Kategoriarkiv: Call for papers – publikationer

CFP: Landskap och kulturarv – Maisema ja kulttuuriperintö. Kalevalasällskapets årsbok 105 – Kalevalaseuran vuosikirja 105

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts

 

Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.

Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.

I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.

Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.

Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105

SUOMEKSI:

Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.

Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.

Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia ​​tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.

Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.

Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.

CFP Anthropology of Foods: Extreme foods

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts
For this call, we suggest the concept of extreme foods, to explore foodstuffs and eating practices that in certain situations and contexts, for different reasons and in different ways, are pushed to the margins of the mainstream, while yet held symbolically important (Matejowsky 2013). By making what is perceived as extreme elements our focal points when studying food and eating practices (Veeck 2010; Rozin 1999) we wish to make boundaries visible: geographical, cultural, political, emotional and artistic. We move our attention to the verge of things.

We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).

The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).

The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).

For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.

Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :

  • the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;

  • the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;

  • gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;

  • the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.

Deadlines

Abstracts: February 1st 2025

Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.

Full articles: June 31st 2025

In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.

CFP: Kulturella perspektiv, tema klimatomställning

Call for papers - publikationer, , ,

CFP: KLIMATOMSTÄLLNING!

En av samtidens brännande frågor handlar om klimatet. Ett viktigt mål handlar om samhällelig omställning. Ofta ligger fokus på teknisk utveckling, men de omställningar som krävs sker på olika nivåer och har olika drivkrafter. Det kan handla om individers vardagliga praktiker – konsumtion, resor, reflektioner och känslor och hur detta påverkar identiteter, hemliv och arbetsliv. Det kan handla om investeringar – exempelvis i ’gröna’ industrier – och hur sådana processer ges mening och får konsekvenser. Det kan handla om hur människor organiserar sig för eller emot olika typer av klimatrelaterade förändringar, eller om hur sådana representeras i medier och populärkultur. Det kan handla om hur klimatrelaterade fenomen och praktiker hänger samman med identitet, plats, rättigheter och skyldigheter. Det finns en myriad av meningsbärande processer som sammantaget är mycket viktiga för att förstå fenomenet klimatomställning. Här är kulturella perspektiv viktiga!

Kulturella Perspektiv vill nu samla kulturvetenskapliga studier på temat ”klimatomställning”. Med omställning avser vi förändring i vid bemärkelse.
Skicka in ditt bidrag under hösten 2024, men senast mars 2025: https://publicera.kb.se/kp/about/submissions

Låt oss gärna veta om du är intresserad eller har frågor: anna.sofia.lundgren(at)umu.se
Information om artiklars längd och utseende finns på hemsidan: https://publicera.kb.se/kp/instructions

Kom ihåg att det också är möjligt att skicka in recensioner av böcker på temat!

CfP: Fungal Horror and Popular Culture

Call for papers - publikationer,

Dr Katarina Gregersdotter and Dr Berit Åström, Umeå University, Sweden invite original essays for an edited volume on fungal horror in popular culture. Palgrave Macmillan have expressed a provisional interest in publishing the volume.

Fungi are entangled in our lives, as food, as medicine or drugs, but also as parasites and agents of destruction, such as black mould, dry rot and cordyceps, the zombie fungus. This entanglement carries over into popular culture, where fungi are used to carry out different kinds of work, articulating deep seated fears and desires, functioning as a threat to, but perhaps also a saviour of, an embattled humanity at the brink of possible extinction.

This edited volume will be the first full-length scholarly study of fungal horror in popular culture such as literature, film, television, and computer games. We invite contributors to approach the topic broadly, both in terms of material analysed and in the themes explored.

Deadline for submissions:
December 8, 2024

Call for manuscripts Ethnologia Scandinavica

Call for papers - publikationer

To the 2025 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals.
The editors receive proposals in abstract format until the 7th of June. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter

 

Inför 2025 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar.
Redaktionen tar till och med 7e juni emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter

CfP Ethnologia Fennica 1/2025: Methods in Contemporary Ethnology

Call for papers - publikationer,

Writing about and opening up methodological choices can be challenging in empirical research. Ethnologists who study the everyday life may turn to other disciplines to find concepts and methodological tools to grasp the issues that are difficult to see, perceive and verbalize. On the other hand, ethnologists have the capability to utilize and develop creative methodological tools.

