I avhandling som helhet framträder närvaron av väsen som avgörande för att göra upplevelsen till en saga och skogen till en imaginärt förtrol­lad plats. Skogen kontrasteras med världen utanför, och genom denna kon­trast förmedlas värderingar och föreställningar om både det förgångna och nutiden. Det förgångna (Trolska skogen) utmålas som en utopisk tid präglad av lugn, närhet till en besjälas natur och en känsla av existentiell (förtrollad) meningsfullhet. Budskapet är att människan har glömt att hon är en del av naturen men Trolska skogen vill visa att en framtid där män­niskan lever i samklang med naturen fortfarande är möjlig.

Puuntäistä punkkipelkoon — Ihminen ja puutiainen 1800-luvulta nykypäivään (2026)

Monografier, Publikationer

Puuntäistä punkkipelkoon — Ihminen ja puutiainen 1800-luvulta nykypäivään
Written by: Räsänen, Tuomas; Rytty, Suvi; Latva, Otto; Lillbroända-Annala, Sanna; Syrjämaa, Taina

Suomen vaarallisin eläin! Tämän väitteen kuulee puutiaisista usein esitettävän. Ottamatta kantaa väitteen todenperäisyyteen, tosiasia on, että puutiaiset aiheuttavat vuosittain tuhansia diagnosoituja borrelioosi- sekä satoja TBE- eli puutiaisaivotulehdustapauksia.

Suhteemme puutiaisiin uhkana ja riskinä ei kuitenkaan perustu pelkästään lääketieteellisiin ja biologisiin tosiasioihin vaan on pitkälti kulttuurisesti rakennettu. Ihmisen ja puutiaisen yhteiselon tarkastelu 1800-luvulta 2000-luvulle paljastaa, kuinka suhtautuminen puutiaisiin on menneisyydessä ollut monin tavoin erilaista kuin nykyään.

Puutiaisia koskeva tieto on lähes yksinomaan biologista ja lääketieteellistä tietoa. Tässä teoksessa tarkastellaan ihmisten ja puutiaisten suhdetta humanististen tieteiden näkökulmasta. Sellaisena kirja on ensimmäinen laatuaan Suomessa ja kenties koko maailmassa.

Lue lisää: https://vastapaino.fi/sivu/tuote/puuntaista-punkkipelkoon/5536750

In English:

The most dangerous animal in Finland! This claim is often heard about ticks. Without taking a stance on the truth of the claim, the fact is that ticks cause thousands of diagnosed Lyme disease cases and hundreds of TBE (tick-borne encephalitis) cases each year.

However, our perception of ticks as a threat and risk is not based solely on medical and biological facts; it is also largely culturally constructed. Examining the coexistence of humans and ticks from the 19th century to the 21st reveals that attitudes toward ticks have been, in many ways, quite different in the past compared to today.

Knowledge about ticks is almost exclusively biological and medical. This work examines the relationship between humans and ticks from the perspective of the humanities. As such, the book is the first of its kind in Finland and perhaps in the entire world.

Read more: https://vastapaino.fi/sivu/tuote/puuntaista-punkkipelkoon/5536750

 

Expressions and Impressions. Personal and Communal Aspects of Traditional Singing (2025)

Antologier, Publikationer,

Edited by Mari Väina and Taive Särg
Book 27 in the Studia Fennica Folkloristica series

Expressions and Impressions: Personal and Communal Aspects of Traditional Singing explores traditional singing as a fundamental mode of expression and communication, situated at the intersection of individual experience and communal life. The thirteen contributions examine historical and contemporary forms of singing through archival and fieldwork-based material, drawing on a wide range of disciplinary and methodological perspectives.

The authors – ethnomusicologists, musicologists, and folklorists – focus on various dimensions of traditional singing, including singers’ personalities, the information embedded in songs, communication with direct and imagined communities, natural objects, the supernatural sphere, the effects of singing, as well as singing styles and performance contexts. Special attention is paid to the critical interpretation of historical sources, acknowledging that research on past singing practices relies on archival and printed material. Several studies demonstrate how older material can be studied using contemporary methods, including textual corpus analysis, acoustic analysis of singing style, and the combination of different analytical approaches.

