Kategoriarkiv: Event

Vardagens föränderliga rum under 1900-talet (2024)

Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum. Bilden av den heterogena finlandssvenska kulturen fördjupas tack vare ett rikt traditionsvetenskapligt källmaterial där människor berättar om sitt 1900-tal med egen röst.

De tre delarna är:

Naturen och platserna, redigerad av Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

Hushållet och tingen, redigerad av Anna-Maria Åström och Fredrik Nilsson

Hemma, borta, bortom, redigerad av Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson och Sofie Strandén

 

Lanseringsfesten hålls 29.8 2024 kl: 14:00 i Helsingfors.

Vi bjuder dig på en djupdykning i Finlands svenska vardagskultur på 1900-talet. På vilket sätt utmanade cykeln sociala konventioner, och vilken roll spelade hembygden? När slog det glada shoppandet igenom, och varför symboliserar äggkoppen borgerlig vardag? Hur har man sett på folklig medicin och hur minns skolbarnen skolgården? Personliga minnen och upplevelser är kärnan i den tredelade bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?

Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?

Plats: Seminarrom 1, AHKR, Øisteinsgt 1, Bergen, Norge

Deltakere i paneldebatten:
Solveig Jordal, Leiar ved Osterøy museum og Kulturverntenesta i Nordhordland
Åsmund Kristiansen, direktør for Hardanger og Voss museum
Lennart Fjell, leiar ved Kystmuseet i Øygarden
Representanter fra kulturvitenskap
Etter panelsamtalen gpr vi sammen for å høre på årets Bente Alver forelesning. I år ved Ida Tolgensbakk fra Norsk Folkemuseum.
Og etter det går de som vil videre til sosialt samvær på byen.

 

Spara datumet! Seminarium och workshop om akademiskt skrivande på SLS 30.5.2024

Arbetar du med en vetenskaplig text eller ett facklitterärt projekt? Välkommen till vårt endagsseminarium om akademiskt skrivande som hantverk!

I maj ordnar vi ett heldagsseminarium i SLS hus i Helsingfors (Riddaregatan 5) om akademiskt skrivande riktat till forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper. Deltagande endast på plats. Du som deltar får dina resor (med buss eller tåg) ersatta och vi bjuder på lunch, kaffe och mingel. Det ryms 40 personer med på seminariet.

Seminariets och workshopparnas språk är svenska. Alla deltagare förväntas lämna in en förhandsuppgift bestående av ett abstract på svenska (högst 1500 tecken) på en text man skulle vilja skriva samt 2–3 frågor man skulle vilja att behandlas på workshopparna. Deadline för inlämnat material är 15.5, vidare instruktioner om inlämning följer då anmälan öppnas i april.

Vid frågor kan du kontakta nämndforskare Hilda Forss hilda.forss(at)sls.fi eller
SLS reception info(at)sls.fi

Spara datumet! Anmälan öppnar måndagen den 22 april på sls.fi/evenemang.

Du får gärna dela vidare informationen om evenemanget i ditt nätverk!

Program

10.00 Öppningsord
Johanna Ilmakunnas (professor i nordisk historia, Åbo Akademi)

10.10 Strukturerat skrivande
Charlotta Wolff (professor i historia, Åbo universitet)

11.15 Gränsöverskridande skrivande
Sanna Nyqvist (docent i litteraturvetenskap, Helsingfors universitet)

12.15 Lunchpaus (gemensam lunch)

13.30 Socialt skrivande
Camilla Lindholm (professor i nordiska språk, Helsingfors universitet)

14.30 Kaffepaus

15.00 Workshoppar
Workshopparna leds av Bodil Haagensen (Åbo Akademi i Vasa), Alexander Rancken (Åbo Akademi), Sofia Stolt (Svenska handelshögskolan) och Jenny Sylvin (Helsingfors universitet)

17.00 Mingel

 

Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen och det svenska kulturarvet i Finland. Till uppdraget hör också att stöda forskning om svenska språket och litteraturen i Finland och att främja inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier. www.sls.fi

 

Kollokvium: Samverkan utbildning och arkiv – utopiska möjligheter

Arrangör: Kulturvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Tidpunkt: 17.5.2024 kl. 12–17
Plats: Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5 i Helsingfors
Sista anmälningsdag är 28.3.2024 via formuläret. För serveringens skull, vänligen ange eventuell födoämnesallergi eller specialdiet.

