Etikettarkiv: call for abstracts

CfA: Budkavlen 2025 Jakt och fiske

Call for abstract, Budkavlen 2025

Jakt och fiske har spelat en stor roll i nordiska samhällen och har påverkat kulturella uttryck, praktiker och identiteter. Vad jakten och fisket betytt och hur den har uppfattats har varierat i tid och rum. Historiskt var fiske och jakt en nödvändighet och en näringsgren. I ett alltmer urbant och individualistiskt samhälle handlar jakten och fisket inte alltid längre om att få mat för dagen och deras plats står i ständig förändring. Som praktik är jakten och fisket föremål för diskussioner och omgärdas av diskurser som kulturarv, motstånd, biologisk mångfald, viltvård, utfiske och skyddsjakt.
I detta nummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi forskare att fundera på jakten och fiskets kulturella praktiker, berättelser, identiteter, platser och rum, i nutid och dåtid i Norden. Vi ser fram emot en bred palett av etnologiska och folkloristiska bidrag som på olika sätt belyser jaktens och fiskets betydelse i förändring.

Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2024 på adressen Budkavlen(at)abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2025.

Abstractet ska innehålla följande:
– artikelns problemformulering och bakgrund
– material och metod samt teoretisk ingång
– förväntade resultat

Ange också ditt namn och affiliation. Se https://journal.fi/budkavlen/about/submissions
Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40 000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer open access med ett nummer per år.

Vänliga hälsningar
Gästredaktörer Johan Bergman & Jakob Löfgren

CFP Tidskriftet Kulturstudier: Det aktive vand – Vand som aktør i kulturhistorien

Tidsskriftet Kulturstudier indkalder artikelforslag til efterårsnummeret 2023. Kulturstudier udkommer skiftevis som temanummer, hvor artiklerne omhandler et overordnet emne, og som omnibusnummer, hvor de enkelte bidrag står alene. I denne omgang indkaldes artikler til temanummeret efteråret 2023.

Tema: Det aktive vand – Vand som aktør i kulturhistorien

Deadlines:

Deadline for abstracts (min ½ side): 1. februar 2023
Forfatterseminar: maj 2023
Deadline for artikelbidrag: 15. august 2023
Tidsskriftet forventes at udkomme november 2023.

 

CFP: Colloquium ”Silenced Sources, Heritage, and the Oral-Literary Continuum”

Colloquium Silenced Sources, Heritage, and the Oral-Literary Continuum – Rewriting the Margins of the National

28–31 June 2023
Helsinki, Finland
CFP 15 Feb 2023

Proposals with a short abstract of fewer than 300 characters, a long abstract of fewer than 250 words, and a short biographical note should be sent by 15 February 2023 at
https://bit.ly/silenced-sources-proposal (Google Forms).

The full CFP with more details is attached as PDF.

Theme

Notions of culture, heritage and literature are formed in historical processes entangled with values and institutionalized power that are constantly challenged by countermoves in society and art. Not only are the notions intrinsically contested in this manner. Similar ideologically motivated dialogues determine the formation of historically specific, empirically observable cultures, folklore collections, heritage regimes and literary fields. The colloquium Silenced Sources, Heritage, and the Oral-Literary Continuum – Rewriting the Margins of the National focuses on the making of national cultures and canonized regimes of folklore, literature, and cultural heritage in Northern Europe during the long 19th century.

In the context of Romantic Nationalism, the conceptual and ethnographic invention of folklore and oral poetry laid the basis for creating elite cultures and literatures – within and across national borders. The practices of dismissal, integration and transformation were strategic in the mediation between oral and literary forms of artistic expression. Rather than simple transformation of the oral into the literary, the processes of textualization and heritagization consist of phases of decontextualization and recontextualization that set the elements of cultural practices into novel symbolic and political articulations.

19th century developments in the nationalization of culture and society continue to be a significant topic in the humanities and social sciences. This constant scholarly attention reflects the contemporary concern for upsurging cultural and political movements in Europe that have produced ideological visions of national pasts and political agendas based on them. The colloquium focuses on the diverse textualization practices that have laid the ground for the notions and narratives of allegedly national pasts. Setting the processes of using, transcribing, editing, and publishing oral and literary traditions into a larger national and transnational context deepens the understanding of the creation of nations, heritages, and canons, i.e., building culture and ascribing it the meaning and value of ‘national’.

Topics

We invite researchers on e.g., folklore, literature, cultural heritage, and history to delve on topics such as
– The interaction between oral and written cultures and evaluation of hybrid forms of expression
– The institutional actors and ideological premises in the cultivation of the oral-literary interface (e.g., in the context of archives)
– Epistemological issues related to documentation, textualization and editing
– The formation of values and notions linked to national heritages and literatures
– Documentation, editorial and textualization practices – omissions, silences, editorial decisions, and issues of representation in the field, the archive, research, and the literary field
– Processes of heritagization and canonization of folklore and expressive traditions
– Hidden sources and muted expressive genres on the fringes of cultural canons
– The criteria for marginalization or canonization of folklore, such as genre, area, content, social group
– Cultural appropriation, folklore, and national cultures

The colloquium will be organized in cooperation with The Finnish Literature Society, The Kalevala Society Foundation and the Folklore Department, University of Helsinki.

Call for abstracts: Ethnologia Scandinavica

To the 2023 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals.

The editors receive proposals in abstract format until the 10th of june. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!
Lars-Eric Jönsson (editor in chief)
————–

Inför 2023 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar.

Redaktionen tar till och med 10 juni emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!
Lars-Eric Jönsson (huvudredaktör)


https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter

Call for abstracts till Budkavlen 2023

(O)lyckans kulturella praktiker, Budkavlen 2023

Call for abstracts

Lycka och olycka har länge varit ett centralt tema för folkliga föreställningar. Uppfattningarna om vad lycka eller olycka är har däremot varierat. Lyckan har t.ex. setts som bunden till tid och rum, skiftande och flyktig, en gåva, något eftertraktat, men också odemokratisk och ojämnt fördelad. Både Gud och ödet har fått stå som svar på vad som bringar lycka, samtidigt som det  finns olika folkliga föreställningar om hur man kan påverka sin lycka genom ritualer. Även om lyckan framställts som något utom människans kontroll, så har hon försökt påverka den.

I ett alltmer individualiserat samhälle lägga individens förmåga att påverka sin egen lycka i centrum. Att lyckan är det högsta målet för en persons liv är underförstått, och därmed hamnar de kulturella, historiska och samhälleliga strukturerna i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida? I likhet med äldre folkliga föreställningar finns det idag en mängd föreställningar om hur lyckan tar sig uttryck, hur man uppnår den, samt vad som gör människor olyckliga.

I detta temanummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi skribenterna att fundera på lyckans och olyckans kulturella praktiker. Fokus kan ligga på exempelvis diskursiva framställningar av (o)lycka, (o)lyckliga vardagsritualer, eller (o)lycka som genre. Hur används, retoriskt eller performativt, (o)lycka i skapandet av en text, ideologi, handling, tankesätt osv?

Skicka in ditt abstract på 300–400 ord till budkavlen(@)abo.fi senast 31.5.2022. Deadline för färdiga artiklar är 31.3.2023.

Även artiklar utanför det givna temat tas emot för granskning och eventuell publicering.

Vänliga hälsningar,

Gästredaktörer Sofia Wanström & Bettina Westerholm