Forskere ved Norsk Folkemuseum og Universitetet i Sørøst-Norge ber om artikkelforslag til en kommende antologi om dødens kulturhistorie. Både fagellevurderte vitenskapelige artikler og fagtekster av mer beskrivende slag er velkomne.
Tidsfristen for å melde inn artikkelforslag er satt til 15. oktober 2025 (se mer informasjon om tema og prosess i vedlegget).
Nya artiklar, recensioner och konferensrapporter publicerade i Puls!
Svenskt visarkivs egen vetenskapliga onlinetidskrift Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift har nu publicerat de första bidragen till Vol. 10: två nya artiklar, sex recensioner och fem konferensrapporter.
Alla texter finner du på Kungliga bibliotekets plattform för vetenskapliga tidskrifter Publicera: Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift
I artikeln ”Mønster, variasjon og improvisasjon i eit filma dansemateriale. Springarvariantar frå Sørfjorden i Hardanger” av Siri Mæland, Magni Rosvold & Magne Velure undersöks på ett systematiskt sätt variantbildning inom folkligt skapande.
I ”Improvisation och avsikt. Jazzmusikers syn på improvisatorisk kognition” av Sven Bjerstedt undersöks hur jazzmusiker själva uppfattar tidsförloppet när de improviserar – kommer avsikten före eller samtidigt med själva framförandet av tonerna?
I årets första laddning av recensioner sträcker sig ämnena från estlandssvenskars kulturarvande genom vissång, ansatspraxis på norska folkmusikinstrument och stormaktstidens vislyrik till artistiskt medborgarskap, klassisk musik i det moderna mediesamhället och tangodans.
Musik- och dansetnologerna har som vanligt varit ute och presenterat sin forskning och nätverkat på en mängd konferenser runt om i Sverige och världen och delar i ett antal konferensrapporter med sig av vad som är på gång.
Puls har från och med nu övergått till löpande publicering, vilket innebär att volym 10 kommer att publiceras allteftersom artiklar blir klara under året. Välkommen att skicka in artikelförslag när som helst här: Bidrag | Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift
Vi i redaktionen önskar alla god läsning!
genom Madeleine Modin,
huvudredaktör Puls
Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift
In this call for papers, we invite researchers to reflect on conceptual work in their studies. We call for research and review articles that explore the choices and practices of finding, defining and using concepts. We are also interested in examples of how creative writing practices can enhance the research process or the communication of its results.
Please submit your article abstracts by June 23rd. The issue will be published in June 2026.
Ethnologia Fennica is an English language online journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote ethnological research. The articles undergo double-blind peer review.
Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.
Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.
I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.
Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.
Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105
SUOMEKSI:
Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.
Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.
Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.
Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.
Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.
We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).
The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).
The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).
For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.
Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :
the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;
the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;
gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;
the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.
Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.
In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.
CFP: KLIMATOMSTÄLLNING!
En av samtidens brännande frågor handlar om klimatet. Ett viktigt mål handlar om samhällelig omställning. Ofta ligger fokus på teknisk utveckling, men de omställningar som krävs sker på olika nivåer och har olika drivkrafter. Det kan handla om individers vardagliga praktiker – konsumtion, resor, reflektioner och känslor och hur detta påverkar identiteter, hemliv och arbetsliv. Det kan handla om investeringar – exempelvis i ’gröna’ industrier – och hur sådana processer ges mening och får konsekvenser. Det kan handla om hur människor organiserar sig för eller emot olika typer av klimatrelaterade förändringar, eller om hur sådana representeras i medier och populärkultur. Det kan handla om hur klimatrelaterade fenomen och praktiker hänger samman med identitet, plats, rättigheter och skyldigheter. Det finns en myriad av meningsbärande processer som sammantaget är mycket viktiga för att förstå fenomenet klimatomställning. Här är kulturella perspektiv viktiga!
Kulturella Perspektiv vill nu samla kulturvetenskapliga studier på temat ”klimatomställning”. Med omställning avser vi förändring i vid bemärkelse.
