Kategoriarkiv: Tidskriftsnummer

Ny temasektion om kyla i Kulturella perspektiv nr 32

Tidskriftsnummer, , , , ,
I en ny temasektion i Kulturella Perpsektiv (nr 32) undersöks kyla och kylteknik som kulturellt urtryck, det vill säga olika sätt att leva med exempelvis is, kylskåp och air-condition som kan spåras genom tid, rum och relationer. Genom att belysa kulturella aspekter av kylning och djupfrysning syftar temasektionen att undersöka hur kyltekniken är del av hur människor förstår världen, organiserar sin vardag och hur relationer upprätthålls. Vilka betydelser tillskrivs kyla och kylteknik och hur görs den meningsfull? Hur påverkas dessa kulturella uttryck i en tid av global uppvärmning?
Med kulturanalytiska och kulturhistoriska angreppssätt undersöker artiklarna isbitens normalisering och kulturhistoria, den norska isexportens sociala och kulturella betydelse på 1800-talet, andelsfrysen som kollektiv fryspraktik på 1950-talet samt den välfyllda frysens roll i föreställningen om det goda livet.
Gästredaktörer: Matilda Marshall (Umeå universitet) och Inger Johanne Lyngø (Oslo Metropolitan University)
Medverkande: Eyvind Bagle (Norsk Maritimt Museum), Flora Mary Bartlett (Nordiska Museet), Helene Brembeck (Göteborgs universitet) och Matilda Marshall (Umeå universitet)

ARV – Nordic Yearbook of folklore nr 78 – 2022

Tidskriftsnummer

The newest issue of ARV – Nordic Yearbook of folklore nr 78 – 2022 can be found at Kungliga Gustav Adolfs Akademiens website.

CONTENTS:

Egil Asprem and Sebastian Casinge (SWEDEN): The Trickster and the Witch

Randi Hege Skjelmo and Liv Helene Willumsen (NORWAY): ”The Money Chest Layby his Head”

Ellen Alm (NORWAY): The Quantitative Scope of Witchcraft Trials in Norwegian Bohuslen 1587-1658

Egil Bakka (NORWAY): Migrating with Movement Expressions

Anders Gustavsson (SWEDEN): The Consequences of Covid19 Pandemic

Tidskriftet Kulturstudier 2022 #2 Vinter: Grønne gæster

Tidskriftsnummer, ,

I dette særnummer af Tidskriftet Kulturstudier har vi inviteret planter og plante- menneske relationer indenfor. Det gør vi for at markere, at vore levende, grønne medarter ikke blot er vigtige som objekter for natur og naturvidenskabelige studier, men fortjener lige så seriøs kulturvidenskabelig opmærksomhed . For planter er både natur og kultur. De har multiple ontologier. Det betyder, at planter er virkelige på flere forskellige måder – ligesom Jellingestenen er virkelig både som museumsgenstand, nationalt klenodie og som sten, afhængigt af hvilke sammenhænge den optræder i.

Saga och sed årgång 2021

Tidskriftsnummer

Saga och sed har utkommit med årgång 2021. Den kan läsas här.

Innehåll:

PRESES HAR ORDET
FÖREDRAG VID AKADEMIENS SAMMANKOMSTER:
Realistiskt och fantastiskt. Några varulvar och deras budskap i svenska ballader Av Catharina Raudvere
Runor i Vilda västern. Tre amerikanska runstenar som var i säck innan de kom i påse Av Henrik Williams
Lapphällarna, Lappkällan och Lappviken. Samisk historia i nordvästra Uppland Av Torun Zachrisson, Linda Qviström & Jonas Monié Nordin

PRESENTATIONER AV ÅRETS BERNADOTTESTIPENDIATER:
Idrottsföreningars sång- och musikkultur ur ett jämlikhetsoch medborgarperspektiv Av Kaj Ahlsved
The Backgrounds and Early Careers of Swedish Bishops in the Late Middle Ages By Michael Frost

ÖVRIGA ARTIKLAR:
Prosten Erik Andersson och reformationen i Jämtland Av Olof Holm
Carl Jularbo, modernist. Eller: Sverige i oskuldens tid – en kulturhistoria Av Owe Ronström

SEKRETERARENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2021
AKADEMIENS LEDAMÖTER
AKADEMIENS SKRIFTER

 

Budkavlen vol 101 (2022). Äckel som kulturell kraft

Tidskriftsnummer, , , , , , , ,

Detta nummer av Budkavlen fokuserar på vad äckel och äcklighet åstadkommer i olika sammanhang. Det äckliga kan både avstöta och attrahera, väcka både nyfikenhet och avsmak. Äckel är en kulturellt formad känsla som kan ha starka effekter i världen och i enskilda människors liv. Artiklarna som ingår visar bland annat hur hur äckel kan användas för att styra in människor i önskad riktning, engagera människor att handla och avskräcka dem från oönskat beteende.

