månadsarkiv: mars 2023

SuHRFs Sustainable Heritage Seminar

Välkomna till SuHRFs Sustainable Heritage Seminar, onsdagen den 29 mars, kl. 13.15-15.00 i rum E41 Campus Gotland eller i zoom: https://uu-se.zoom.us/j/62978235180se bifogad poster. Denna gång presenterar prof. Thomas Yarrow från Durham Universitet, sin forskning under titeln:

Objects of Conservation: Ethnographic Perspectives on Heritage Practice. 

Welcome to SuHRFs Sustainable Heritage Seminar on Wednesday the 29 March, at 13.15-15.00 in room E41 at Campus Gotland or in zoomhttps://uu-se.zoom.us/j/62978235180, see attached poster. This time it’s prof. Thomas Yarrow from Durham University who will present his research under the title: 

Objects of Conservation: Ethnographic Perspectives on Heritage Practice. 

 

//Sustainable Heritage Research Forum SuHRF 

Ny temasektion om kyla i Kulturella perspektiv nr 32

I en ny temasektion i Kulturella Perpsektiv (nr 32) undersöks kyla och kylteknik som kulturellt urtryck, det vill säga olika sätt att leva med exempelvis is, kylskåp och air-condition som kan spåras genom tid, rum och relationer. Genom att belysa kulturella aspekter av kylning och djupfrysning syftar temasektionen att undersöka hur kyltekniken är del av hur människor förstår världen, organiserar sin vardag och hur relationer upprätthålls. Vilka betydelser tillskrivs kyla och kylteknik och hur görs den meningsfull? Hur påverkas dessa kulturella uttryck i en tid av global uppvärmning?
Med kulturanalytiska och kulturhistoriska angreppssätt undersöker artiklarna isbitens normalisering och kulturhistoria, den norska isexportens sociala och kulturella betydelse på 1800-talet, andelsfrysen som kollektiv fryspraktik på 1950-talet samt den välfyllda frysens roll i föreställningen om det goda livet.
Gästredaktörer: Matilda Marshall (Umeå universitet) och Inger Johanne Lyngø (Oslo Metropolitan University)
Medverkande: Eyvind Bagle (Norsk Maritimt Museum), Flora Mary Bartlett (Nordiska Museet), Helene Brembeck (Göteborgs universitet) och Matilda Marshall (Umeå universitet)

Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro (2022)

Boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro, utkommen år 2022, är skriven av Jonas Frykman och Orvar Löfgren. Detta går att läsa om boken på Gleerups förlags hemsida:

”Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.

I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet.

Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.

Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. ”

En recension av boken skriven av Helena Hörnfelt kan också läsas i tidskriften Kulturella perspektiv 2023 vol. 32.

❄️🧊 Invitation: Digital ice breaking event for the coming thematic section “The culture of cooling” in Kulturella Perspektiv 🧊❄️

Friday 10th March 14:30 (Norwegian/Swedish time) on Zoom

Cooling is more than ephemeral and sensory experiences – it is highly cultural. In the forthcoming thematic section of Kulturella Perspektiv (vol. 32) we suggest that it is possible to talk about cooling cultures, different ways of living with cooling culturally, which can be traced through history, society and in social relations. By bringing attention to the cultural aspects of cooling and freezing, the aim of this thematic collection of articles is to explore the many ways that cooling and freezing is part of how people think about the world, how they go about in their everyday lives, and how relations are established and managed. How does cooling matter and how does it become matter? How is the culture of cooling and refrigeration affected and negotiated in a time of global warming?

Welcome to join us, the authors and guest editors, for a cool digital “ice breaking” event (release party) and hear more about cultural analytical and cultural historical perspectives on ice cubes, the ice trade, collective freezer lockers and freezers full of gold.

Contributors: Eyvind Bagle (Norwegian Maritime Museum), Flora Mary Bartlett (the Nordic Museum), Helene Brembeck (Gothenburg University), Inger Johanne Lyngø (Oslo Metropolitan University) and Matilda Marshall (Umeå University).

We encourage you to bring a glass containing ice cubes and a beverage of your own preference.

For zoom-link/more information, please contact Matilda Marshall, matilda.marshall (a) umu.se 

The articles will be published open-access at: https://publicera.kb.se/kp/index

 

 

Fremtiden er nå – Klimaendringenes tider (2022)

Framtiden er nå – klimaendringenes tider, utkommen 2022, är skriven av Marit Ruge Bjærke och Kyrre Kverndokk.

Om boken, från förlaget Scandinavian Academic Press hemsida:

”Klimaendringer handler om utslipp og tørke, om smeltende is og voldsomme stormer. Men når utslippene øker, er det mer enn bare klimaet som endres. Det gjør også vår forståelse av tid. Når klimaforskere bruker kunnskap fra geologisk fortid til å modellere fremtidens klima, politikere vedtar utslippsreduksjoner for å trygge våre barn og barnebarns fremtid og klimaaksjonister roper på øyeblikkelig handling, blir det tydelig at det inngår ulike tidsforståelser i hvordan vi snakker om, forholder oss til og forsøker å håndtere klimaendringene.

Fremtiden er nå undersøker noen av klimaendringenes rytmer, tempoer, tidsrammer og tidsskalaer. Boken tar også opp hvordan forestillinger om en klimaendret fremtid endrer forholdet vårt til nåtid og fortid, og hvordan ulike tidsforståelser kan påvirke hvordan vi forholder oss til klimaendringene.”