Alla inlägg av Admin

Disputation: Lina Metsämäki. Oavsiktligt gravid. Meningsskapande och subjektsformering i berättade erfarenheter om oavsiktlig graviditet

FM Lina Metsämäki disputerar vid Fakulteten för human- och samhällsvetenskap fredagen den 27 november 2026 kl. 13 (UTC+2) i Auditorium Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo.

Avhandlingen i nordisk folkloristik har titeln Oavsiktligt gravid. Meningsskapande och subjektsformering i berättade erfarenheter om oavsiktlig graviditet.

Opponent är professor Jenny Gunnarsson Payne. Uppsala universitet, Sverige.
Som kustos fungerar professor Lena Marander-Eklund.

Avhandlingen kan läsas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria.

Välkommen att följa disputationen online.

Att bli oavsiktligt gravid kan vara en livsomvälvande händelse. Det är en erfarenhet som är vanlig, samtidigt som den kan fyllas med motstridiga kulturella innebörder. Denna avhandling handlar om hur en oavsiktlig graviditet ges mening, hur den tolkas och berättas om i relation till samtidens normer och villkor samt hur erfarenheten av en oavsiktlig graviditet bidrar till individers subjektsformering. Syftet är att undersöka hur personer begripliggör en självupplevd oavsiktlig graviditet och framställer sig själva som subjekt i relation till denna och de eventuella beslut den medför.
För att studera detta har jag gjort femton intervjuer med svensktalande personer i Finland som själva upplevt en oavsiktlig graviditet någon gång under de senaste tio åren. Parallellt med intervjuerna har jag ocksa utfört ett fältarbete där målet har varit att bättre kunna första den samhälleliga och kulturella kontext som intervjupersonerna befinner sig i. Detta material består av nyhetsmedier och kommentarsfält på internet, offentliga rekommendationer för mödravård och abort i Finland, webbsidor riktade till oavsiktligt gravida som ituprojekti.net och oplaneratgravid.se samt tre medborgarinitiativ som behandlar abortlagstiftningen.
Med hjälp av kulturanalytisk närläsning och diskursanalytiska metoder analyseras materialet ur de teoretiska perspektiven nymaterialism, biopolitik och reproduktiv rättvisa, med hjälp av begreppen självtekniker, subjektspositionering, känsloregler, intra-aktion och livsschema. Analysen visar hur intervjupersonerna positionerar sig i relation till olika betydelser av en oavsiktlig graviditet och vad beslutet att göra abort eller att fullfölja graviditeten innebär, samt hur de använder sig av självtekniker för att framställa sig som etiska subjekt. Vad som tydligt framträtt i analysen är hur en oavsiktlig graviditet ofta förstås som problematisk och som någonting som kräver etiskt arbete på subjektet.
Ett genomgående resultat i analysen är att en oavsiktlig graviditet nästan alltid innebär ett brustet ansvar av något slag. Skam framträder som en central känsla, men inte nödvändigtvis för att intervjupersonerna själva uppfattar sig som omoraliska, utan för att skam uppstår som ett resultat av att bryta mot normer. Analysen visar att ansvaret för reproduktionen bygger på en rad normativa förväntningar: att kvinnor ska använda rätt typ av preventivmedel, känna sin kropp, upptäcka graviditeten i tid och hantera de medicinska risker som graviditeten innebär. Den ansvarsfulla kvinnan framträder som en normativ subjektsposition som producerar behovet av kontinuerlig självövervakning och etiskt självarbete.
En ovilja att få barn framträder som särskilt problematiskt. Analysen visar att denna ovilja inte bara behöver hanteras känslomässigt, utan ocksa omförhandlas för att intervjupersonerna ska kunna framstå som etiska subjekt.
Beslutet framträder som ett val som måste göras pa ett specifikt, normativt korrekt sätt för att framsta som legitimt – trots att det ofta upplevs som ofrånkomligt snarare än fritt. Beslutet ramas in på olika sätt beroende på intervjupersonernas förutsättningar. Besluten måste förstas som situerade i en kontext där olika personer har olika tillgång till de förutsättningar som krävs för respektabelt föräldraskap.
Berättandet – eller valet att inte berätta – kan ses som ett centralt led i det arbete som intervjupersonerna utför för att bli etiska subjekt. Genom berättandet och hur de framställer sig själva som subjekt kan de till viss del kontrollera hur deras erfarenheter förstås och värderas. Själva berättandet kan därför förstås som en självteknik genom vilken de försöker framstå som ansvarstagande, respektabla subjekt. Detta diskursiva arbete sker ändå inom redan etablerade normativa strukturer kring kvinnlighet, moderskap och reproduktivt ansvar. Möjligheten att berätta – och att bli hörd som legitim – ser inte likadan ut för alla och är ofta förenad med risken att förlora sin position som ett etiskt och begripligt subjekt.