The editors use the concept of traditional singing to bridge folkloristic and ethnomusicological discourses and to emphasise singing as vocal musical practice that takes place within specific communities or groups, and where skills and repertoires are transmitted at least partly through participation, listening, and memorisation. This inclusive definition allows the volume to address folk and traditional music, their transformations and revivals, participatory and congregational singing, and various contemporary communal singing practices.

The volume covers a wide cultural range and, with some exceptions, is authored by scholars who are closely connected with or originate from the cultures they analyse. While many contributions focus on traditions of Northern and Eastern Europe, including Estonian and Baltic traditions, the scope extends to other regions and cultural contexts, such as Italy and the Ainu people of Japan. The volume also highlights historical and scholarly connections between different traditions, for example between Latvian and Scottish researchers or between Estonian, German, and other European musical cultures. Analysis of minority groups’ singing traditions in different parts of the world reminds us that singing may also become subject to ideological control and political pressure.

The chapters demonstrate how traditional songs, through their creative reapplication, provide individuals with means to articulate personal experience while simultaneously offering shared frameworks that guide emotions, behaviour, and expression in recurring social situations. Such emotionally grounded connections can offer individuals lasting support and a sense of belonging and identity. The volume argues that traditional singing – both in its historical forms and in its contemporary manifestations – remains a5 vital cultural practice.

The book is written for scholars and students of music and folklore, educators, and readers with a broader interest in cultural history and communal forms of musical expression.

You can find the book on the SKS website

Disputation 29 maj 2026: Julia Wester. Kroppar i samspel – ideal, gränser och dilemman i pedagogers kroppsliga interaktion med barn i fritidshem

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , , , , , ,

Julia Wester presenterar sin avhandling i etnologi vid Södertörns högskola: Kroppar i samspel – ideal, gränser och dilemman i pedagogers kroppsliga interaktion med barn i fritidshem

Disputation äger rum fredag den 29 maj 2026 kl.10:00, sal MA648, Södertörns högskola
Opponent: Erika Lundell, fil dr. i etnologi, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle, Malmö universitet

De senaste decennierna har anmälda våldshändelser mot skolpersonal ökat, liksom pedagogers oro för att bli anmälda i samband med kroppsliga möten med barn. Samtiden präglas också av ett ökat fokus på barns kroppsliga integritet, parallellt med en uppfattning bland pedagoger om att fysisk närhet är en självklar del av omsorgsrelationen. Dessa komplexa situationer gör att skolpersonal ofta ställs inför dilemman rörande vilket som är det mest goda och rätta sättet att agera.

Kroppar i samspel undersöker pedagogers kroppsliga interaktion med barn på fritidshem och hur de navigerar mellan normer, ideal och känslomässiga dimensioner i dessa omsorgsmöten. Avhandlingen belyser frågor om fysisk närhet, våldsamma handlingar, ordningsskapande och hur organisatoriska villkor formar det kroppsliga samspelet. Studien bygger på ett etnografiskt fältarbete på två stora fritidshemsavdelningar i Stockholm som omfattade observationer samt intervjuer med pedagoger.

Abstract [sv]

Avhandlingens syfte är att analysera vilken betydelse normer, ideal och organisatoriska förutsättningar har för pedagogers kroppsliga interaktion med barn i fritidshem. Avhandlingen syftar även till att synliggöra hur normer och omsorgsideal skapas, förhandlas och utmanas i denna interaktion. Det empiriska materialet består av observationer av pedagoger och barn tillsammans på fritidshem och intervjuer med dessa pedagoger. Materialet analyseras utifrån kroppsfenomenologiska och känsloteoretiska perspektiv, samt teoretiska perspektiv på barn och ålder.

