Kategoriarkiv: Call for papers – publikationer

CFP: Kulturstudier

Call for papers - publikationer, Tidskrifter

Kulturstudier udkommer skiftevis som temanummer, hvor artiklerne omhandler et overordnet emne, og som omnibusnummer, hvor de enkelte bidrag står alene. I denne omgang indkaldes artikler til omnibusnummeret foråret 2026.

Tidsskriftet Kulturstudier indkalder artikelforslag til omnibusnummeret 2026 med ny fokussektion

Åndelig oprustning – Hvordan ?

Kulturstudier, omnibusnummer, forår 2026

Tidsskriftet Kulturstudier udvider sit omnibusnummer med en fokussektion, som skal bidrage til nye faglige diskussioner inden for kulturhistorie og kulturanalyse. Fokussektionen består af kortere, diskuterende tekster, og i foråret 2026 inviterer vi til en debat om begrebet ’åndelig oprustning’.

Efter de sidste års fokus på øgede forsvarsudgifter og opgradering af dansk forsvar, meldte sig for nyligt et nyt begreb på banen: ’åndelig oprustning’. Herefter begyndte en række af regeringens ministre at tale om en åndelig oprustning af Danmark. Undervisningsminister Mathias Tesfaye placerede den åndelige oprustning i skolen som skal styrke et dansk dannelsesfællesskab (Elmelund 2025). Statsminister Mette Frederiksen fulgte trop med i sin grundlovstale at sige: »Åndelig oprustning handler for mig at se om noget, der er svært at sætte på formel. Noget dybt inde i os selv. Vores demokratiske sindelag« (Mogensen 2025). Dette ”noget” satte kirkeministeren på formel, da han efterlyste en ”kristen oprustning” (Foldager 2025) ? Helt aktuelt er Ida Auken blevet ordfører for åndelig oprustning. Muserne kom også med, da Kulturministeriet ved lanceringen af den nye museumsreform i maj 2024 beskrev, at landets museer skal ”beriger os med nye og gamle perspektiver på tilværelsen” og giver ”fælles referencer og binder os sammen” (Kulturministeriet 2024). Hermed fulgte museumsreformen også op på regeringsgrundlagets målsætning om, at kunst og kultur skal være med til at løse nutidens store samfundsproblemer såsom ”klimakrisen, naturkrisen, velfærdskrisen og trivselskrisen” (Regeringen 2022).

Dermed er det ikke defineret, hvori en åndelig oprustning består, hvem der skal udføre den, og hvad det ikke kan indeholde. Debatten om ’åndelig oprustning’ skriver sig ikke desto mindre ind i en lang diskussion om Humanioras værd og formål. Universiteternes egne ledelser har allerede været ude og opfordre til at indtænke humanistiske uddannelser i en oprustning – og dermed gøre op med mange års nedskæring af kultur- og sprogfag (Møller 2025) . Fra universiteternes egne rækker fremstilles humaniora som et vigtigt værktøj til at begribe samtidens kriser – en fremstilling, der ofte understøttes af fonde, reklamevideoer og dekaner (f.eks. Nordic Humanities Center https://www.sdu.dk/en/forskning/nordic-humanities-center).

Fælles for disse forståelser er, at Humaniora forstås som noget, der skal anvendes, appliceres og udføre en opgave. Det hører vi fra alle dem, der har politisk og økonomisk magt. Men i denne kommentarsektion inviterer vi historikere, etnologer og kulturanalytikere til at dele deres forståelse af ’åndelig oprustning’ i skyggen af økokrise, militær oprustning og krig.

Er ’åndelig oprustning’ et brugbart mod-begreb til tidens militarisering; eller er begrebet blot en måde at indlemme Humaniora og andre vidensområders forskning i denne ? Består ’åndelig oprustning’ i at kunne sin nationens ABC, eller er det snarere fredsbevægelsernes kulturhistorie, vi bør opruste vores åndelige indsigt i? Hvis konkurrencestaten for 25 år siden udpegede universitetet som vigtig leverandør til ’videnssamfundet’, hvilket statsprojekt har så brug for universitetet til at levere en ’åndelig oprustning’?