Skicka in ditt bidrag under hösten 2024, men senast mars 2025: https://publicera.kb.se/kp/about/submissions
Låt oss gärna veta om du är intresserad eller har frågor: anna.sofia.lundgren(at)umu.se
Information om artiklars längd och utseende finns på hemsidan: https://publicera.kb.se/kp/instructions
Kom ihåg att det också är möjligt att skicka in recensioner av böcker på temat!
Dr Katarina Gregersdotter and Dr Berit Åström, Umeå University, Sweden invite original essays for an edited volume on fungal horror in popular culture. Palgrave Macmillan have expressed a provisional interest in publishing the volume.
Fungi are entangled in our lives, as food, as medicine or drugs, but also as parasites and agents of destruction, such as black mould, dry rot and cordyceps, the zombie fungus. This entanglement carries over into popular culture, where fungi are used to carry out different kinds of work, articulating deep seated fears and desires, functioning as a threat to, but perhaps also a saviour of, an embattled humanity at the brink of possible extinction.
This edited volume will be the first full-length scholarly study of fungal horror in popular culture such as literature, film, television, and computer games. We invite contributors to approach the topic broadly, both in terms of material analysed and in the themes explored.
To the 2025 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals.
The editors receive proposals in abstract format until the 7th of June. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!
https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter
Inför 2025 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar.
Redaktionen tar till och med 7e juni emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!
Writing about and opening up methodological choices can be challenging in empirical research. Ethnologists who study the everyday life may turn to other disciplines to find concepts and methodological tools to grasp the issues that are difficult to see, perceive and verbalize. On the other hand, ethnologists have the capability to utilize and develop creative methodological tools.
This issue of Ethnologia Fennica focuses on tools and methods in ethnology and related disciplines. What constitutes ethnological research in the 2020s and which methods have been applied to create ethnological knowledge? Which methods are useful, how are they applied, and what kinds of new perspectives do they bring to contemporary discussions on research practices?
We call for research and review articles which address methodological choices and practices as well as connections between methods, concepts, and theoretical thinking. We are interested, for example, in how and why researchers apply close or distant reading, different ethnographical variations such as creative and participatory approaches, or digital tools and AI. We encourage discussions on reasons behind methodological and practical choices as well as case studies which have been challenging or rewarding from the perspective of methodology. We also welcome texts about applications of new digital possibilities in ethnological and ethnographic research.
Please submit your abstracts by 21 June 2024, and the article manuscript by 31 of October 2024. The deadline for reviews, reports, and commentary texts is 28 February 2025. The issue will be published in June 2025.
Call for Papers to Puls Vol. 10
Puls – journal for ethnomusicology and ethnochoreology is an online open access journal published by Svenskt visarkiv/Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research, Stockholm, Sweden. The main focus of Pulsis ethnomusicology and ethnochoreology, but the journal also embraces adjacent disciplines, such as other aspects of musicology and choreology, folklore, literature, and related studies of traditional and popular culture. Pulswelcomes analyses of historical and contemporary sources as well as empirical case studies and theoretical discussions. From vol. 9 Puls will be published at Publicera, a portal for Swedish online journals hosted by the National Library of Sweden: Puls – journal for ethnomusicology and ethnochoreology (kb.se)
Each issue of Puls either focuses on a specific theme or opens up for any topic within the journal’s field. The theme of Puls vol. 10 is “music life”. Music life – two small words that make up an efficient compound for the sum of all the complex contexts that make music happen, the totality of resources, prerequisites and conditions that make musicking possible – the tangible, such as arenas, institutions, networks and instruments, and the intangible, such as ideas, values, beliefs and habits. We also welcome articles with topics and approaches outside of this theme, but within the journal’s field.