This issue of Ethnologia Fennica focuses on tools and methods in ethnology and related disciplines. What constitutes ethnological research in the 2020s and which methods have been applied to create ethnological knowledge? Which methods are useful, how are they applied, and what kinds of new perspectives do they bring to contemporary discussions on research practices?

We call for research and review articles which address methodological choices and practices as well as connections between methods, concepts, and theoretical thinking. We are interested, for example, in how and why researchers apply close or distant reading, different ethnographical variations such as creative and participatory approaches, or digital tools and AI. We encourage discussions on reasons behind methodological and practical choices as well as case studies which have been challenging or rewarding from the perspective of methodology. We also welcome texts about applications of new digital possibilities in ethnological and ethnographic research.

Please submit your abstracts by 21 June 2024, and the article manuscript by 31 of October 2024. The deadline for reviews, reports, and commentary texts is 28 February 2025. The issue will be published in June 2025.

Read more here

CFP: Puls Vol. 10

Call for papers - publikationer

Call for Papers to Puls Vol. 10

Puls – journal for ethnomusicology and ethnochoreology is an online open access journal published by Svenskt visarkiv/Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research, Stockholm, Sweden. The main focus of Pulsis ethnomusicology and ethnochoreology, but the journal also embraces adjacent disciplines, such as other aspects of musicology and choreology, folklore, literature, and related studies of traditional and popular culture. Pulswelcomes analyses of historical and contemporary sources as well as empirical case studies and theoretical discussions. From vol. 9 Puls will be published at Publicera, a portal for Swedish online journals hosted by the National Library of Sweden: Puls – journal for ethnomusicology and ethnochoreology (kb.se)

Each issue of Puls either focuses on a specific theme or opens up for any topic within the journal’s field. The theme of Puls vol. 10 is “music life”. Music life – two small words that make up an efficient compound for the sum of all the complex contexts that make music happen, the totality of resources, prerequisites and conditions that make musicking possible – the tangible, such as arenas, institutions, networks and instruments, and the intangible, such as ideas, values, beliefs and habits. We also welcome articles with topics and approaches outside of this theme, but within the journal’s field.

Authors are invited to submit articles for issue vol. 10 before 16 August 2024 on https://publicera.kb.se/puls/about/submissions

The editorial work is conducted by a general editor and a co-editor (the latter appointed for a two-year period) in co-operation with the editorial board of Puls. An external Advisory Board constituted of cross-disciplinary experts is liaised with the journal. All articles are subject to a double-blind peer review process prior to publication.

Articles in Puls have a range of 10–20 pages, which corresponds to a maximum of circa 8 000 words. The accepted languages are Swedish, Danish, Norwegian and English. The editorial board welcomes illustrations, sound and video clips suitable for the journals on-line format. A detailed instruction for authors can be found at https://publicera.kb.se/puls/instructions.

From now on all information, instructions, submissons, communication during the editorial work as well as publishing will be located at https://publicera.kb.se/puls.
Questions are answered by the General Editor Madeleine Modin madeleine.modin(at)svensktvisarkiv.se.

Guest Editor for Puls vol. 10 is Prof. emeritus Owe Ronström, Uppsala University owe.ronstrom(at)etnologi.uu.se.
Publisher is Dan Lundberg, Director-General Statens Musikverk/National Collections of Music, Theatre and Dance, dan.lundberg(at)statensmusikverk.se.

—

Inbjudan till författare till Puls nr 10

Puls är en tidskrift för aktuella perspektiv inom musik- och dansetnologi i fältens bredaste bemärkelse. Genom bidrag från dessa och angränsande kulturvetenskapliga discipliner vill tidskriften belysa musikens och dansens uttryck, roller och funktioner i samhället, igår och i dag. Puls välkomnar till exempel studier av historiska och samtida källmaterial liksom empiriska fallstudier och teoretiska inlägg och diskussioner.

Temat för Puls nr 10 är ”musikliv”. Musik och liv – två små ord som effektivt sammanfattar de komplexa förutsättningar som får musik att hända: resurser och villkor. Det gäller det materiella såsom arenor, institutioner, nätverk och instrument, liksom det immateriella, som idéer, värderingar, föreställningar och vanor. Vi välkomnar även artiklar med ämnen utanför detta tema, men inom tidskriftens områden.

