Etnologipodden är här!
Podden där små vardagsmysterier möter stora samhällsfrågor. Vi tar dig från det alldagliga och förgivettagna till de strukturer och kulturella fenomen som formar människors sammanhang och livsvillkor. Podden görs av etnologer vid Umeå Universitet. Målet är att kommunicera etnologiska perspektiv på aktuella fenomen på ett lättsamt vis och på så vis ge fler människor inblick i ämnet etnologi.
Doktorandkurs i etnologi & folkloristik hösten 2026
Politisk etnologi och folkloristik: Samhällsrelevant kulturforskning, 5 sp
Arrangörer: etnologi & folkloristik vid Åbo Akademi, Finland
Målgrupp: doktorander i etnologi och folkloristik
Nordisk etnologi och folkloristik har historiskt haft en central roll i samhällsbyggnad och i formandet av nationella kulturer. Ämnena har ofta varit nära knutna till statliga institutioner och bidragit med perspektiv som synliggjort och nyanserat förståelsen av olika befolkningsgruppers livsvillkor, ofta i en demokratisk anda.
I dagens politiska landskap, såväl nationellt som globalt, där humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i ökande grad ifrågasätts, framstår relationen mellan forskning och samhälle som särskilt komplex. Vad som betraktas som samhällsnytta eller “nationens bästa” har dock alltid varit föremål för tolkning. Etnologer och folklorister har därför kontinuerligt behövt positionera sig i förhållande till rådande politiska och samhälleliga kontexter. I kursen behandlas forskning som en praktik med politiska implikationer, där val av forskningsfält, perspektiv och metod både synliggör problem och pekar mot möjliga samhällsförändringar.
Dessa frågor aktualiseras i en rad olika forskningssammanhang. I kursen behandlas de med särskilt fokus på studier av marginaliserade grupper och kursen riktar en kritisk blick mot hur marginaliserade grupper har studerats inom ämnena, samt mot de uttalade och outtalade politiska implikationer som dessa studier haft.
Syftet med kursen är att erbjuda doktorander från olika lärosäten möjlighet att gemensamt reflektera över hur etnologisk och folkloristisk forskning har bedrivits över tid i relation till samhälleliga och politiska kontexter. Centrala frågor i kursen är: Hur tar etnologi och folkloristik politisk plats? På vilka sätt kan eller vill forskare bidra till samhällsförändring? Vilka politiska risker och möjligheter innebär detta? Under kursen kommer doktoranderna även att analysera den politiska potentialen i sina egna avhandlingsprojekt och arbeta med sin egen positionering i forskningsfältet.
Kursupplägg
Kursen omfattar tre träffar, varav två kortare digitala seminarier och en avslutande tvådagarsträff i Åbo. De digitala träffarna fokuserar på gemensam litteraturdiskussion och presentation av pågående arbeten. Under de avslutande kursdagarna fördjupas diskussionerna genom föreläsningar, seminarier och kollegial granskning av deltagarnas texter.
Examination
Under kursens gång skriver studenten ett paper (5-7 sidor) som planeras att publiceras i den populärvetenskapliga tidskriften Laboratorium för folk och kultur. Examinationen omfattar även aktivt deltagande i seminarier samt konstruktiv respons på andra deltagares arbeten, särskilt i samband med den avslutande träffen som delvis organiseras som ett redaktionellt möte där texterna bearbetas.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Datum och tider
Distansseminarium 14 oktober kl 14–16 (finsk tid)
Distansseminarium 18 november kl 14–16 (finsk tid)
Slutseminarium i Åbo 15–16 december (distans ej möjligt)
Deadline anmälan
15 september 2026 till kursansvarig, Emma Eleonorasdotter: emma.eleonorasdotter(at)abo.fi
Välkomna till de Svenska etnologidagarna 2026 vid Stockholms universitet!
Svenska etnologidagarna är en återkommande mötesplats för etnologisk forskning och ett tillfälle att diskutera aktuella projekt, idéer och resultat med kollegor från hela landet. Vi hoppas samla forskare från universitet, högskolor, museer, arkiv, myndigheter och andra kulturarvsinstitutioner för två dagar av forskningsutbyte och samtal om aktuell etnologisk forskning. Förra hösten träffades vi på Södertörns högskola och nu är det Stockholms universitets tur att stå värd för mötet.
Vi välkomnar bidrag som presenterar pågående eller avslutade forskningsprojekt, metodologiska och teoretiska diskussioner samt empiriska studier från etnologins många forskningsfält.