Intermittenta anställningar som timlärare i etnologi vid Umeå universitet

Inför vårterminen 2027 har Umeå universitet utlyst intermittenta anställningar som timlärare i etnologi.
 
Uppdraget kan vara av intresse för den som exempelvis vill ha extra undervisningsuppdrag och/eller erfarenhet av att undervisa i etnologi. Antal timmar kan inte garanteras utan uppdrag erbjuds om och när det uppstår behov i verksamheten. Exempel på arbetsuppgifter är undervisning på distanskurser eller campuskurser, seminarieledning, handledning samt tillhörande utbildningsadministration.
 
 
Sök senast: 7 december 2026
 
Välkommen med din ansökan!

Jack Werners nyhetsbrev om vandringssägner

Jack Werner är frilansjournalist i Stockholm. Han var med och grundade den faktagranskande satsningen Viralgranskaren på tidningen Metro och är programledare för Creepypodden i P3. En röd tråd i hans arbete är det samtida folkberättandet, vilket kommit till uttryck i såväl journalistik som poddar och märks i böckerna Creepypasta – spökhistorier från internet (2014) och Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå (2018). I samband med arbetet med en samling av vår tids vandringssägner driver han nyhetsbrevet ”Veckans vandringssägen”, där han två gånger i veckan uppmärksammar, analyserar och spårar en vandringssägen.

Du kan läsa om insamlingen och prenumerera på nyhetsbrevet här: https://www.vandringssagen.se/

CReArC Symposium 2027

CReArC Global 1st International Symposium on Artistic Citizenship
Musics, Communities & Diversities. Global Perspectives on Artistic Citizenship

CReArC Global 1st International Symposium on Artistic Citizenship in Stockholm, 10-12 June 2027, builds on the collaborative work of the Centre for Research in Artistic Citizenship (CReArC Global) network, including the recently published Music as Agency. Diversities of Perspectives on Artistic Citizenship (Westvall & Akuno, 2024) and the forthcoming special issue of IJCM exploring the intersections of Artistic Citizenship, Community Music and ‘Artizenship’.

This symposium extends these conversations into a live, international forum, bringing together researchers and artist-scholars to deepen inquiry into the role of artistic practices in civic participation, cultural identity and social change.

We invite proposals for papers that engage with the themes of artistic citizenship, artizenship and socially engaged artistic practice.

We welcome contributions that address conceptual, pedagogical, methodological and/or ethical dimensions of artistic engagement as a means of social transformation.

The shape of contributions may take many forms, drawing on empirical research, theoretical inquiry or practice-based inquiry. We encourage submissions from across disciplines and from researchers at all career stages.

Deadline for submission: 15 November 2026

Read more here: https://crearc.org/symposium/

Svenska kulturfonden novemberutlysning

Ansökningstiden för Svenska kulturfondens novemberutlysning har börjat.

De beviljar finansiering till vetenskaplig forskning inom samhällsvetenskaper och ekonomi, humaniora, pedagogik och naturvetenskap. Bidrag beviljas enbart till universitet, högskolor och forskningsinstitut.

De beviljar också stipendier för doktorandstudier inom pedagogik, humaniora, samhällsvetenskaper, ekonomi, naturvetenskaper och medicin.

Läs mer på svenska kulturfondens hemsida: https://www.kulturfonden.fi/stipendierobidrag/

Ansökan öppen 1-30 november

Know of a folklore programme anywhere in the world?

The International Society for Folk Narrative Research (ISFNR) is building an International Database of Folklore Study Programmes, covering B.A., M.A. and Ph.D. programmes in folklore and in allied disciplines with a dedicated specialisation in folklore studies. Tell us about the programmes you know of using this form: https://forms.gle/Eb2XEP5MkaZDFFyL7

The list will be published on the ISFNR website as a resource for students seeking study options and researchers looking for collaborators and research opportunities.
Please also pass this call on to your colleagues and networks. Thank you!

Fulbright Hildeman Scholar at University of Wisconsin, Madison, spring semester 2028

The Fulbright Commission will award the 2027-2028 Hildeman Fellowship to teach at the University of Wisconsin – Madison during the spring semester of 2028.