Redigerat av Blanka Henriksson & Ann-Helen Sund

Numret kan hittas här.

Laboratorium 3/2022 – Turisten och havet

Tidskriftsnummer, ,
Olika former av turist- och reseupplevelser med havskoppling är temat för detta nummer av Laboratorium, med Blanka Henriksson och Fredrik Nilsson som gästredaktörer. Inom ramarna för en kurs i kulturanalys vid Åbo Akademi begav sig studenter och lärare på en fältexpedition och upptäcksresa på färjan mellan Åbo och Stockholm, och i detta nummer får vi ta del av deras kulturanalytiska perspektiv på färjetrafiken.
I numret ingår även två referentgranskade artiklar. Kasper Westerlunds artikel ”Sjöresor och rituella platser” utgår ifrån en samling teckningar gjorda av en finländsk sjöman kring sekelskiftet 1900. I artikeln ”Mötet med Visby: En studie om var kryssningsresenärer kommer i land i Visby” lyfter Malin Stengård fram kulturarvsdiskussioner i ett turistsammanhang och hur Visby iscensätts och presenteras för besökare via informationsskyltar.

Nordisk museologi Vol. 33 No. 1 (2022)

Tidskriftsnummer

Nordisk museologi har utkommit med volym 33, nummer 1 (2022). Hela volymen kan läsas här.

Artiklar:

Disaster, traces of displacement, and mizuaoi seeds. Conversations surrounding A Future for Memory: Art and Life After the Great Japan Earthquake
Rossella Ragazzi

Udstillingsdrevet indsamling af møbler på Trapholt. Gevinst, konsekvens og muligheder Rosita Satell

Communities of Practice within the hybrid cultural institution. Developing new professional identities through LAM convergence
Kamma Overgaard Hansen & Lærke Maria Andersen Funder

Can you relate to a dance from the past? Why teenagers love to dance in museums
Tone Erlien Myrvold

Projektbeskrivningar:
Hva er klima og klimaendringer? Metode for å undersøke ungdoms forståelse av og forhold til begrepene
Anne Birkelandan
Anmälningar:
Nationalmuseum som konsekrerande institution 1890–1920 (2021). Licentiatavhandling av Robert Thavenius
Mattias Bäckström

Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021

Tidskriftsnummer

Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021 finns nu tillgänglig här.

Artiklar:

Karin Gustavsson, Kära ungdomsminnen, folkminnen och arkivminnen. Om Eva Wigströms samarbete med illustratören Gisela Trapp

Catarina Harjunen, Ingen vanlig människa. Skogsråets erotiska möten med människan i folklig tradition

Adam Horn af Åminne, Överköl.is och Iviköl.is. Endonymer, hyperkorrektion och försvenskning i dagens överkalixmål

Staffan Fridell och Mats G. Larsson, Människorna bakom Kensingtonstenen och dess runor

Ingvar Svanberg, Hand-catching and other lesser-known fishing methods in Sweden

Nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur

Tidskriftsnummer, , , ,

Det nyaste numret av Laboratorium för folk och kultur kan du läsa här:  https://bragelaboratorium.com/

I numret diskuteras hur det ideala fritidshuset kan visa sig besvärlig i verkligheten. Forskarna Lena Marander-Eklund och Julia Öhman tar avstamp i en frågelista om sommarstugor för en diskussion om ”stugtid” samt de förväntningar och ideal som är kopplade till sommarstugelivet. Susanna Rolfsdotter Eliasson visar även hur idealet kan vara svårförverkligat rent materiellt, då renovering av drömhuset begränsas av det fysiska huset och ekonomiska förutsättningar.

Laboratorium för folk och kultur 2/2022 – tema: sommarstugor, förankring och drömmar

För en nostalgisk (och kanske icke-nostalgisk) höstläsning önskar,

Redaktionen

PS. Vill du publicera dig i Laboratorium? Vi tar gärna emot artiklar  https://bragelaboratorium.com/skriv-en-artikel/

New number of Ethnologia Fennica

Tidskriftsnummer, ,

Vol. 49 No 1 of Ethnologia Fennica is out now and can be read here.

”The theme of this Ethnologia Fennica 2022 issue (vol. 49:1) is the shaping and representing of individual lives and memories in the context of heritage and heritagisation. Today, heritage and cultural institutions such as museums and archives are well aware of their social and political role and strive to increase ecological, cultural, and social sustainability. Therefore, they constantly seek more democratic practices with respect to how people and communities are represented and by whom. One way of achieving these objectives is to increase the use of oral history and life writings in public history activities.

In our themed call “Heritage and Personal Memories” we asked for articles discussing various ways of using oral history and personal memories in public history activities and participatory processes. We were interested in how applied ethnographic work and ethnological research affect these activities.”