Ethnoksen Kevätseminaari 28.3.2025

Ethnoksen Kevätseminaari 28.3.2025, klo 12.00–16.00 (+ vuosikokous klo 10.00–11.00)
Tieteiden talo (Kirkkokatu 6), Helsinki

Kulttuurin vaalijat. Museoiden ja etnologian kumppanuuden voima

 Ethnoksen Kevätseminaarissa 2025 tarkastelemme museoiden ja etnologian välistä yhteistyötä ja vuorovaikutusta. Lähestymme teemaa luentojen ja paneelikeskustelun merkeissä. Tahdomme suunnata katsetta myös tulevaisuuteen ja pohtia, miten tämä yhteistyö voisi kehittyä siten, että se tukee niin museoita kuin etnologiaa tieteenalana.

Seminaarissa tarkastellaan sitä, miten museologian ja etnologian välinen yhteistyö näkyy tai voisi näkyä. Teemme katsaukseen muun muassa palkittuun Tallinnan Kalamajan yhteisömuseon näyttelyprojektiin, jossa hyödynnettiin yhteis(ö)työtä alueen asukkaiden kanssa. Lisäksi kuulemme Kansallismuseon ja Helsingin yliopiston yhteistyöprojektista Kokoelmien kosketus: museot tunnetyön kenttänä, jossa tarkastellaan museoiden kokoelmatyötä tunnetyönä niin museoammattilaisten kuin museoyleisöjen näkökulmasta.

Paneelikeskustelussa keskustelemme museologian ja etnologian välisestä yhteistyöstä ja vuorovaikutuksesta opetuksen ja tutkimuksen näkökulmista, ja pohdimme yhdessä, minkälaisia ovat tieteenalojen välinen yhteistyö ja sen kehitystarpeet yliopistotutkijan ja lehtorin näkökulmasta.

Tilaisuus järjestetään suomeksi ja englanniksi

Päivä alkaa klo 10–11 Ethnoksen vuosikokouksella ja jatkuu Kevätseminaarilla klo 12–16. Päivän päätteeksi Ethnos ry. jakaa vuoden 2024 gradupalkinnon ja esittelee mahdolliset uudet kunniajäsenet.

Ilmoittaudu sunnuntaihin 16.2.2025 mennessä.

Lue lisää Ethnos ry:n verkkosivuilta

På svenska:

Ethnos vårseminarium 28.3.2025, kl. 12.00–16.00 (+ årsmöte kl. 10.00–11.00)
Vetenskapernas hus (Kyrkogatan 6), Helsingfors

Kulturens främjare: Styrkan i museernas och etnologins partnerskap

På Ethnos vårseminarium 2025 undersöker vi samarbeten och interaktioner mellan museisektorn och etnologin. Vi närmar oss temat genom föreläsningar och en paneldiskussion. Vi vill också blicka framåt och fundera på hur samarbetet kunde utvecklas för att gynna både museerna och etnologin som vetenskap.

Under seminariet behandlas hur samarbetet mellan museologi och etnologi syns eller skulle kunna synas i praktiken. Vi behandlar bland annat det prisbelönta utställningsprojektet vid Tallinns Kalamaja museum, som utvecklats i nära samarbete med de lokala invånarna. I tillägg får vi höra om Nationalmuseets och Helsingfors universitets samarbetsprojekt: Kokoelmien kosketus: museot tunnetyön kenttänä – ”Samlingarnas beröring: museer som emotionella arenor”. Projektet granskar museernas samlingsarbete som ett emotionellt arbete, både ur museipersonalens och publikens perspektiv.

I paneldiskussionen diskuteras samarbeten och interaktioner mellan museologi och etnologi utifrån undervisningens och forskningens perspektiv. Vi reflekterar tillsammans över museisektorns och etnologins utvecklingsbehov, samt möjligheter och behov av tvärvetenskapligt samarbete ur universitetsforskarens och lektorns perspektiv.

Tillfället ordnas huvudsakligen på finska (en gästföreläsning hålls på engelska).

Dagen inleds med Ethnos årsmöte kl. 10.00 och fortsätter med seminarieprogram kl. 12.00-16.00. Därefter följer utdelning av Ethnos gradupris för 2024 samt presentation av eventuella nya Ethnos hedersmedlemmar.