Härmed inbjuds författare att skicka in artikelförslag inför nummer 10. Skicka din text senast den 16 augusti 2024 genom inlämningsfunktionen på Publicera: https://publicera.kb.se/puls/about/submissions

Puls är en öppen e-tidskrift som från och med nu publiceras på Kungliga bibliotekets plattform för vetenskapliga tidskrifter Publicera. Tidskriften utkommer normalt med ett nummer per år, vilket kan kretsa kring ett särskilt tema eller vara helt öppet. Det redaktionella arbetet leds av en fast huvudredaktör samt en gästredaktör som knyts till tidskriften i tvåårsperioder i samarbete med Svenskt visarkivsredaktionsgrupp. Ett vetenskapligt råd bestående av externa sakkunniga inom olika ämnesområden från hela Norden är knutet till tidskriften. Samtliga artiklar är sakkunniggranskade enligt vetenskaplig praxis av två anonyma och oberoende granskare.

Artiklar i Puls har ett omfång på 10–20 sidor – högst ca 8 000 ord. Artiklarna kan vara på svenska, danska, norska eller engelska. Redaktionen välkomnar illustrationer, ljud- och filmklipp med mera som lämpar sig för onlineformatet, där författaren har säkerställt alla rättigheter. Detaljerade författarinstruktioner finner man på https://publicera.kb.se/puls/instructions.

Från och med nu omdirigeras information, inlämning av texter och kommunikation i redigeringsarbetet liksom publicering till https://publicera.kb.se/puls.

Vid frågor kontakta huvudredaktören Madeleine Modin: madeleine.modin(at)svensktvisarkiv.se.
Gästredaktör för Puls nr 10 är Owe Ronström, professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet, owe.ronstrom(at)etnologi.uu.se.
Ansvarig utgivare är Dan Lundberg, generaldirektör, Statens musikverk, dan.lundberg(at)statensmusikverk.se

Inbjudan till skribenter: Suomen Museo-Finskt Museum 2024

Call for papers - publikationer

INBJUDAN TILL SKRIBENTER 2024 

Kom med och skapa en vetenskaplig publikation som överskrider sedvanliga klassificeringar: vi söker skribenter till Finska Fornminnesföreningens årsskrift Suomen Museo-Finskt Museum 2024!

SM-FM som grundades år 1894 publicerar vetenskapliga artiklar med kollegial granskning samt översikter, bok- och utställningsrecensioner, reseberättelser, intervjuer och aktuella bidrag inom arkeologi, etnologi, konsthistoria och museologi – på alla inhemska språk.

***

Temat för år 2024, Inflytelserika museum, inbjuder författare att utforska och granska museernas inflytande som en samhällelig och forskningsmässig förändringskraft samt som en både kollektiv och individuell resurs.

Museer har alltid påverkat såväl människor som samhället, både medvetet och omedvetet. Museer och vetenskapscentra har förknippats med idealet om neutralitet, även om deras verksamhet bygger på uppfattningar och mångskiktade val om vilket slags arv som är värt att vårda.

Under de senaste åren har museipolitiska program och kulturarvsstrategier styrt museer till att öka sin samhälleliga påverkan. Å andra sidan har vetenskapscentra och vetenskapliga museer åtagit sig uppgiften att bygga upp det nationella vetenskapliga kapitalet och att presentera vetenskapens arv för att stärka demokratin. Vad innebär detta i praktiken? Vad borde museer och vetenskapscentra påverka? Vilka medel har dessa institutioner till sitt förfogande? Var går gränsen mellan påverkan och manipulation?

***

ERBJUD OSS ett artikelförslag som förmedlar ny kunskap eller välgrundad spekulation om påverkans och inflytandes koppling till museernas och vetenskapscentras mångfacetterade uppdrag och uppgifter eller till en utställning som institution och presentationsverktyg.

Din forskningsartikel kan besvara teoretiska, doktrinära eller empiriska frågor eller bilda en syntes som diskuterar tidigare forskning som en analytisk översikt av forskningslitteratur och begrepp. Förutom forskningsartiklar kan du också erbjuda en översikt eller en argumenterande essä.

