Virtuella lärmiljöer i eklasstandem

Lärmiljö kan i traditionell mening ses som den fysiska miljö där lärande sker, exempelvis klassrummet eller biblioteket. Inom eklasstandem blir det mer relevant att prata om virtuella miljöer eftersom eleverna i projektskolorna befinner sig geografiskt och fysiskt på olika platser och därför behöver en gemensam virtuell mötesplats som fungerar i realtid. Mötet mellan tandempartnerna är därmed datorsimulerat och resulterar i nya möjligheter och utmaningar. Exempelvis behöver eleverna utveckla strategier för att kommunicera tydligt även i videosamtal trots fördröjning. Såväl i eklasstandem som i klasstandem är det möjligt att använda sig av olika digitala verktyg för att stöda eleverna i en allt mer digitaliserad värld, för att motivera dem och framför allt för att stöda det kollaborativa lärandet. I eklasstandem utgörs den virtuella lärmiljön av en plattform som lärarna strukturerat. Lärplattformen, i projektskolorna Fronter, fungerar som bas för uppgifter och verktyg som eleverna använt sig av. Beroende på elevernas ålder behöver såväl plattformen som de digitala verktygen, men även strukturerna omkring, åldersanpassas. Här  kan ni läsa mera om den plattform och de verktyg projektskolorna valt att arbeta med.

Eklasstandem baserar sig på att tandemparen samarbetar på distans, och den frivilliga eklasstandemkursen bygger helt på distansundervisning. Distansundervisningen påverkas av fyra faktorer: tid, ansvar, frihet och kommunikation. I eklasstandem blir ansvar påtagligt på ett flertal nivåer; från elevens ansvar att komma ihåg sina inloggningsuppgifter till pedagogernas ansvar att ge eleverna verktyg så att de klarar av att hantera både lärmiljö och kursmaterial samtidigt. Inom de obligatoriska kurserna i eklasstandem inverkar tid främst på partnerskolornas möjligheter att hitta gemensamma lektionstider. Inom den frivilliga kursen får däremot eleverna större ansvar att hitta gemensamma tider. Beroende på hur kursen är upplagd, obligatorisk eller frivillig, har eleverna mer eller mindre frihet att själva strukturera kursen. Gällande kommunikation behöver eleverna som tidigare nämnts skapa nya strategier för att kommunicera men kan även förväntas kommunicera på sätt de inte är vana med sedan tidigare. T.ex. kan de förutsättas hålla kontakt med sin tandempartner även utanför skoltid genom sociala medier.