Praktisk:
Bidrag kan være af diskuterende art, mellem 3000 og 5000 ord og gerne med en kulturhistorisk og kulturanalytisk vinkel.
Vi modtager artikler på dansk, engelsk, norsk og svensk.

Deadline:
Deadline for færdige artikler er 15 . januar 2026. Bidragene bliver redaktionelt fagfællebedømt og udkommer sammen med Kulturstudiers omnibusnummer i juni 2026.

Fokussektionens redaktion består af:
Marlene Paulin Kristensen (SDU),
Martin Brandt Djupdræt (Den Gamle By)
Nina Toudal Jessen (KU)

Læs mere om tidsskriftet her: http://tidsskriftetkulturstudier.dk/om-kulturstudier/

Nya artiklar, recensioner och konferensrapporter publicerade i Puls

Call for papers - publikationer, Tidskriftsnummer,

Nya artiklar, recensioner och konferensrapporter publicerade i Puls!
Svenskt visarkivs egen vetenskapliga onlinetidskrift Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift har nu publicerat de första bidragen till Vol. 10: två nya artiklar, sex recensioner och fem konferensrapporter.

Alla texter finner du på Kungliga bibliotekets plattform för vetenskapliga tidskrifter Publicera: Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift

I artikeln ”Mønster, variasjon og improvisasjon i eit filma dansemateriale. Springarvariantar frå Sørfjorden i Hardanger” av Siri Mæland, Magni Rosvold & Magne Velure undersöks på ett systematiskt sätt variantbildning inom folkligt skapande.
I ”Improvisation och avsikt. Jazzmusikers syn på improvisatorisk kognition” av Sven Bjerstedt undersöks hur jazzmusiker själva uppfattar tidsförloppet när de improviserar – kommer avsikten före eller samtidigt med själva framförandet av tonerna?

I årets första laddning av recensioner sträcker sig ämnena från estlandssvenskars kulturarvande genom vissång, ansatspraxis på norska folkmusikinstrument och stormaktstidens vislyrik till artistiskt medborgarskap, klassisk musik i det moderna mediesamhället och tangodans.

Musik- och dansetnologerna har som vanligt varit ute och presenterat sin forskning och nätverkat på en mängd konferenser runt om i Sverige och världen och delar i ett antal konferensrapporter med sig av vad som är på gång.

Puls har från och med nu övergått till löpande publicering, vilket innebär att volym 10 kommer att publiceras allteftersom artiklar blir klara under året. Välkommen att skicka in artikelförslag när som helst här: Bidrag | Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift
Vi i redaktionen önskar alla god läsning!

genom Madeleine Modin,
huvudredaktör Puls
Puls – musik- och dansetnologisk tidskrift

CfP Ethnologia Fennica 1/2026: Words and Concepts

Call for papers - publikationer, ,

In this call for papers, we invite researchers to reflect on conceptual work in their studies. We call for research and review articles that explore the choices and practices of finding, defining and using concepts. We are also interested in examples of how creative writing practices can enhance the research process or the communication of its results.

Please submit your article abstracts by June 23rd. The issue will be published in June 2026.

Ethnologia Fennica is an English language online journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote ethnological research. The articles undergo double-blind peer review.

CFP: Landskap och kulturarv – Maisema ja kulttuuriperintö. Kalevalasällskapets årsbok 105 – Kalevalaseuran vuosikirja 105

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts

 

Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.

Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.

I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.

Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.

Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105

SUOMEKSI:

Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.

Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.

Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia ​​tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.

Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.

Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.

CFP Anthropology of Foods: Extreme foods

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts
For this call, we suggest the concept of extreme foods, to explore foodstuffs and eating practices that in certain situations and contexts, for different reasons and in different ways, are pushed to the margins of the mainstream, while yet held symbolically important (Matejowsky 2013). By making what is perceived as extreme elements our focal points when studying food and eating practices (Veeck 2010; Rozin 1999) we wish to make boundaries visible: geographical, cultural, political, emotional and artistic. We move our attention to the verge of things.

We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).

The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).

The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).

For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.

Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :

  • the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;

  • the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;

  • gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;

  • the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.

Deadlines

Abstracts: February 1st 2025

Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.

Full articles: June 31st 2025

In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.