Program
11 november – doktorandträff
12 november kl. 10.00–17.00 – forskningspresentationer
Gemensam middag på kvällen
13 november kl. 09.00–16.00 – forskningspresentationer
Plats: Stockholms universitet
Anmäl er presentation på konferensen genom att skicka in ett abstrakt till arrangörerna!
Abstrakt ska innehålla:
Max 400 tecken.
Skicka ert abstract till: sed2026(at)erg.su.se
Deadline för abstract: 1 september 2026
Vi återkommer med information om lokaler, middag och eventuella konferenskostnader.
Välkomna!
Helena Hörnfeldt, Anna Fredholm, Markus Idvall, Lars Kaijser, Marie Steinrud, Ebba Vikdahl
Puuntäistä punkkipelkoon — Ihminen ja puutiainen 1800-luvulta nykypäivään
Written by: Räsänen, Tuomas; Rytty, Suvi; Latva, Otto; Lillbroända-Annala, Sanna; Syrjämaa, Taina
Suomen vaarallisin eläin! Tämän väitteen kuulee puutiaisista usein esitettävän. Ottamatta kantaa väitteen todenperäisyyteen, tosiasia on, että puutiaiset aiheuttavat vuosittain tuhansia diagnosoituja borrelioosi- sekä satoja TBE- eli puutiaisaivotulehdustapauksia.
Suhteemme puutiaisiin uhkana ja riskinä ei kuitenkaan perustu pelkästään lääketieteellisiin ja biologisiin tosiasioihin vaan on pitkälti kulttuurisesti rakennettu. Ihmisen ja puutiaisen yhteiselon tarkastelu 1800-luvulta 2000-luvulle paljastaa, kuinka suhtautuminen puutiaisiin on menneisyydessä ollut monin tavoin erilaista kuin nykyään.
Puutiaisia koskeva tieto on lähes yksinomaan biologista ja lääketieteellistä tietoa. Tässä teoksessa tarkastellaan ihmisten ja puutiaisten suhdetta humanististen tieteiden näkökulmasta. Sellaisena kirja on ensimmäinen laatuaan Suomessa ja kenties koko maailmassa.
Lue lisää: https://vastapaino.fi/sivu/tuote/puuntaista-punkkipelkoon/5536750
In English:
The most dangerous animal in Finland! This claim is often heard about ticks. Without taking a stance on the truth of the claim, the fact is that ticks cause thousands of diagnosed Lyme disease cases and hundreds of TBE (tick-borne encephalitis) cases each year.
However, our perception of ticks as a threat and risk is not based solely on medical and biological facts; it is also largely culturally constructed. Examining the coexistence of humans and ticks from the 19th century to the 21st reveals that attitudes toward ticks have been, in many ways, quite different in the past compared to today.
Knowledge about ticks is almost exclusively biological and medical. This work examines the relationship between humans and ticks from the perspective of the humanities. As such, the book is the first of its kind in Finland and perhaps in the entire world.
Read more: https://vastapaino.fi/sivu/tuote/puuntaista-punkkipelkoon/5536750
Applications are now open for the National Swedish Doctoral School in Digital Humanities: Data, Culture, and Society – Critical Perspectives (DASH).
DASH targets PhD candidates in the humanities and social sciences who do not yet possess specific computational or technical knowledge or skills, but who are interested in learning more with the purpose of applying this to their future thesis work. DASH will provide doctoral candidates with relevant knowledge and skills situated at the intersection of ICT and arts and humanities as well as address critical perspectives in their application.
Current PhD students in Humanities and Social Sciences disciplines at Swedish institutions are welcome to apply to the research school. Those accepted will have access to courses, seminars, advanced workshops from across four partner institutions (Uppsala, Umeå, Gothenburg, and Linnaeus Universities), and a digital tools and methods summer school in Zadar, Croatia.
Deadline for applications is June 30.
To apply, please visit our application page.
For more information about DASH, please visit the DASH website at https://www.dash-doctoralschool.se/
Sökes: Doktorand i etnologi vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms Universitet.
Etnologerna på ERG forskar om bland annat expressiva former, historiebruk, natur- och kulturarv, hälsa, mångfald och transnationell mobilitet.
Sista ansökningsdag är den 15 juni.
The Nordic Ethnology and Folklore Conference will be held in Oslo in 2028. The conference is organized by the research group in cultural history, museology, and heritage studies at the University of Oslo.