Samarbeten mellan universitet och arkiv har en lång historia – inte minst så inom vetenskapsgrenar med såväl kulturhistoriska som samtidsorienterade grundströmmar. Här kan till exempel etnologi, folkloristik och historia nämnas, men listan skulle kunna göras längre.

Samarbetet har sett ut olika ut över tid och rum. I en del fall har det handlat om gemensamma insatser för att dokumentera aktuella samhällsfenomen eller kulturyttringar stadda i förändring. I andra fall har arkiven fungerat som en resurs i samband med studenternas uppsatsarbeten eller i samband med övningar i källkritik. Traditionellt sett har samarbetsformerna också omfattat studiebesök där studenter fått information om och insikt i arkivens verksamhet. Det finns givetvis ytterligare andra samarbetsformer.

Vårt intryck är att mångfalden av samarbetsformer till trots, så sker samarbetet mer sällan i en dialog som inleds redan när en universitetskurs planeras eller introduceras. Detta innebär emellanåt att samarbetet inte alltid löper friktionsfritt och framför allt innebär det att universitet och arkiv ännu inte närmat sig samarbetets fulla potential.

Under detta kollokvium ska utopiska drömmar, eller idéer om det ideala samarbetet, diskuteras samtidigt som gjorda erfarenheter och utmaningar lyfts fram. Målsättningen är att diskussionerna på sikt bidrar till att utveckla utbildningar i kulturhistoria och samtidsdokumentation genom att förstärka arkivens roll som pedagogisk partner.

Presentationer och diskussioner kommer att tematiskt kretsa kring tre områden. För det första: Vilka utmaningar och svårigheter kan identifieras med utgångspunkt i redan gjorda erfarenheter? För det andra: Vilka goda exempel från tidigare samarbeten förtjänar att lyftas fram? För det tredje: Hur skulle ett idealt samarbete se ut; vilka behov har å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkivens anställda för att optimera samarbetet; vilka villkor styr å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkiven och hur kan dessa villkor anpassas, förhandlas, för att optimera samarbetet?

Program

Kollokviet inleds med en lätt gemensam lunch i personalkaféet på Riddaregatan och avslutas med ett informellt mingel.

12.00 Lunch i SLS personalkafé

13.0013.15 Blanka HenrikssonFredrik NilssonMarie SteinrudIntroduktion

13.1513.45 Pia OlssonArkivering som samspel. Arkivpedagogik för mångstämmig dokumentation?

13.4514.15 Anna SundelinSkräck och avsky i arkivet. Några lärdomar från studenters möten med arkivmaterial

14.1514.45 Marie SteinrudKorta kliv i arkiv. Förutsättningar och försök i möten mellan samling och utbildning

14.4515.15 Kaffepaus

15.1515.45 Niklas HuldénAtt söka och hitta material i arkiv

15.4516.15 Nelly LaitinenArkivkunskap för skolor och universitet – några erfarenheter

16.1517.00 Gemensam avrundning och konkluderande reflektioner under ledning av Marie Steinrud, Fredrik Nilsson och Susanne Österlund-Pötzsch

 

 

Seminarium: Natur och språkligt platsskapande 16 maj 2024

Torsdag 16 maj, 2024 kl. 15:15 – 16:30
CERUM Studion/Hybrid
Arrangör: Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum)

Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.

Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier, berättar om sin bok Markernas kronologi och ideologi: natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Dess övergripande syfte är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet.