Skicka din artikelidé och en sammanfattning i word-format (cirka 200 ord) till huvudredaktör Johanna Enqvist (johanna.enqvist@heureka.fi) senast den 17 mars 2024. Beskriv i följebrevet vilken av ovan nämnda kategorier du erbjuder din text till presentera i sammanfattningen 1) en preliminär titel; 2) minst en forskningsfråga; 3) tre huvudsakliga forskningsbegrepp eller nyckelord och 4) en kort beskrivning av analysmetoder, granskningsperspektiv eller teoretiskareferensram. Inkludera också 5) en kort förteckning (2–4 titlar) över den viktigaste källitteraturen och 6) en kortfattad skribentpresentation med kontaktuppgifter.

Därutöver publicerar vi lectio praecursoria, bok- eller utställningsrecensioner, aktuella inlägg, nekrologer och reseberättelser, även utanför temat.

***

VI ERBJUDER våra skribenter vägledning och stöd när det gäller skrivande, kollegial granskning, språkhantering och utveckling av det egna vetenskapliga uttrycket. Vår empatiska och interaktiva redaktionella process hjälper att sätta ord på idéer och argument. Med vårt stöd definierar forskningsartiklarnas skribenter sina centrala forskningsbegrepp i Vetenskapstermbanken i Finland (Tieteen termipankki) om så önskas.

TIDTABELL FÖR ARTIKLAR 2024

  • senast 17.3.: artikel- och översiktsförslag till huvudredaktören
  • senast 28.3.: information om godkännande av förslag
  • maj 2024: begreppverkstad
  • juni 2024: skrivverkstad
  • senast 4.8.: ärdigt manuskript inklusive illustrationer insänds
  • senast 8.9.: refereegranskning färdig och respons till skribenterna
  • senast 6.10.: insändning av färdig artikel i vilken refereegranskarnas / redaktionens kommentarer tagits i beaktande
  • oktober–december 2024: redaktionellt arbete
  • januari–februari 2025: layout och tryckning

Översikter och essäer bedöms inom redaktionen, fullständiga manuskript (upp till 20 000 tecken inklusive mellanslag) kan skickas in fram till 4 augusti 2024.

Årsboken utges i pappersform och publiceras samtidigt öppet på journal.fi-portalen. SM – FM använder Vetenskapliga samfundens delegations märke för kollegialt granskade publikationer och är för närvarande av Publikationsforumet godkänd som en vetenskaplig publikation på nivå 1.

CFP Ethnologia Fennica 2/2024: Sensing the urban

Call for papers - publikationer, , ,

Call for papers by Ethnologia Fennica:

Sensory ethnography described by Sarah Pink (2009) pays particular attention to the multisensoriality of experience, perception, knowing and practices. In addition to the present moment emphasized in the ethnographic research, senses as part of the urban life can be studied in different temporalities, in past, present and future. This can be done by using, for example, archives, documents for future urban planning, or participatory design processes as research materials.

In this call, we invite researchers who study the urban pasts, presents and futures, to consider with us what kinds of ontological, methodological, theoretical or empirical questions and consequences the sensorial turn brings into the study of urbanity.

People live in complex relationships and entanglements with their urban environment. They move through the city and spend they work and free time in urban settings. They live with other humans, but also with non-humans, and the materiality of their environment affects their lives in multiple ways. To study this complexity with sensory point of departure, like ethnography, means looking at the city by emphasizing people’s sensory experiences and narrations of it. However, we do not want to limit the research only to the present, but we are also curious of the past (and future) sense of the urban. It is, for example, interesting how different generations experience the urban in different times.

Urban environments, and consequently, lives lived in them, are often planned and designed according to the prevailing discourses, ideologies and ideas, while they are simultaneously formed in different layers of time. These in turn direct and contextualize the sensory experiences, knowing of the city and practices related to and in the city.

The method of sensory ethnography is currently well established. Ethnographers have paid attention to different senses, such as eyesight, sound, smell and touch as well as noticed that the experiences are often multisensorial. It has been suggested that there are even more ways of sensing the world than we acknowledge at the present.

For this special issue we invite articles that discuss different ways of doing sensory research in urban settings containing sensorial perception, knowing and practices related to city and urban environment in present and through time.

The special issue is edited within the research project “Designed, experienced and sensed socio-material wellbeing in Linnakaupunki, Turku” (Hyvinvoinnin suunniteltu, koettu ja aistittu sosio-materiaalisuus Turun Linnakaupungissa). The project combines perspectives of Ethnology, Cultural History, Museology and Futures Research, and is conducted at the University of Turku, Åbo Akademi University and University of Oulu.