Sista anmälningsdag söndag 16.2

Läs mer på Ethnos ry:s hemsida

Doctoral defence: Terhi Pietäläinen. Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta

Master of Arts Terhi Pietiläinen will defend her doctoral dissertation on February 14, 2025, at 1:15 PM at the Faculty of Arts, University of Helsinki. The topic of the dissertation is ”Multilocal Viipuri – An Oral History Study of the Urban Karelian Identity of the Evacuees.” (Original name of the thesis in Finnish: Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta)

The defense will take place at Athena, room 107 (1st floor), Siltavuorenpenger 3 A.

The opponent will be Professor Anne Heimo from the University of Turku, and the custos will be Pia Olsson.

The dissertation is sold by the Suomen Muinaismuistoyhdistys.

The dissertation is also available as an electronic publication and can be read on Helda.

A link to the stream can be found on University of Helsinki’s website

From the abstract:

This oral history research deals with the reminiscences and urban Karelianness of those who were evacuated from the city of Vyborg and its surrounding areas when it was ceded to the Soviet Union at the end of World War II.

I also analyse Vyborg and its inhabitants’ multi-locality and their experiences of war in relation to the hegemonic narrative, which has influenced Karelian culture and the narrative identity of these evacuees to this day. The study is based on data from interviews undertaken over the period 2000–2002 in the From Karelians to resettled Karelians project, which was implemented in cooperation between the Department of Ethnology at the University of Helsinki and the Karelia Association. The interviews included about 330 former residents of the parishes and municipalities of ceded Karelia. Of these, 40 interviews with people who originally hailed from Vyborg were used in the research material. In my data, the persons from Vyborg and its districts were a catalyst for, and a shaper of, the peer community.

Ethnologia Fennica Vol. 51 No. 2 (2024): Sensing the Urban

This special issue of Ethnologia Fennica, “Sensing the Urban”, began to take shape in the discussions of the research group at the University of Turku. The group, consisting of ethnologists, a museologist, and a cultural historian, together studied the designed, experienced, and perceived socio-material well-being in a newly built residential area near the medieval castle of Turku in southwestern Finland. The aim of the research was, on the one hand, to understand the everyday mobility of people living and working in this area and how they engage sensorily with its different kinds of places, materialities and temporalities, and, on the other hand, what sensory experiences could contribute to urban design and planning. So, we decided to invite other scholars to reflect on the importance of sensory urban studies in ethnology and our related disciplines. You can read the results in this special issue.

This issue presents articles that discuss different ways of doing sensory research in urban settings, especially sensory perceptions, knowledge and practices related to the urban environment in the present and through time. This is an important collection of articles, each contributing in its own way to the ongoing discussion about the method and its application in the field of urban research.

In addition to the four thematic articles, this issue also includes an article contributing to the anthropology of dance (still very fitting to the methodological framework of the theme), and lastly; four dissertation reviews and two conference reports.

Read the journal here10

SLS februariansökan 2025

I februari kan du ansöka om stipendium för vetenskaplig forskning, andra särskilda ändamål och reseunderstöd. Doktorander, doktorer och docenter kan ansöka om arbetsstipendium för vetenskaplig forskning.

Forskare i alla ämnen inom humaniora och samhällsvetenskaper kan ansöka om arbetsstipendium. Forskningsplanen ska beröra det svenska i Finland, antingen helt och hållet eller så att det är fråga om en komparativ forskning där det svenska i Finland är en viktig del av undersökningen. Hur forskningen berör det svenska i Finland ska framgå av problemformuleringen eller av frågeställningarna. Undersökningar som berör den svenska tiden i Finlands historia kan anses falla inom det svenska i Finland.

Forskningsresultaten kan publiceras på svenska och andra språk. Det finns inga begränsningar beträffande forskarens nationalitet, språk eller hemort.

Läs mer om vilka stipendier som kan sökas i februari här.

Queer temporalitet 7,5 hp

Forskarkursen Queer temporalitet som ordnas av Genuskademin vid Stockholms universitet ger en introduktion till forskningsfältet kring queera temporalitetsstudier, vilket problematiserar normativa konstruktioner av tid. Kursen erbjuder kritiska infallsvinklar på olika begrepp liksom kulturella och sociala föreställningar om tid och temporalitet.

