Klasslärares syn på kamratrespons i skrivundervisningen

Cassandra Röblom

För att utveckla förmågan att ge en bra och givande återkoppling krävs det att elever får möjligheten till att utöva det. Kamratrespons i skrivundervisningen kan inte bara hjälpa kompisen grammatiskt, utan även responsgivarens egen text. Genom att använda sig av kamratrespons i skrivundervisningen ger läraren möjligheten åt eleverna att utveckla både sitt eget skrivande, emottagandet av respons och förmågan att ge en givande återkoppling åt någon annan. Hur verksamma lärare ser på kamratrespons i skrivundervisningen och hurudana medel de väljer att använda är därför essentiellt för förståelsen av hur lärare kan utveckla responskompetensen vidare.

Stödmaterial: Infoguide till kamratrespons i undervisningen

 

VR spelet Beat Saber i skolan

Alexander Nyman

Varje dag görs framsteg inom teknologi, men hänger skolorna verkligen med i utvecklingen? Surfplattor har funnits i skolorna i flera år, men kanske är det redan dags att gå vidare och använda Virtual Reality i undervisningen. Går det att använda VR inom musikundervisningen, och kan elever förbättra sina musikaliska förmågor genom att spela VR-spel? Vad tycker elever själva om tanken att spela VR-spel i skolan? Kanske finns det även orsak att vara försiktig i hur man utnyttjar ny teknologi i skolorna.

https://youtu.be/wTBZn6elU_U

Stödmaterial: Spelanalys för undervisning

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020061744868

Språkvariationer i undervisningen

Jonas Enlund & Anna Åstrand

I dagens värld flyttar människor både fysiskt och digitalt runt och det syns även inom skolans väggar. I klassrummen finns personer med olika modersmål och dialekter, som båda räknas till språkvariationer. Det leder till utmaningar och möjligheter för läraren. Hurudant förhållningssätt har läraren till dessa språkvariationer?

Stödmaterial: Tänk på språkmiljön

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725602

 

Klasslärarstuderandes naturvetenskapliga kunskaper

Felix Forsén

Det finns gott om forskning som visar att grundskolelärares naturvetenskapliga kunskaper ofta är bristande, innehåller missuppfattningar, eller i vissa fall är rent felaktiga. Svaga kunskaper hos lärare är ett allvarligt problem eftersom den undervisning dessa lärare kan ge sina elever inte kommer att vara av god kvalitet. Min avhandling undersöker huruvida det finns specifika ämnesområden inom omgivningslärans kemirelaterade stoff som ställer till besvär för klasslärarstuderanden, och vilka bakomliggande orsaker som finns till klasslärarstuderandenas överlag låga intresse för naturvetenskap.

Stödmaterial: Sammanfattning

 

Språk- och kulturmedvetenhet

Alexander Lundberg

Det är ingen nyhet att samhället vi lever i är mångkulturellt. Skolan har en central roll och ett ansvar att inkludera, undervisa och förbereda alla elever att bli en fungerande och progressiv del av samhället. Om det inte finns en tydlig och konkret förekomst av kulturell och språklig mångfald i skolan är det betydligt mer utmanande för lärare att jobba med det. Det kräver att lärare fortbildas i kunskap om olika kulturer och språk för att kunna undervisa eleverna med aktuell och korrekt information.

Förslag på språk- och kulturmedvetna övningar

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050625444

 

 

Elever med utmanande beteende

Jannica Söderman

De flesta klasslärare kommer någon gång att få uppleva elever med utmanande beteende i sin undervisning. En elev kan bråka, hamna i konflikter och ha svårt att samarbeta med lärare och elever. Klasslärare kan uppleva att det känns svårt att handskas med dessa elever. Vad upplever klasslärare är ett utmanande beteende? Hur ska de utmanande eleverna bemötas och hanteras egentligen?

Stödmaterial: Arbeta med utmanande elever

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725636

 

Välmående på universitetet

Sara Karlsson

Psykiskt välmående är något som det idag talas mycket om, och studietiden är människans bästa tid sägs det. Men hur är det med välmående bland våra studerande? Hur upplever klasslärarstuderande sitt eget psykiska välmående? Vilka är de huvudsakliga stressorerna under studietiden och vad efterfrågar klasslärare som skulle öka deras välmående under studierna?

Stödmaterial: Broschyr om välmående

 

Klimatförändringen enligt sjätteklassare i Svenskfinland och Tanzania

Rebecka Grahn

Klimatförändringen är ett globalt miljöhot. Konsekvenserna av en pågående klimatförändring ser olika ut beroende på var i världen vi befinner oss. Hur uppfattas då klimatförändringen av elever i Svenskfinland och Tanzania? Hur ser de på sin framtid och vad gör de själva för att minska på klimatförändringen? I klassrummet finns morgondagens beslutsfattare.

Stödmaterial: Undervisning_om_ klimatforandringen

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052138588

Föräldraengagemang i högstadieelevers skolgång och idrottsverksamhet

Camilla Nyman & Karoliina Leiponen

Hur engagerar du dig i ditt barns skolgång och idrottsverksamhet? På vilket sätt? Det finns olika sätt att engagera sig. Högstadieelever upplever att föräldrar är överlag engagerade men variation bland grupper finns. Genom att se på denna video får du se hur högstadieeleverna i idrottsklass och parallellklass upplever föräldraengagemanget.

Stödmaterial: Fysisk aktivitet

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052138573

Lärarnas tankar om läromedel och val av läromedel i Finland och Tanzania

Julia Hurskainen

Vad är ett läromedel egentligen? Vad räknas till läromedel? Hur tänker lärare i dessa länder kring begreppet läromedel? Vad baserar lärarna sitt val av läromedel på? Detta är en studie där 4 lärare från två olika länder och två olika kontexter berättar om sina tankar om läromedel och val av läromedel.

Stödmaterial: Checklista

Hela avhandlingen hittas här: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050625446