The tentative plan is that the main conference will be held from Wednesday to Friday, 14–16 June 2028. Research school will be held on the days before, Monday to Tuesday, 12–13 June, with registration and social event in the evening of Tuesday, 13 June. The day after the conference, 17 June, a day of excursions is planned.
12–13 June: Research School
Evening 13 June: Social event and registration
14–16 June: Conference
17 June: Excursions
More information about the conference theme and other details will come.
HOLD AV DATOEN(E) FOR NEFK OSLO 2028
Den tentative planen er å ha forskerskole mandag–tirsdag (12.–13. juni), registrering og sosial sammenkomst tirsdag kveld 13. juni og at selve konferansen holdes onsdag til fredag 14.–16. juni, med avreise og eventuelle ekskursjoner 17. juni.
Faggruppen for kulturhistorie, museologi og kulturarvsstudier ved Universitetet i Oslo arrangerer konferansen og mer informasjon om tema og annet vil komme.
We welcome article proposals for the 2027 edition of Ethnologia Scandinavica. Abstracts are accepted by the editors until June 30th. Accepted proposals should be submitted as complete manuscripts by November 1st, when peer review begins. Ethnologia Scandinavica holds level 2 ranking on the Norwegian list and its Finnish equivalent.
Follow this link to make your submission!
https://publicera.kb.se/ethsc/announcement/view/427
Inför höstterminen 2026 har Umeå universitet utlyst intermittent anställning som timlärare i etnologi.
Uppdraget kan vara av intresse för den som exempelvis vill ha extra undervisningsuppdrag och/eller erfarenhet av att undervisa i etnologi. Antal timmar kan inte garanteras utan uppdrag erbjuds om och när det uppstår behov i verksamheten. Exempel på arbetsuppgifter är undervisning på distanskurser eller campuskurser, seminarieledning, handledning samt tillhörande utbildningsadministration.
För behörighetskrav och mer information se: https://www.umu.se/jobba-hos-oss/lediga-jobb/intermittent-anstallning-som-timlarare-i-etnologi_932574/
Sök senast: 29 maj
Edited by Mari Väina and Taive Särg
Book 27 in the Studia Fennica Folkloristica series
Expressions and Impressions: Personal and Communal Aspects of Traditional Singing explores traditional singing as a fundamental mode of expression and communication, situated at the intersection of individual experience and communal life. The thirteen contributions examine historical and contemporary forms of singing through archival and fieldwork-based material, drawing on a wide range of disciplinary and methodological perspectives.
The authors – ethnomusicologists, musicologists, and folklorists – focus on various dimensions of traditional singing, including singers’ personalities, the information embedded in songs, communication with direct and imagined communities, natural objects, the supernatural sphere, the effects of singing, as well as singing styles and performance contexts. Special attention is paid to the critical interpretation of historical sources, acknowledging that research on past singing practices relies on archival and printed material. Several studies demonstrate how older material can be studied using contemporary methods, including textual corpus analysis, acoustic analysis of singing style, and the combination of different analytical approaches.
The editors use the concept of traditional singing to bridge folkloristic and ethnomusicological discourses and to emphasise singing as vocal musical practice that takes place within specific communities or groups, and where skills and repertoires are transmitted at least partly through participation, listening, and memorisation. This inclusive definition allows the volume to address folk and traditional music, their transformations and revivals, participatory and congregational singing, and various contemporary communal singing practices.
The volume covers a wide cultural range and, with some exceptions, is authored by scholars who are closely connected with or originate from the cultures they analyse. While many contributions focus on traditions of Northern and Eastern Europe, including Estonian and Baltic traditions, the scope extends to other regions and cultural contexts, such as Italy and the Ainu people of Japan. The volume also highlights historical and scholarly connections between different traditions, for example between Latvian and Scottish researchers or between Estonian, German, and other European musical cultures. Analysis of minority groups’ singing traditions in different parts of the world reminds us that singing may also become subject to ideological control and political pressure.
The chapters demonstrate how traditional songs, through their creative reapplication, provide individuals with means to articulate personal experience while simultaneously offering shared frameworks that guide emotions, behaviour, and expression in recurring social situations. Such emotionally grounded connections can offer individuals lasting support and a sense of belonging and identity. The volume argues that traditional singing – both in its historical forms and in its contemporary manifestations – remains a5 vital cultural practice.
The book is written for scholars and students of music and folklore, educators, and readers with a broader interest in cultural history and communal forms of musical expression.