Sista anmälningsdag: 2 mars

Läs mer:

DOSS workshop: Förmedla samtidsdokumentation genom kreativt skrivande

En workshop med etnolog Jenny Ingridsdotter – för alla som intresserar sig för DOSS verksamhet och/eller samtidsdokumentation. Workshopen ges i två steg, det är därför bra om du kan medverka vid båda tillfällena.

Vi skriver, diskuterar relationen mellan insamlingsmetod och förmedling samt utforskar text som förmedling av samtidsdokumentation. Inför första träffen är det bra om du har valt ut ett insamlat material, en genomförd dokumentation eller en idé om en insamling som du kan utgå från. Du behöver inte förbereda något annat än att ha en tanke om vilket material du vill utforska. Mellan träffarna utforskas skrivandet på egen hand. Under träff två diskuterar vi den etnografiska textens möjlighet, svårighet och ”behov” – utifrån de skrivna texterna.

Datum: 10 mars kl 14.00 – 16.30 samt 14 april kl. 14.00 – 16.30

Plats: Zoom
Workshopen är kostnadsfri!

Anmälan görs till karolina.hedstrom@regionstockholm.se senast 7 mars

Call for Papers: 14th International Conference of Young Folklorists: “Humble Theory and Power of the Vernacular”

Call for Papers:
14th International Conference of Young Folklorists
“Humble Theory and Power of the Vernacular”
September 25–26, 2025
University of Tartu, Estonia

Plenary speakers:

Dorothy Noyes (Ohio State University)
Mariya Lesiv (Memorial University of Newfoundland)

We invite submissions for the traditional conference, encouraging young folklorists to explore and redefine the theoretical frameworks that guide our discipline. This conference seeks to engage participants in a dialogue with “humble theory”, outlined by Dorothy Noyes (2016) as a theoretical and methodological approach, born in the “middle territory between grand theory and local interpretation”. Humble theory prioritizes the ethnographic and practical aspects of folklore research over grandiose theoretical constructs and focuses on studying the meanings driven from the vernacular. It is equally important to address the anxieties and challenges faced by folklorists in positioning their work within broader academic and social contexts. Among many questions, we suggest addressing

·How can folklorists cultivate a theory that is rooted in practice and ethnography?

·In what ways can humble theory help us navigate our disciplinary identity?

·How might our historical and institutional contexts shape our theoretical aspirations and practices?

·How does humble theory hold up in digital realms and realities shaped by algorithms and AI?

We welcome case studies that exemplify the application of humble theory in folkloristic practice, original research findings, and theoretical reflections on the issue. We also encourage papers that address our traditional topics, such as transmission, performance, and differentiation.

Cited:
Noyes, Dorothy. 2016. Humble Theory: Folklore’s Grasp on Social Life. Bloomington: Indiana University Press.
We ask you to submit the titles of your papers and abstracts of 200-250 words at the latest on March 15, 2025. Read more here.

 

Forskningsarkivarie (Vikariat) på ISOF, Uppsala

Institutet för språk och folkminnen (Isof) söker en vikarierande forskningsarkivarie inom avdelningens verksamhetsområden med betoning på folkminnen och med placeringsort Uppsala.

Om uppdraget

Arbetet innebär att besvara frågor och att ge service till såväl forskare som allmänhet samt att göra Isofs samlingar digitalt tillgängliga. Du kommer att arbeta med kunskapsspridning genom vår digitala arkivtjänst Folke. Du kommer att hålla presentationer kopplat till de arkivsamlingar som finns vid myndigheten och arbeta med allmänt förekommande arbetsuppgifter inom avdelningens verksamhet. Som vikarierande forskningsarkivarie är distansarbete inte möjligt.

Institutet för språk och folkminnen (Isof) är en statlig myndighet med uppdrag att bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur. Vi är experter på det svenska språket, nationella minoritetsspråk, svenskt teckenspråk, svenska dialekter, namn och folkminnen.

Sista ansökningsdag 2 februari 2025

Läs mer här