Ethnologia Fennica is a peer-reviewed, international open access journal. The journal publishes original scholarly articles, review articles, conference reports and book reviews written in English. The articles undergo double-blind peer review. The Finnish Publication Forum classifies Ethnologia Fennica as a leading academic journal at Level 2 (on a scale of 0 to 3).

Please submit your abstract by 8 December 2023, and the article manuscript by 22 of March 2024. The deadline for reviews, reports and commentary texts is 31 August 2024. The issue will be published in December 2024.

Please submit your language revised article (which should not exceed 10.000 words) through the journal.fi submission system (https://journal.fi/ethnolfenn). Authors need to register with the journal prior to submitting their manuscript or, if already registered, they can simply log in and begin the submission process. For further information, please see our article guidelines at https://journal.fi/ethnolfenn/articlequidelines and our style guide at https://journal.fi/ethnolfenn/styleguide.

Please note that in every issue, we also publish articles outside the theme, and you can submit your manuscript at any time.

CFP till Kulturella Perspektiv. Tema: Kreativt etnografiskt skrivande

Call for papers - publikationer,
Call for papers (English version below)
Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift

Tema: Kreativt etnografiskt skrivande

Etnologi har beskrivits som en ”litterär vetenskap” (Ehn 1996; Beckman 2011) då etnologiska texter bär ofta drag av skönlitteratur i form av rika miljöbeskrivningar och ett metaforiskt språk. Den etnografiska skrivakten och ett gott författarskap har länge varit prioriterad som en viktig del av forskningsprocessen, och det finns flera exempel på etnologiska studier som nått en bred läsekrets även utanför akademiska sammanhang. Under senare år har intresset för etnografiskt skrivande uppmärksammats (se t.ex. KP 2017 nr. 2 Silow Kallenberg & Ingridsdotter red.; Lykke m.fl. 2014; Richardson & St. Pierre 2005).
Till detta tema av Kulturella Perspektiv efterlyser vi bidrag som på olika sätt tillämpar ett kreativt etnografiskt skrivande och/eller resonerar metodologiskt om betydelsen av sådant skrivande inom etnologi och närliggande discipliner. Vi ser gärna bidrag som adresserar teman som autoetnografi, sensory ethnography, poetic inquiry, självreflexivt skrivande, skrivande som metod eller andra teman som bidrar till att höja kunskapen samt bidra till en kritisk vetenskaplig diskussion om kreativt etnografiskt skrivande.
Ladda upp artikelförslag (6000-8000 ord) senast 1 april 2024 på tidskriftens plattform (https://publicera.kb.se/kp). Vi accepterar bidrag skrivna på svenska, engelska, danska och norska. Artiklarna kommer att genomgå double blind peer review av två granskare. Publicering av de accepterade tematiska artiklarna sker sedan fortlöpande under 2024.
Kom ihåg att det också alltid går att skicka icke-tematiska artiklar till Kulturella Perspektiv!
Call for papers
Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift

Theme: Creative Ethnographic Writing

Ethnology has been described as a ”literary science” (Ehn 1996; Beckman 2011) as ethnological texts often bear features of fiction in the form of rich descriptions of the environment and a metaphorical language. The ethnographic act of writing and good authorship has long been prioritized as an important part of the research process, and there are several examples of ethnological studies that have reached a wide readership even outside academic contexts. In recent years, attention has been drawn to the interest in ethnographic writing (see, for example, KP 2017 no. 2, Silow Kallenberg & Ingridsdotter, eds.; Lykke et al. 2014; Richardson & St. Pierre 2005).
For this theme of Kulturella Perspektiv, we are looking for contributions that in various ways apply creative ethnographic writing and/or reason methodologically about the importance of such writing in ethnology and related disciplines. We welcome contributions that address themes such as autoethnography, sensory ethnography, poetic inquiry, self-reflexive writing, writing as a method or other themes that contribute to raising knowledge and contributing to a critical scholarly discussion about creative ethnographic writing.
Upload article proposals (6000-8000 words) no later than April 1, 2024 on the journal’s platform (https://publicera.kb.se/kp). We accept entries written in Swedish, English, Danish and Norwegian. The articles will undergo double blind peer review by two reviewers. The accepted thematic articles will then be published continuously in 2024.
Remember that it is also always possible to send non-thematic articles to Kulturella Perspektiv!