Avhandlingens resultat visar hur rådande omsorgsideal i den kroppsliga interaktionen innefattar att vara tillgänglig för barns behov av närhet, att rikta fokus mot barns behov när de utför våldsamma handlingar, samt att agera mjukt och maktutjämnande i ordningsskapande situationer. Analyserna visar hur dessa omsorgsideal uttrycks genom känslorelaterade normer, såsom att vara lugn, neutral, fysisk och varm gentemot alla barn. Dessa omsorgsideal skapade dilemman för pedagoger, till exempel när de upplevde att de behövde neka barn närhet, använda fysiskt tvång, eller kände känslor som låg utanför etablerade känslonormer. Organisatoriska förutsättningar, framför allt stora barngrupper och otillräckliga stödinsatser för barn i behov av stöd, påverkade i vilken utsträckning pedagoger hade möjlighet att agera på sätt som de uppfattade som ideala i arbetet. Avhandlingen visar vidare hur normer relaterade till sociala kategoriseringar präglar antaganden om hur olika barn och pedagoger kroppsligen kan interagera med varandra. I synnerhet ifrågasätts pojkar och manliga pedagoger när det gäller tillgiven närhet.

Abstract [en]

This doctoral thesis aims to analyse the significance of norms, ideals, and organizational conditions for educators’ bodily interaction with children in school-age educare centres. The thesis also aims to highlight how norms and ideals of care are created, negotiated, and challenged in this interaction. The empirical material consists of observations of the interactions between educators and children at school-age educare centres, as well as interviews with the educators. The material is analysed from body phenomenology and emotion theory, with additional perspectives drawn from theoretical work on age and childhood.

The analysis of the collected material demonstrates that the prevailing ideals of care expressed in bodily interactions between educators and children include being available to meet children’s need for physical closeness, focusing on children’s needs when they perform violent acts, and establishing order in a gentle and equalizing manner. The analysis also shows that ideals of care are expressed through emotion-related norms, such as being calm, neutral, physical, and welcoming to every child. These ideals, however, create dilemmas for the educators, especially when they feel the need to deny children physical closeness, use physical coercion or experience emotions outside of the expected norms. Organizational conditions withing the centres, especially the incidence of large groups of children and insufficient support for children with additional needs, affected the extent to which educators could act in ways they perceived as ideal in their work. The thesis further shows how norms related to social categorizations can influence assumptions about bodily interactions between children and educators. One aspect of this is the scrutiny that boys and male educators face at these centres when it comes to affectionate closeness.

Contested Knowledge. Political Dimensions of European Ethnology and Folklore Studies in Post-War Europe (2026)

Antologier, Publikationer,

Edited by Konrad J. Kuhn, Hanna Snellman, and Lauri Turpeinen
Book number 19 in the Studia Fennica Ethnologica series

The edited volume Contested Knowledge. Political Dimensions of European Ethnology and Folklore Studies explores how European Ethnology and Folklore Studies in post-war Europe were shaped by political agendas, ideological control, and the contested production of ethnographic knowledge. Comprising various case studies from both socialist and non-socialist contexts, the volume traces how scholars navigated authoritarian pressure, Cold War divisions, disciplinary reforms, and competing national narratives.

The volume offers a collection of case studies that reveal the mechanisms through which ethnological and folkloristic research was organized, appropriated, resisted, and transformed in shifting academic and political landscapes after the Second World War. It sheds light on the varying ways in which individual ethnologists from the Baltic countries negotiated the restrictions placed upon them by the Soviet Union, with some of them deciding to continue their research in exile, while others stayed and tried to create niches for themselves within the Soviet system. It also explores the roles of different nationalisms within ethological research after the Second World War. This terminology appears in the form of competing nationalisms as a concept of research or in the context of funding for ethnological research. The volume highlights the creation of new perspectives within research and in the context of the discipline’s entanglements with day-to-day politics and history. The book offers historically grounded insights for researchers in European Ethnology, Folklore Studies, and the broader humanities seeking to understand the political uses, limits, and vulnerabilities of contested cultural knowledge.

You can find the book on the SKS website

Memory Studies in the Nordic Countries: A Handbook (2025)

Antologier, Publikationer

Memory Studies in the Nordic Countries: A Handbook
Series: Brill’s Handbook Series in Memory Studies, Volume: 1

Edited by Gunnthórunn Gudmundsdóttir and Ulla Savolainen

This peer-reviewed international handbook focuses on memory studies in the Nordic countries. It is a multi-disciplinary and transnational work that explores and maps characteristics and applications of the fast-growing field of memory studies in the Nordic region and in relation to the global context.
With contributions focusing on theoretical and disciplinary reflections, illustrative thematic overviews, as well as elaborations of concepts and approaches in the Nordic setting, the handbook serves as a multi-disciplinary reference guide for researchers and students interested in memory studies. Existing and emerging debates have been carefully mapped, as well as disciplinary trajectories of the field, thematic, pragmatic, aesthetic, and ideological features of Nordic memory cultures.
This comprehensive handbook of memory studies in the Nordic countries provides a stepping stone for future developments in the field.

Read more on Brill’s website

Heirloom Cultures and Heritage Branding. The Creamy Case of Icelandic Skyr (2026)

Monografier, Publikationer
Heirloom Cultures and Heritage Branding. The Creamy Case of Icelandic Skyr is written by Valdimar Tr. Hafstein and Jón Þór Pétursson. It is published by Cambridge University Press. It is part of the series Elements in Critical Heritage Studies

Heritage branding and heirloom cultures are twin strategies for building brands in global markets. In this Element, the authors analyze these strategies through skyr; a traditional, sour dairy from Iceland. They explore how live microbial cultures in skyr have been ’heritagized’ as heirloom cultures to build a brand advantage. Live skyr cultures, they show, illustrate symbiotic relations over millennia between microbial cultures and human cultures. The industrialization of this species interaction in the twentieth and twenty-first centuries, they argue, ultimately converted a mutualistic relation into a parasitic one. Moreover, they demonstrate a parallel inversion of gender relations in the production and consumption of skyr as part of its industrialization and export. Ironically, these transformations undermine the industry’s promotion of the cultures and heritage to which it has effectively put an end. They ask whether there is a more general lesson in this about the relationship between industrialization, capitalism, and heritage.

You can find the book here (free online until 9th March 2026)

Explorations in the Violence of Traditions and Traditions of Violence (2025)

Antologier, Publikationer

Explorations in the Violence of Traditions and Traditions of Violence
Ed. Pertti J. Anttonen in collaboration with Niina Hämäläinen
The Kalevala Society
Folklore Fellows’ Communications 328
Helsinki 2025

Violence in culture and society is widely studied and hotly debated issue. Researchers of vernacular traditions or folklore have a special entrance point into studying violence, as many forms of violence are based on traditions and are justified with a reference to tradition. Some of these violent traditions are openly supported in their respective communities, but others call for research to explain how they survive when they are not explicitly and intentionally sustained or why they persist while being perceived as negative, oppressive, or degrading. The challenging point in understanding violence is that it is not always clear what counts as violence.

The present volume explores a variety of issues in research into traditions of violence from all over the world and through the ages. The book contains an introduction and thirteen chapters with diverse and complementary perspectives, written by both younger and more established scholars in research into traditions.

Kokemustieto kaupunkikehittämisessä : Menetelmäopas (2026)

Antologier, Publikationer,

Miten kytkeä kaupunkilaisten omakohtaiset kokemukset, kokemustieto, osaksi kaupunkien suunnittelua ja kehittämistä? Kokemustieto kaupunkikehittämisessä -menetelmäopas antaa tähän konkreettisia vastauksia, vinkkejä ja ohjeita. Kirjassa kuvattuja menetelmiä voi monipuolisesti soveltaa kaupunkia kehitettäessä, kun halutaan saada esille kaupunkilaisten kokemuksia asuinympäristöstään.

Teoksen kirjoittajina ovat humanististen ja yhteiskuntatieteellisten alojen kaupunkitutkijat, jotka ovat omissa tutkimuksissaan kokeilleet erilaisia menetelmiä kokemustiedon tallentamiseksi. Heidän esimerkeissään kokemustieto avautuu moninaisena, toisinaan vaikeasti tavoitettavana, mutta aina ymmärrystä kaupungista syventävänä ja laajentavana tiedon muotona.

Toimittajat: Olsson, Pia; Ainiala, Terhi; Schulman, Helena; Mäkelä, Hilla

Kirja on julkaistu verkossa avoimesti: http://hdl.handle.net/10138/625754