Authors are invited to submit articles for issue vol. 10 before 16 August 2024 on https://publicera.kb.se/puls/about/submissions
The editorial work is conducted by a general editor and a co-editor (the latter appointed for a two-year period) in co-operation with the editorial board of Puls. An external Advisory Board constituted of cross-disciplinary experts is liaised with the journal. All articles are subject to a double-blind peer review process prior to publication.
Articles in Puls have a range of 10–20 pages, which corresponds to a maximum of circa 8 000 words. The accepted languages are Swedish, Danish, Norwegian and English. The editorial board welcomes illustrations, sound and video clips suitable for the journals on-line format. A detailed instruction for authors can be found at https://publicera.kb.se/puls/instructions.
From now on all information, instructions, submissons, communication during the editorial work as well as publishing will be located at https://publicera.kb.se/puls.
Questions are answered by the General Editor Madeleine Modin madeleine.modin(at)svensktvisarkiv.se.
Guest Editor for Puls vol. 10 is Prof. emeritus Owe Ronström, Uppsala University owe.ronstrom(at)etnologi.uu.se.
Publisher is Dan Lundberg, Director-General Statens Musikverk/National Collections of Music, Theatre and Dance, dan.lundberg(at)statensmusikverk.se.
—
Inbjudan till författare till Puls nr 10
Puls är en tidskrift för aktuella perspektiv inom musik- och dansetnologi i fältens bredaste bemärkelse. Genom bidrag från dessa och angränsande kulturvetenskapliga discipliner vill tidskriften belysa musikens och dansens uttryck, roller och funktioner i samhället, igår och i dag. Puls välkomnar till exempel studier av historiska och samtida källmaterial liksom empiriska fallstudier och teoretiska inlägg och diskussioner.
Temat för Puls nr 10 är ”musikliv”. Musik och liv – två små ord som effektivt sammanfattar de komplexa förutsättningar som får musik att hända: resurser och villkor. Det gäller det materiella såsom arenor, institutioner, nätverk och instrument, liksom det immateriella, som idéer, värderingar, föreställningar och vanor. Vi välkomnar även artiklar med ämnen utanför detta tema, men inom tidskriftens områden.
Härmed inbjuds författare att skicka in artikelförslag inför nummer 10. Skicka din text senast den 16 augusti 2024 genom inlämningsfunktionen på Publicera: https://publicera.kb.se/puls/about/submissions
Puls är en öppen e-tidskrift som från och med nu publiceras på Kungliga bibliotekets plattform för vetenskapliga tidskrifter Publicera. Tidskriften utkommer normalt med ett nummer per år, vilket kan kretsa kring ett särskilt tema eller vara helt öppet. Det redaktionella arbetet leds av en fast huvudredaktör samt en gästredaktör som knyts till tidskriften i tvåårsperioder i samarbete med Svenskt visarkivsredaktionsgrupp. Ett vetenskapligt råd bestående av externa sakkunniga inom olika ämnesområden från hela Norden är knutet till tidskriften. Samtliga artiklar är sakkunniggranskade enligt vetenskaplig praxis av två anonyma och oberoende granskare.
Artiklar i Puls har ett omfång på 10–20 sidor – högst ca 8 000 ord. Artiklarna kan vara på svenska, danska, norska eller engelska. Redaktionen välkomnar illustrationer, ljud- och filmklipp med mera som lämpar sig för onlineformatet, där författaren har säkerställt alla rättigheter. Detaljerade författarinstruktioner finner man på https://publicera.kb.se/puls/instructions.
Från och med nu omdirigeras information, inlämning av texter och kommunikation i redigeringsarbetet liksom publicering till https://publicera.kb.se/puls.
Vid frågor kontakta huvudredaktören Madeleine Modin: madeleine.modin(at)svensktvisarkiv.se.
Gästredaktör för Puls nr 10 är Owe Ronström, professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet, owe.ronstrom(at)etnologi.uu.se.
Ansvarig utgivare är Dan Lundberg, generaldirektör, Statens musikverk, dan.lundberg(at)statensmusikverk.se