The Nordic Unit within the Department of German, Nordic and Slavic is seeking a dynamic Swedish scholar in Nordic studies with an expertise in history. We are especially interested in any of the following areas: gender and queer studies; the welfare state; migration studies; postcolonial and indigenous studies; historical sociolinguistics; history of science, medicine, and technology; media studies; art history; literary studies; or design studies—within both Nordic and diasporic contexts.

The Hildeman Fellow will be expected to:
• Teach one graduate level seminar in English, as well as an additional discussion section in Swedish. The course will be geared both toward graduate students in the Nordic unit and graduate students with a professional interest in the topic.
• Give at least one public lecture on a topic related to the scholar’s area of expertise.
• Present at the Society for the Advancement of Scandinavian Studies (SASS) conference, hosted by the University of Wisconsin–Madison in May 2028.
• Conduct research in collaboration with UW–Madison faculty, scholars, or affiliated research centers and communities whose work intersects with the scholar’s area of expertise.
• Informally advise a small number of students with interest in the Fellow’s area of expertise.
• Be in residence for the entire spring term (January-May 2028).

Once the Fellow is selected, they will work closely with department faculty to design the course. The successful candidate will have opportunities to engage across the university campus with potential interdisciplinary and interdepartmental opportunities.

Established in 1875, the Department of Scandinavian Studies at the University of Wisconsin-Madison is the oldest Scandinavian Studies department in the United States. Since its founding, the department has offered a variety of courses on literature, language/linguistics, culture, philology, and folklore, within the field of Scandinavian and Nordic. The Nordic unit celebrated its 150th anniversary in 2025, marking a significant milestone in its commitment to Scandinavian cultural and academic exploration with the aim to continue fostering an understanding and appreciation of Nordic heritage, and keeping it a vibrant and integral part of the academic landscape.

Visit the University of Wisconsin-Madison webpage to read more about the campus!

APPLICANT ELIGIBILITY REQUIREMENTS:
• A doctoral degree or equivalent
• Swedish citizenship
• Fluency in English
• Demonstrated university teaching experience

Persons in Sweden having dual citizenship with the United States or holding permanent residence in the United States are not eligible to apply for Fulbright grants.

FELLOWSHIP BENEFITS:
• Cash grant of SEK 150 000
• Round-trip travel between Sweden and the United States
• Sickness and accident insurance

The application deadline for this program is January 11, 2027. The link to the 2027–28 online application form and further details are available on the Commission website at: http://www.fulbright.se/hildeman-fellowship/. Please contact Anna Appelberg at the Fulbright Commission with any questions by email to: fulbright[at]fulbright.se.

Vem kan skämta om vad?: meningsstrider och förhandlingar i det svenska ståuppkomikfältet (2026)

Christian Liliequist disputerade 18 september 2026 vid Institutionen för kultur- och
medievetenskaper vid Umeå Universitet med avhandlingen  Vem kan skämta om vad?: meningsstrider och förhandlingar i det svenska ståuppkomikfältet

Avhandlingen finns att läsa i diva-portal: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2095401&dswid=5518 

Abtrakt från diva-portal:

Stand-up comedy has enjoyed a huge boom in Sweden during the 2010s and 2020s. The overall aim of this thesis is to examine negotiations and struggles over meaning within the Swedish stand-up comedy field. More specifically, it examines boundaries, power hierarchies and disputes over what counts as funny, how to achieve success, and the role and function of the stand-up comedian in society. The study contributes to scholarship on stand-up comedy and ethnological and folkloristic humour research. The analysis is primarily based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s political discourse theory and Pierre Bourdieu’s field and capital theory. The analysis also draws on selected concepts from critical discourse theory, intersectional perspectives, gender theories, rhetoric and humour theory. The main empirical material consists of 16 interviews with stand-up comedians conducted via video calls, 50 observations of recorded stand-up comedy and 3 observations at stand-up comedy clubs. It is supplemented by newspaper articles, TV programmes, videos, podcasts, social media posts and short video clips dealing in various ways with stand-up comedy or humour more generally. The dissertation highlights the antagonistic relationships that, during the period of the study, have dominated the field of Swedish stand-up comedy and manifested in discursive struggles over the conditions of the industry, what is and is not considered appropriate and ethically acceptable to joke about, and the role and responsibilities of the stand-up comedian in society. The negotiations and struggles over meaning in the stand-up comedy field are shaped by different discourses connected to questions of artistic freedom and freedom of expression, democracy, equality, inclusion, diversity, and political struggle. The study also shows how the possession of symbolic capital, that is, capital that is recognized as legitimate within the field, is crucial for being acknowledged as funny and for gaining access to different comedy venues.

Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries (DHNB) 2027

Dear colleagues,

We are excited to welcome you to the 2027 edition of the Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries (DHNB) conference in Umeå, Sweden. DHNB is a forum for cross-border collaboration in digital scholarship, bringing together participants from academia and cultural heritage institutions across the humanities, social sciences, and the arts.
The submission deadline is approaching, and we invite you to submit your abstract by 30 October 2026. 
With DHNB2027, the theme Human(ities) in the Loop emphasizes not only our disciplines’ long tradition of methods that do indeed put many different kinds of “humans” in the loop, but also the many loops that our disciplines study, before and beyond AI.
We particularly welcome contributions that reflect on the role of the humanities in understanding not only AI-related changes, but also transformations driven by digital perspectives, methods and practices, in particular how they impact and influence our everyday life, teaching and research practices.
Submission deadline: 30 October 2026
Conference dates: 1-5 March 2027
Location: Umeå University, Sweden
DHNB2027 is hosted by Humlab at Umeå University in collaboration with DIGSUM.
Read the Call for Papers: DHNB2027 Call for Papers
We look forward to receiving your submission and welcoming you to Umeå in March 2027!
Best regards,
The DHNB2027 Organising Committee through
Evelina Liliequist, Associate Professor in Digital Humanties and Deputy Director at Humlab, Umeå University

Call for papers: Etnologidagarna/Ethnology Days/Etnologian päivät 2027

Call for papers till Etnologidagarna 2027 är nu öppen – Verkningsfull etnologi: kulturella fenomen och erfarenhetsbaserad kunskap

13:e Etnologidagarna i Åbo, 11–12 mars 2027

Temat för de 13:e Etnologidagarna är den etnologiska forskningens genomslagskraft. Konferensen undersöker hur etnologisk forskning, dess metoder och den erfarenhetsbaserade kunskap den producerar, påverkar forskningsdeltagare, gemenskaper och samhället i stort. Forskningens genomslag kan uppstå både under och efter forskningsprocessen, genom samarbete med olika aktörer, och är inte alltid lätt att mäta eller entydigt definiera.

Panelerna närmar sig temat ur flera olika perspektiv, bland annat erfarenhetsbaserad kunskap, deltagande och kollaborativa metoder, urbanforskning, migration, relationer mellan människor och skog, museer, autoetnografi samt vardagliga praktiker. Diskussionerna behandlar frågor som hur forskningens genomslag kan förstås och utvärderas, hur erfarenhetsbaserad kunskap kan användas inom forskning och samhälle samt vilka möjligheter och utmaningar som är förknippade med samarbete, delaktighet och kunskapsspridning.

Vi inbjuder forskare och andra intresserade att skicka in förslag till konferensbidrag till panelerna. Presentationerna kan behandla arbetsgruppernas teman ur olika teoretiska, empiriska och metodologiska perspektiv. Tvärvetenskapliga ansatser och bidrag som bygger på varierande forsknings- och yrkeserfarenheter är också välkomna.

Call for papers till Etnologidagarna är öppen från 15 oktober till 30 november 2026.

Förslag till konferensbidrag (högst 250 ord) skickas direkt till kontaktpersonerna för den valda panelen. Observera att också arbetsgrupper utan individuella presentationer kan kräva förhandsanmälan. Panelbeskrivningarna presenteras på Ethnos webbplats. Förutom forskare uppmuntrar vi även magisterstuderande och yrkesverksamma som använder etnologiska perspektiv i sitt arbete att skicka in abstrakt baserade på egna projekt. Om du inte hittar någon lämplig arbetsgrupp för din presentation kan du skicka ett öppet förslag till konferenssekreteraren (seminarsecretary[at]ethnosry.org).

Förslaget ska innehålla presentationens titel, presentatörens/presentatörernas namn samt e postadress(er). Både förslaget och presentationen ska vara på det språk som anges i panelbeskrivningen.

Panelernas kontaktpersoner (eller, vid öppet förslag, konferenssekreteraren) meddelar beslut om antagning senast 6 december 2026.

 

Call for Papers for Ethnology Days 2027 Now Open – Empowering Ethnological Research: Cultural Phenomena and Experiential Knowledge

13th Ethnology Days in Turku, 11–12 March 2027

The theme of the 13th Ethnology Days is the impact of ethnological research. The conference will explore how ethnological research, its methods, and the experiential knowledge produced through research affect research participants, communities, and society more broadly. Research impact may emerge both during and after the research process, through collaboration with various actors, and is not always easily measurable or straightforward to define.

