Kategoriarkiv: Publikationer

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research (2023)

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here

Disputation: John Björkman försvarar ”Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies” (2024)

FM John Björkman disputerar den 22 november 2024 i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi med avhandlingen Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies.

Opponent är docent Sonja Hukantaival, Åbo universitet och kustos är professor Lena Marander-Eklund, Åbo Akademi.

Disputationen äger rum i Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo

Disputationen kan också följas via videolänk, länken publiceras här ungefär en vecka innan evenemanget.

Disputation: Lenita Kefala försvarar ”Inget riktigt hem: Kvinnors erfarenheter av den tillfälliga bostadsmarknaden i Stockholm” (2024)

Den 15 november 2024 försvarar Lenita Kefala sin avhandling i etnologi vid Stockholms Universitet ”Inget riktigt hem: Kvinnors erfarenheter av den tillfälliga bostadsmarknaden i Stockholm”.

Opponent: Professor Anna Sofia Lundgren, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå Universitet

Datum: fredag 15 november 2024
Tid: 10.00 – 12.00
Plats: Hörsal 9, hus D, Södra huset

En trygg bostadssituation är en grundläggande förutsättning för att kunna verka i samhället, upprätthålla sociala relationer, känna trygghet och stabilitet. Idag saknar många i Sverige en egen bostad. I städer med bostadsbrist och höga bostadspriser tvingas många att hyra tillfälliga andrahandslägenheter, korttidskontrakt utan besittningsskydd eller nöja sig med att hyra ett rum som inneboende. I väntan på en permanent bostad väcks frågor om vad hemmet egentligen betyder och hur en bostad kan fyllas med mening under omständigheter präglade av tillfällighet och osäkerhet.

Boken kretsar kring frågan om vilken roll kön spelar på en alltmer ojämlik bostadsmarknad och varför just kvinnliga hyresgäster är så eftertraktade. Utifrån feministisk teori och etnografiskt fältarbete skildrar denna bok kvinnors utmaningar och strategier på Stockholms svårnavigerade bostadsmarknad. Läsaren får ta del av de utmaningar kvinnorna möter i sin strävan efter en egen bostad. I berättelserna framträder möjligheterna att skapa ett hemlikt liv ofta som svårt och begränsat. Dessa begränsningar påverkar i sin tur flera aspekter av vardagslivet såsom att upprätthålla rutiner, relationer och det handlingsutrymme vuxna individer förväntas ha. Avhandlingen väcker vidare frågor om privatlivets gränsdragningar, normer kring feminina förväntningar samt hur autonomi upprätthålls och utmanas genom klass, kön, ålder och rasifiering.

Länk till avhandlingen i DiVA

Läs mer om Lenita Kefala och hennes forskning

Vardagens föränderliga rum under 1900-talet (2024)

Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum. Bilden av den heterogena finlandssvenska kulturen fördjupas tack vare ett rikt traditionsvetenskapligt källmaterial där människor berättar om sitt 1900-tal med egen röst.

De tre delarna är:

Naturen och platserna, redigerad av Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

Hushållet och tingen, redigerad av Anna-Maria Åström och Fredrik Nilsson

Hemma, borta, bortom, redigerad av Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson och Sofie Strandén

 

Lanseringsfesten hålls 29.8 2024 kl: 14:00 i Helsingfors.

Vi bjuder dig på en djupdykning i Finlands svenska vardagskultur på 1900-talet. På vilket sätt utmanade cykeln sociala konventioner, och vilken roll spelade hembygden? När slog det glada shoppandet igenom, och varför symboliserar äggkoppen borgerlig vardag? Hur har man sett på folklig medicin och hur minns skolbarnen skolgården? Personliga minnen och upplevelser är kärnan i den tredelade bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024)

Ménards metod är en bok om bebyggelsehistoriska studier. Begreppen rekonstruktion och inlevelse står i centrum. Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna?

Författarna introducerar, aktiverar och provar de två begreppen i olika undersökningssituationer. Här beskrivs och analyseras hur byggnader, föremål och rum påverkar undersökaren och hur denna kan använda sådan påverkan för att utveckla nya insikter.

Boken utvecklar och visar hur rekonstruktioner och inlevelse i bebyggelsehistoriska källor leder till nya kunskaper. Författarna är arkeologer, etnologer, hantverksforskare och kulturvårdare.

Boken kan hittas här.

Health in Negotiation : Cultural Analytical Perspectives on Health and Inequalities in the Swedish Asylum Context (2024)

Talieh Mirsalehi will defend the thesis in ethnology at Lund University Health in Negotiation: Cultural Analytical Perspectives on Health and Inequalities in the Swedish Asylum Context on 24 May 2024. Opponent is Jenny Gunnarsson Payne.

The thesis can be found here.

Summary:

Health inequalities are a persistent and growing issue in different countries worldwide. Sweden, despite being one of the scandinavian countries with internationally recognized welfare system is no exception. The issue of health disparities and its increase among some groups, including those who are categorised as migrant have been acknowledged. Emergence of the COVID-19 pandemic, however, revealed the gravity of the situation when groups of people who had migrated to Sweden from countries mainly within Africa and the Middle East were on the frontline experiencing disproportionate impacts of the Coronavirus. Although the effect of structural factors on health vulnerabilities among these groups have been identified, there is still little knowledge about how individuals who are placed into migrant categories have experienced and responded to health risks caused by the pandemic. This dissertation aims to provide a cultural analytical account of the ways in which people who undergo an asylum process in Sweden relate to, navigate, and negotiate health. By empirically investigating a group of asylum seekers’ perceptions of health, body, and risk, this study demonstrates how the participants make meaning of their embodied experiences of generating health and practicing self-care while living in a transitional state. In a health care landscape where taking responsibility for one’s health is a sociocultural norm, protecting health and preserving body is seen as a moral percept, expected from all members of society. Disparities in health, from this view, may be perceived as avoidable by leading a healthy way of life and avoiding exposure to health risks. By focusing on a group of asylum seekers’ experiences of navigating health and care before and during the COVID-19 pandemic in Sweden, this study reveals how perceptions and practices of health and care are situational, contextual, and negotiable in relation to the conditions within asylum processes. While being expected to actively participate in the society they want to be a part of, those who joined this study revealed how uncertainties about the state of their ‘at-risk’ bodies clash with performances of membership.While making meaning of notions of health and care in the new society and turning it to projects of familiarization, those who joined this study shared challenges of building a fit and equally immune body that matches new parameters of health and well-being under unqual circumstances. However, it may not be translated as passivity and lack of initiation among ‘vulnerable’ groups when it comes to generating health. The notions of health, care, risk, and immunity, from this perspective, are boundary concepts and open to interpretation. In order to access the experiences, perceptions and practices of health among ‘inaccessible’ migrant populations, more emphasis needs to be put on methodological considerations in health research among different groups.

Mardrömmar (2024)

Mardrömmar – varifrån kommer de, och varför? Hur har de förklarats och tolkats under olika tider?

Deadline på jobbet, stress och skräckserier tar sig in i mångas nattsömn. Från antiken fram till i dag har man tänkt att mardrömmar är tecken på en ångestfylld kropp eller själ som vill göra sig hörd. Mardrömmar har också setts som varningar eller bestraffningar, som undermedvetna eller gudomliga budskap. Maran, det övernaturliga väsendet som särskilt förknippas med sömnparalys, gav sig enligt folktron på både människor och husdjur. I fiktionen har mardrömmar fått symbolisera övernaturliga fenomen i fler hundra år.

Författarna blickar bakåt ända till antiken och medeltiden men söker också svar på sina frågor i aktuell kulturforskning, psykologi och i personliga berättelser.

Boken är en del av serien Värt att veta och är skriven av Kaarina Koski och Kirsi Kanerva. Boken är översatt till svenska av Sofia Gustafsson och utges av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Du hittar boken här

Från Pehr Stenbergs värld (2023)

Umeå-prästen Pehr Stenberg (1758-1824) skrev ett omfattande självbiografiskt manus som nyligen givits ut i sin helhet. I antologin Från Pehr Stenbergs värld (Umeå, 2023) studeras med olika infallsvinklar bondsonens Stenbergs försök att finna sig till rätta med sin sociala status.

Alf Arvidsson diskuterar hur Stenberg i sitt dagliga liv hanterade sin sociala bakgrund när han som fattig student skulle smälta in i herrskapsmiljöer, och som andlig ledare och moralisk övervakare för allmogen och som präst i Umeå stad.

Historikern Ina Lindblom tar fasta på vad Stenbergs öppenhjärtiga beskrivningar kan säga om synen på känslor under slutet av 1700-talet, genom att studera hans skildring av den ogrundade svartsjuka han hyste mot sin andra fru. Stenbergs svartsjuka kan relateras till samtida föreställningar om äktenskap, kärlek, heder, fysisk och psykisk patologi samt religion.

Museologen och idéhistorikern Richard Pettersson sätter in Stenberg i sitt samtida intellektuella sammanhang, där en stabil auktoritetstro utmanas av upplysningsidéer och nya sätt att betrakta människan i tillvaron.

En reviderad artikel av redaktörerna för utgivningen av levernesbeskrivningen, Göran Stenberg, Ola Wennstedt och Fredrik Elgh, kompletterar framställningen med att redogöra för tillkomsten och Stenbergs skrivstrategier, särskilt betydelsen av samtida litteratur som förebilder.

Etnologiska skrifter, Umeå universitet ISSN 1103-6516 ; 80
ISBN: 9789180701969 (tryckt)
ISBN: 9789180701976 (digital)

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-217515

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft. En festskrift till professor Lena Marander-Eklund (2024)

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft.
En festskrift till professor Lena Marander-Eklund
Red. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog.
Åbo Akademis förlag, 2024.

Open access: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-057-2
Beställ tryckt kopia: https://webshop.abo.fi

Den här boken är tillägnad Lena Marander-Eklund, professor i folkloristik vid Åbo Akademi. I linje med hennes forskning om vardagen och ”det till synes triviala” undersöker bokens författare allt från vardagliga föremål på museer till privata brev. I boken får vi bland annat ta del av mottagandet av flyktingar på 1940-talet, vardagsliv på 1700-talet i Åbo och på 1960-talet i Örebro. Vi lär oss inte bara om förändringar i norska begravningsritualer och globala minnesikoner i lokala sammanhang, utan även om varför dessa olika fenomen ser ut som de gör. Flera av bidragen tar sin utgångspunkt i noggranna tolkningar av intervjusamtal eller skrivna livsberättelser och vi blir på så vis varse hur den enskilda individens erfarenheter är relaterade till och infogade i större sammanhang. Sammantaget speglar boken Lena Marander-Eklunds breda forskargärning och utgör ett viktigt bidrag till kunskapen om hur personliga berättelser och vardagsfenomen ingår i samhälleliga och kulturella processer.

Häftad, 322 sidor
ISBN 978-952-389-056-5 (tryckt)
ISBN 978-952-389-057-2 (digital)

Tidsligheter (2024)

I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.

Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.

Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/

Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:

Tidsligheter och ekokritik i barnlitteratur