Läs mer här

Seminar: Mapping the field – Ethnologists, anthropologists and folklorists in education and learning 31 May 2024

Invitation to the seminar “Mapping the field – Ethnologists, anthropologists
and folklorists in education and learning”
SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning

Date & Time: Friday May 31st, 2024, 1:00-3:00 PM CET.
Place: Digital seminar, on Zoom

The newly established SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning is welcoming you to its first seminar. The main idea of this first seminar is to map the field and get a better view of ethnological, anthropological and folkloristic research on education and learning, both within formal education such as schools, pre-schools and higher education, and within informal education taking place for instance in museums, archives and organizations.

Read more here

SIEF Summer School

SIEF Summer School 2024
Postscapes Matter – SIEF Summer School 2024, 23 – 27 September, Zagreb, Croatia

Theme12
The SIEF Summer School 2024 explores how and why postscapes matter; as a lived experience, a historical or temporal condition and as a conceptual tool or a way of knowing. We invite our participants to consider: What comes after post-? What is left of post-, as a concept? Why is it still important to think in terms of diverse postscapes?
We think of, along, and with different and multiple post-s: post-modernity, post-capitalism, postsocialism, post-industrial, post-political, post-city. Our world is post-factual and post-critical, postliberal, post-democratic. We are entangled in post-catastrophic, post-epidemic, and post-crisis, postconflict issues.

Read more here

Tidsligheter (2024)

I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.

Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.

Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/

Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:

Tidsligheter och ekokritik i barnlitteratur

Public defence with Paul Sherfey: Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms (2024)

Paul Sherfey defends his thesis ”Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”

When? 22 March 2024 15:00-17:00

Doctoral thesis: ”Cultivating Responsible Citizenship:
Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Research area: Historical Studies
Research school: The Baltic and East European Graduate School (BEEGS)
External reviewer: Katarina Saltzman, docent in Ethnology , Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Language: English

Abstract
As the growing human population becomes concentrated in urban environments across the globe, these environments have increased in both overall population and population density (OECD, 2020). Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have become ever more pertinent. One way of problematising and scrutinising dominant rationales of urban land use is to examine in them in relation to activism and collective action by which they are challenged.

Among the many such examples available are what proponents in some countries refer to as collective gardens, a subset of community gardens distinguishable by their explicit emphasis on collective management and publicly oriented educational and cultural programming – typically with an expressed intent or mission involving social change and environmental stewardship (cf. Rosol, 2006; Villace, Labajos, Aceituno-Mata et al., 2014). Geographically situated in social environments shaped by capitalism, they can be considered pericapitalist places, “simultaneously inside and outside capitalism” (Tsing, 2015, p. 63) to the extent that their use of urban land and collective forms of social organisation appear inconsistent with the proclivity towards privatization and a free-market economy characteristic of neoliberal capitalism (cf. Mouffe, 2018). Studying collective gardens in relation to neoliberal capitalism thus has implications for understanding how these places represent political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life.

Based on this understanding, the aim in this study is to explore discourses about what collective gardens signify politically as places where alternative norms of urban life are nurtured. What sense of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, and what does this convey about citizenship and experiences of urban life in the context of neoliberal capitalism? This question is investigated through the application of a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens and how these are constituted in relation to their social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research undertaken at gardens across Germany and Sweden, in order to analyse how the materials and design of these gardens reimagine urban space.

The study then turns to individual case studies in both nations to explore a range of narratives – first to understand how the history of each garden sets up a problem that is solved by the establishment of the garden, and later to analyse how each garden is situated in discourses about contemporary urban development, as well as work and social life. Through these multiple perspectives on the construction of their meaning and relevance as places of political activity, the study offers an interpretation of how collective gardens represent a particular ethos of democratic citizenship through the social critiques being fostered in these places. Additionally, it provides an exploration of complex relationships and different interpretations of responsibility, whereby collective gardens can be seen to resist neoliberal capitalist rationalities while also fulfilling or contributing to their objectives.

Read more about the event here

The thesis can be found in diva-portal