The panels will approach this theme from a variety of perspectives, including experiential knowledge, participatory and collaborative methods, urban studies, migration, human-forest relationships, museums, autoethnography, and everyday practices. Discussions will address questions such as how research impact can be understood and evaluated, how experiential knowledge can be utilized in research and society, and what opportunities and challenges are associated with collaboration, participation, and dissemination of knowledge.

We invite researchers and others interested in the topic to submit paper proposals to the panels. Presentations may address the themes of the working groups from a range of theoretical, empirical, and methodological perspectives. Interdisciplinary approaches and contributions drawing on diverse research and professional experiences are also welcome.

The call for papers for the Ethnology Days is open from 15 October to 30 November 2026.

Paper proposals (maximum 250 words) should be sent directly to the contact persons of the chosen panel. Please note that some panels are organized as discussion-style workshops and may require advance registration. Please check the panel description (abstract) for the registration procedure. See the panel descriptions under Workshops.

In addition to researchers, we also encourage master students and professionals applying ethnological perspectives in their work to submit abstracts based on their own projects. If you do not find a suitable working group for your presentation, you may submit an open paper proposal to the conference secretary (seminarsecretary[at]ethnosry.org).

The paper proposal should include the title of the presentation, the name(s) of the presenter(s), and email address(es). Both the proposal and the presentation must be in the language specified in the panel description.

Contact persons of the panels (or in case of open panel proposal the seminar secretary) will notify of the acceptance by 6 December 2026.

 

Etnologian päivien 2027 esitelmäkutsu on auki – Vaikuttava etnologinen tutkimus – Kulttuuriset ilmiöt ja kokemuksellinen tieto

XIII Etnologian päivien teemana on etnologisen tutkimuksen vaikuttavuus. Päivillä tarkastellaan, miten etnologinen tutkimus, sen menetelmät ja tutkimuksessa tuotettu kokemuksellinen tieto vaikuttavat tutkittaviin, yhteisöihin ja laajemmin yhteiskuntaan. Vaikuttavuus voi rakentua tutkimusprosessin aikana ja sen jälkeen, yhteistyössä eri toimijoiden kanssa, eikä se aina ole helposti mitattavissa tai yksiselitteisesti määriteltävissä.

Päivien työryhmissä teemaa lähestytään monipuolisesti esimerkiksi kokemustiedon, osallistavien ja yhteistoiminnallisten menetelmien, kaupunkitutkimuksen, muuttoliikkeen, metsäsuhteen, museoiden, autoetnografian sekä arkisten käytäntöjen näkökulmista. Työryhmissä pohditaan muun muassa, miten tutkimuksen vaikuttavuutta voidaan ymmärtää ja arvioida, miten kokemuksellista tietoa voidaan hyödyntää tutkimuksessa ja yhteiskunnassa sekä millaisia mahdollisuuksia ja haasteita yhteistyöhön, osallisuuteen ja tiedon välittämiseen liittyy.

Kutsumme tutkijoita ja muita aiheesta kiinnostuneita jättämään esitelmäehdotuksensa työryhmiin. Esitykset voivat käsitellä työryhmien teemoja erilaisista teoreettisista, empiirisistä ja menetelmällisistä näkökulmista. Tervetulleita ovat myös monitieteiset lähestymistavat ja erilaiset tutkimus- ja työelämäkokemukset.

Etnologian päivien esitelmäkutsu on auki 15.10.–30.11.2026. 

Esitelmäehdotukset (enintään 250 sanaa) lähetetään suoraan työryhmien yhteyshenkilöille. Mukana on myös työpajatyyppisiä työryhmiä. Tarkistathan niiden ilmoittautumiskäytännön työpajan kuvauksesta (abstraktista). Katso kuvaukset kohdasta Työryhmät.

Tutkijoiden ohella toivomme maisterivaiheen opiskelijoita ja työelämässä etnologisia näkökulmia soveltavia lähettämään abstrakteja omista projekteistaan. Mikäli et löydä esitelmällesi sopivaa työryhmää, voit jättää avoimen esitelmäehdotuksen seminaarisihteerille (seminarsecretary[at]ethnosry.org).

Esitelmäehdotuksen tulee sisältää valittu työryhmä, esitelmän nimi, esitelmän pitäjän nimi/pitäjien nimet, sekä sähköpostiosoite/sähköpostiosoitteet. Esitelmäehdotuksen ja esitelmän tulee olla työryhmän kuvauksessa mainitulla kielellä.

Työryhmien yhteyshenkilöt (tai avoimien esitysten kohdalla seminaarisihteeri) ilmoittavat ehdotuksen hyväksymisestä 6.12.2026 mennessä.