CFP: Kulturella perspektiv, tema klimatomställning

Call for papers - publikationer, , ,

CFP: KLIMATOMSTÄLLNING!

En av samtidens brännande frågor handlar om klimatet. Ett viktigt mål handlar om samhällelig omställning. Ofta ligger fokus på teknisk utveckling, men de omställningar som krävs sker på olika nivåer och har olika drivkrafter. Det kan handla om individers vardagliga praktiker – konsumtion, resor, reflektioner och känslor och hur detta påverkar identiteter, hemliv och arbetsliv. Det kan handla om investeringar – exempelvis i ’gröna’ industrier – och hur sådana processer ges mening och får konsekvenser. Det kan handla om hur människor organiserar sig för eller emot olika typer av klimatrelaterade förändringar, eller om hur sådana representeras i medier och populärkultur. Det kan handla om hur klimatrelaterade fenomen och praktiker hänger samman med identitet, plats, rättigheter och skyldigheter. Det finns en myriad av meningsbärande processer som sammantaget är mycket viktiga för att förstå fenomenet klimatomställning. Här är kulturella perspektiv viktiga!

Kulturella Perspektiv vill nu samla kulturvetenskapliga studier på temat ”klimatomställning”. Med omställning avser vi förändring i vid bemärkelse.
Skicka in ditt bidrag under hösten 2024, men senast mars 2025: https://publicera.kb.se/kp/about/submissions

Låt oss gärna veta om du är intresserad eller har frågor: anna.sofia.lundgren(at)umu.se
Information om artiklars längd och utseende finns på hemsidan: https://publicera.kb.se/kp/instructions

Kom ihåg att det också är möjligt att skicka in recensioner av böcker på temat!

CfP: Fungal Horror and Popular Culture

Call for papers - publikationer,

Dr Katarina Gregersdotter and Dr Berit Åström, Umeå University, Sweden invite original essays for an edited volume on fungal horror in popular culture. Palgrave Macmillan have expressed a provisional interest in publishing the volume.

Fungi are entangled in our lives, as food, as medicine or drugs, but also as parasites and agents of destruction, such as black mould, dry rot and cordyceps, the zombie fungus. This entanglement carries over into popular culture, where fungi are used to carry out different kinds of work, articulating deep seated fears and desires, functioning as a threat to, but perhaps also a saviour of, an embattled humanity at the brink of possible extinction.

This edited volume will be the first full-length scholarly study of fungal horror in popular culture such as literature, film, television, and computer games. We invite contributors to approach the topic broadly, both in terms of material analysed and in the themes explored.

Deadline for submissions:
December 8, 2024

Call for manuscripts Ethnologia Scandinavica

Call for papers - publikationer

To the 2025 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals.
The editors receive proposals in abstract format until the 7th of June. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter

 

Inför 2025 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar.
Redaktionen tar till och med 7e juni emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter

CfP Ethnologia Fennica 1/2025: Methods in Contemporary Ethnology

Call for papers - publikationer,

Writing about and opening up methodological choices can be challenging in empirical research. Ethnologists who study the everyday life may turn to other disciplines to find concepts and methodological tools to grasp the issues that are difficult to see, perceive and verbalize. On the other hand, ethnologists have the capability to utilize and develop creative methodological tools.

This issue of Ethnologia Fennica focuses on tools and methods in ethnology and related disciplines. What constitutes ethnological research in the 2020s and which methods have been applied to create ethnological knowledge? Which methods are useful, how are they applied, and what kinds of new perspectives do they bring to contemporary discussions on research practices?

We call for research and review articles which address methodological choices and practices as well as connections between methods, concepts, and theoretical thinking. We are interested, for example, in how and why researchers apply close or distant reading, different ethnographical variations such as creative and participatory approaches, or digital tools and AI. We encourage discussions on reasons behind methodological and practical choices as well as case studies which have been challenging or rewarding from the perspective of methodology. We also welcome texts about applications of new digital possibilities in ethnological and ethnographic research.

Please submit your abstracts by 21 June 2024, and the article manuscript by 31 of October 2024. The deadline for reviews, reports, and commentary texts is 28 February 2025. The issue will be published in June 2025.

Read more here