Etikettarkiv: hot

I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv (2023)

Monografier, Publikationer, , , , ,

Boken I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv, skriven av Cecilia Åse,  Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson och Maria Wendt, utkom tidigare i år.

Beskrivning av boken från förlaget Makadams webbsida:

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.

Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.

I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.

I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet.

I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet.

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Parasiter och ”bättre folk”. Affekt i näthat mot det svenska i Finland

Doktorsavhandlingar, Publikationer, Uncategorized, , , , , ,

I januari 2022 disputerade Karin Sandell i ämnet nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Hennes doktorsavhandling heter Parasiter och ”bättre folk”. Affekt i näthat mot det svenska i Finland.

I pressmeddelandet från Åbo Akademi kan läsas:

”Karin Sandells avhandling visar att näthat bör tas på allvar. Näthat skapar och upprätthåller negativa föreställningar om de människor som omtalas. Sandell visar i analysen av material från ett offentligt diskussionsforum hur näthat producerar historia, avhumaniserar människor, och uttrycker heteronormativa och värdekonservativa värderingar.

Hat och hot på internet är ett omdiskuterat fenomen. De som främst drabbas av näthat är personer som tillhör olika etniska minoriteter, sexuella minoriteter, religiösa minoriteter, politiker, forskare, och kvinnor. Innehållet i näthatet kretsar också runt teman som kön, klass, språk och etnicitet.

Sandell analyserar diskussionsinlägg och kommentarer från diskussionsforumet på Suomi24, en av de största webbplatserna för sociala medier i Finland. Hon fokuserar på den hatretorik på nätet som riktar sig mot det svenska i Finland, det vill säga svenskspråkiga finländare, det som associeras med Svenskfinland och finlandssvenskhet. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur näthat mot det svenska i Finland tar sig i uttryck i ett nätforum som är öppet och tillgängligt för allmänheten.

Avhandlingens titel är Parasiter och ”bättre folk”: Affekt i näthat mot det svenska i Finland. Parasiter och ”bättre folk” syftar direkt på de ord och uttryck som används för att beskriva svenskspråkiga finländare. I analysen av materialet visar Sandell hur näthatet skapar bilden av det svenska i Finland genom att gamla stereotyper upprepas.

För att analysera ett känsloladdat material som näthat har Sandell utvecklat en analysmodell bestående av fyra affektiva verktyg: emotionsord, emotiva uttryck, metaforer och ortografiska praktiker. Verktygen är olika sätt att uttrycka och förmedla affekt i text utan att direkt sätta ord på vilka känslor det är fråga om. På så vis skapar de en viss stämning i materialet.

Sandell visar hur åsikter och påståenden om det svenska i Finland förmedlas och upprepas i ett diskussionsforum, men kontexten är större än så. De texter som förmedlas har inte uppkommit i ett vacuum, utan har kopplingar till stridigheterna mellan finskan och svenskan på 1800- och 1900-talet. Texterna stannar inte inom forumets väggar, utan innehållet sprids vidare ut i andra sammanhang. Näthatet läcker in i andra genrer i både det offentliga och det privata, det genljuder i riksdagen och runt kaffeborden. Den digitala världen är inte separerad från den analoga ”verkligheten” utan de är en del av samma helhet.”

Avhandlingen finns öppet tillgänglig i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria