Kategoriarkiv: Doktorsavhandlingar

The Kink Community in Finland: Affect, Belonging, and Everyday Life (2023)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , ,

Johanna Pohtinen is defending her doctoral dissertation in ethnology at University of Turku, 25 February 2023 klo 12.00 – 16.00 (UTC +2). The title of the dissertation is The Kink Community in Finland: Affect, Belonging, and Everyday Life and it can be found here.

From the abstract:

This research explores the relationship between kink and everyday life, how affects are related to kink, and how community and belonging are important for kinky individuals. The main research material consists of themed writings, which deal with kinksters’ relationship to the community and their own kinkiness. The materials also include photographs of kink objects and homes, as well as participant observation and interviews on kink events. The materials are understood as dialogical: they are in dialogue with each other and with the researcher. The research methods are based on cultural analysis and draw on theories on affect, community, and everyday life.

Time Warps. Refugees and the Experience of Waiting in Rural Sweden (2023)

Doktorsavhandlingar, Publikationer

Time Warps. Refugees and the Experience of Waiting in Rural Sweden is a doctoral dissertation written by Rikard Engblom at the Department of Cultural Anthropology and Ethnology at Uppsala University.

From the abstract:

This thesis explores the ways in which refugees’ experience of time is warped when they come to Sweden. It is based on fourteen months of ethnographic fieldwork in Avesta, a small municipality in rural Sweden. Refugee reception and immigration control in Sweden is characterized by humanitarian ideals that exist in tension with practices and policies aiming to restrict immigration in the name of security and stability. Each chapter of this thesis documents a different combination of these ideals and concerns, examining how they generate particular configurations of waiting. For many refugees in Sweden, everyday life is characterized by waiting—waiting to have their asylum application processed; to receive a residence permit, which grants them the right to work; to be reunited with their families to find a place in Swedish society. This process often takes several years, during which the conditions for receiving residence permit may suddenly change or be made more difficult. The thesis is a contribution to the recent “temporal turn” in migration studies through its focus on waiting as a productive phenomenon in vulnerable circumstances. The increased presence of refugees has given rise to anti-immigrant sentiments in Sweden, but it has also generated welcoming, compassionate responses. By addressing not only how refugees cope with living in a continual state of waiting under precarious conditions, but also how bureacracies, civil societies, and individuals respond to this waiting, the thesis discusses the sociological and ethical implications of refugees’ waiting. Time Warps demonstrates the importance of unpacking combinations of humanitarianism and securitarianism when developing a deepened understanding of refugees experience of waiting in rural Sweden.

Full text can be found in diva-portal.

Kalevalan kirjallista nykykäyttöä (2022)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

Merja Leppälahti is defending her doctoral thesis Kalevalan kirjallista nykykäyttöä (Contemporary literary use of the Kalevala) at University of Turku on Saturday 3 December 2022 at 12:00. You can read more here (in Finnish).

The thesis can be viewed here.

Short excerpt from the English abstract:

”Right from its publishing, our national epic Kalevala has been an inspiration to artists, authors, and composers. Interest in the Kalevala has continued to this day, and it still continues.

Here I research how material from the Kalevala is used in new texts. The main material consists of fiction literature published over three decades, and I also look at metal music lyrics. This research consists of five articles and a summary section, where I also present the research material. The research touches the interface between literary studies and folkloristics. The material is literature, but the perspective is that of cultural studies.”

”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (2022)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , ,

Ulla Kallberg is defending her doctoral thesis in ethnology ”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (in english ”For always a sailor is a different man”: Seaman identities in a changing world) at University of Turku on Saturday 12 November 12:00-16:00. More information can be found on University of Turku’s website.

The thesis can be found here.

An short excerpt from the english summary:

”This study, which is part of the field of ethnology, examines the manifestation of the self and self-understanding of Finnish sailors in the working communities of steamers transporting freight. Central to it is the experience of an individual working as a sailor on an ocean liner about his own self and how he understands himself. The events described in the study date to between 1910 and 1955.”

Dissertation Defence: Fangar hefðarinnar: Konur og kvenleiki í íslenskum þjóðsögum

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, ,

Dagrún Ósk Jónsdóttir is defending her dissertation in folkloristics at University of Iceland today, June 7th 2022 14:00-16:00 (GMT/UTC+0). The dissertation is named Fangar hefðarinnar: Konur og kvenleiki í íslenskum þjóðsögum (in english something like: Prisoners of tradition: Women and femininity in Icelandic folktales).

You can follow the dissertation defence online (in english). Read more here.

If you want to read a little bit more about the research in english you can have a look here.

Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , ,

Den 3 juni disputerar Christine Bylund i etnologi i Umeå på avhandlingen ”Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten”. Opponent är Maria Bäckman, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan läsas här.

Engelskt abstract:
Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state.

This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing.

The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state’s earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.

 

Autonomous Åland. A hundred years of borderwork in the Baltic Sea

Doktorsavhandlingar, Publikationer,

In Oktober 2021, Ida Hughes Tidlund publicly defended her academic dissertation for the Degree of Doctor of Philosophy in Ethnology at Stockholm University. The dissertation can be found in diva-portal.

The abstract from diva:

”This dissertation applies an ethnological and long-temporal view of borders. The region of Åland, being an autonomous and demilitarised island territory under Finnish sovereignty, serves as an illuminative case of the work that goes into keeping borders fixed for two reasons. The region being maritime is the first one, and it being in a betwixt position between a state and a province is the second. The study seeks to explore the borders as cultural entities composed by layers – legal, geographical, political and social – and the processes through which the borders have been anchored. As important are the ways in which the borders extend into everyday life by creating a local order that activities relate to. Borders are hence seen as both objects and sources of actions. Seeing borders as objects of action function as an entry into an exploration of how the borders have been objects of continuous work since their establishment in 1921. The idea of them being sources of actions serves as a window into how the borders in numerous ways have influenced everyday life for inhabitants. In order to analyse the work that goes into borders as well as the actions borders cause, the study explores both the authoritative borderwork and how the borders or their effects have been encountered and handled by individuals who live within. The multifaceted view is achieved through a broad material consisting of archived documents, archived ethnological interviews, participant observations and contemporary interviews, in combination with studies of law and publications. Through the use of the phenomenological concept of practico-inert, the study reveals both how borders are outcomes of incessant human actions, and how they create an undisputable structure for individuals to observe and relate to, but not necessarily obey. In summary, the study contributes with a detailed description of how bordered places are created, and how individuals navigate the structures that they live within. ”

”Det hade ju aldrig hänt annars”: Om kvinnor, klass och droger

Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , ,

Emma Eleonorasdotter disputerade år 2021 i etnologi vid Lunds Universitet med avhandlingen: ”Det hade ju aldrig hänt annars”: Om kvinnor, klass och droger.

En sammanfattning av avhandlingen:

”Olika typer av sinnesförändrande substanser har blivit allt fler och vanligare under de senaste 500 åren, och användningen i nutidens konsumtionskulturer fortsätter att öka. Den illegala droganvändningen i Sverige ligger på historiskt höga nivåer. Vissa lagliga preparat, såsom kaffe och alkohol, syns överallt medan läkemedel och illegala droger vanligtvis hålls dolda. Denna etnologiska avhandling undersöker hur droger och läkemedel då tar plats; hur de förändrar tid, rum och riktningar. I kroppen är de osynliga som objekt, och istället döljs – eller framvisas – förändrade känslor, rörelser, viljor och tankar. Hur påverkar användningen av sinnesförändrande objekt människors riktningar i vardagslivet? Hur kan en feministisk analys av droganvändning se ut?
Omfattande forskning visar att kvinnors användning och att arbetarklassens användning av rusmedel fördöms hårt moraliskt. Samtidigt förekommer vissa typer av rusmedelskonsumtion som centrala kulturuttryck och dessutom uppmuntras viss konsumtion av sinnesförändrande preparat som kan påverka beteenden prestationshöjande och/eller nedtonande. Hur navigerar kvinnor genom nutidens droglandskap och hur görs klass genom droganvändning? Studien utgår från intervjuer med 12 kvinnor i åldrarna 25-65 år som använder psykoaktiva läkemedel och/eller illegala droger. Deras förhållningssätt till illegalitet, jobb, stigma, sjukdom, friskhet, barn, beroende och lycka med mera analyseras med hjälp av queer fenomenologi. Hur hamnar droger i synfältet, och vad hamnar i synfältet när droger finns i utgångspunkten, i kroppen?”

Avhandlingen finns öppet tillgänglig här.

Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium

Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , ,

Elin Franzén disputerade i etnologi vid Stockholms universitet i november 2021 med doktorsavhandlingen Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium.

På Stockholms universitets hemsida kan man läsa följande om avhandlingen:

”Under snart hundra år har radiomediet varit närvarande i människors vardag i Sverige. I det avseendet är radio att betrakta som en självklar företeelse i samhället. Men hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat?

I Elin Franzéns avhandling ”Radio. Vardagsliv tillsammans med ett massmedium” skildras komplexiteten hos detta tillsynes självklara vardagsfenomen med utgångspunkt i omkring tvåhundra personers förmedlade erfarenheter.”
In English:

Radio : Everyday life with a mass medium

Abstract from diva:

”This thesis examines the radio medium as a phenomenon of experience. The perspective relates to phenomenological philosophy, dealing with human knowledge as an ongoing intentional relationship with the world: to experience is to grasp things such as they appear to the subjective consciousness. Radio is accordingly understood as a phenomenon that is given meaning through the individual user’s encounters with the medium in its constitutive forms.

The research is based on a qualitative material of approximately 200 questionnaire responses and interviews with 17 persons, describing the presence of the medium in the current lives of the participants as well as through their lifetime, which, from a phenomenological viewpoint, makes radio appear both in terms of a present phenomenon and objects of recollection. The experiences that were documented in the late 2010s thus span almost the entire history of the radio medium in Sweden.

The everyday embeddedness of radio is analyzed by focusing on three constitutive aspects that have emerged in the empirical data: technical equipment, mediated content, and temporal structures. By breaking down the phenomenon into these aspects, the thesis presents a detailed description of the ways in which radio is integrated into and constitutes everyday contexts.

Encounters with technical equipment, mediated content, and temporal structures are analytically described in terms of biographical orientations toward shifting media environments throughout the history of the medium. How radio has been present in life shapes experiences of radio in the present. Likewise, today’s media use defines how radio appears as a phenomenon of the past. Throughout the thesis, participants navigate radio environments in the shape of smartphones, transistor radios, vacuum tube receivers, linear flows of broadcasting, and on demand-structures. Radio is shown to be one of many interlaced components in the complex making of the everyday.”

Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga: En etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , , , , ,

Johan Hallqvist disputerar i etnologi vid Umeå universitet fredagen den 6:e maj. Hans doktorsavhandling heter Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga: En etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik

Opponent: Jenny Gunnarsson Payne.

Avhandlingen finns att läsa här

I diva-portal kan man läsa detta om avhandlingen:

”Denna avhandling knyter an till den klassiska kulturvetenskapliga frågan om hur vi förstår vad det innebär att vara människa. Specifikt undersöks hur människor i samtiden aktivt utforskar och förhåller sig till den ökande kontaktytan i vardagsliv och arbetsliv mellan människor och människoliknande teknik, dvs. teknik som har människoliknande egenskaper och inte sällan även människoliknande utseende såsom robotar och digital hälsoteknik. Detta möjliggör en granskning av hur mänsklighet skapas, förhandlas och omförhandlas.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka de föreställningar om vad det innebär att vara människa som aktualiseras i mötet mellan människa och människoliknande teknik. De centrala frågorna rör vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, vad som kännetecknar dem och hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas. I syftet ingår även att undersöka hur föreställningar om det mänskliga i relation till människoliknande teknik påverkas av och påverkar föreställningar om kön, sexualitet, ålder, etnicitet, social skiktning och subjektivitet, samt även hälso- och sjukvård och professionalism. Dessa olika perspektiv undersöks i avhandlingens fem papers.

Avhandlingens empiri utgörs av två delstudier från både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang där människoliknande teknik utvecklas och används av människor inom en svensk kontext. Delstudierna utgör två olika spelplatser där möjliga (framtida) relationer mellan människor och människoliknande teknik gestaltas och undersöks. I delstudie 1 (paper 1–2) undersöks, genom intervjuer och observationer, utvecklingen av digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård inom två svenska tvärvetenskapliga forskningsprojekt, Like-a-peer och Walk Safely. I delstudie 2 (paper 3–5) undersöks, genom medieobservationer, relationer mellan människor och människoliknande teknik i den svenska science fiction tv-serien Äkta människor.

Empirin har analyserats med hjälp av diskursteori, figural hermeneutik, feministisk queerteori och feministisk nymaterialistisk teoribildning. Specifikt analyseras hur föreställningar om att vara människa förhandlas och omförhandlas i relationer mellan människor och människoliknande teknik där språk, praktiker och materiella objekt länkas samman och skapar gränsdragningar mellan vad som förstås som mänskligt och icke-mänskligt.

Utifrån resultaten i avhandlingens papers framkommer två övergripande teman gällande föreställningar om mänsklighet i relationer mellan människor och människoliknande teknik. Det första temat är hur människolikhet som medel, fantasi och praktik fungerar både gränsupprätthållande och gränsöverskridande. Såväl i Like-a-peer och Walk Safely som i Äkta människor gjordes teknik människolik på olika sätt, för olika syften och i olika grad. Detta förmänskligande tog sig uttryck främst genom att förkroppsliga tekniken för att göra den mer ”biologiskt” människolik, genom personalisering där tekniken anpassas till användarens behov och att tekniken görs personlik, samt genom subjektivering där tekniken framstår mer som en någon än ett något. Resultatet visar att förmänskligandet av tekniken både utmanar och upprätthåller föreställningar om vad det innebär att vara människa och skapar vissa gränsöverskridanden mellan människa och människoliknande teknik men även mellan fiktion och verklighet samt mellan arbetsliv och vardagsliv, när tekniken flyttar in i människors hem.

Det andra temat är hur människolikhet ger upphov till (möjliga) konflikter och utmaningar. Två potentiella konflikter identifierades. Den ena konflikten involverade relationen mellan patient och digital hälsoteknik i huruvida om och när den digitala vårdgivaren (människoliknande digital hälsoteknik) skulle följa eller gå emot patientens egna hälsorelaterade önskemål. Den andra konflikten handlade om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar till sin digitala vårdgivare för att öka sin villighet att följa den digitala vårdgivarens råd. Några intervjupersoner lyfte risker med att patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder. För det första skulle detta kunna hota den mänskliga mångfalden inom hälso- och sjukvården genom att patienter, medvetet eller omedvetet, även väljer (bort) mänskliga hälsoprofessionella baserat på fördomar. Valet av avatar, det vill säga hur digitala hälsoprofessionella skulle förkroppsligas, synliggjorde på så sätt en konflikt mellan patientens valfrihet och de hälsoprofessionellas professionalism och arbetsrätt, där patienternas trygghet ställdes mot de hälsoprofessionellas trygghet och skydd mot diskriminering.

För att hantera eventuella konflikter mellan vårdgivare och vårdtagare i hur digitala hälsodata ska balanseras krävs ett omfattande etiskt arbete kring hur patientens och vårdens intressen ska balanseras och hur vårdgivande i hemmet via digital hälsoteknik ska hanteras; de digitala vårdgivarna, som exempelvis Like-a-peers mentoragent eller vårdhubotarna i Äkta människor, har således en delikat uppgift i att försöka väga dessa intressen mellan patienten och vården mot varandra.”

In English:

Johan Hallqvist: Human-like technology and the possibly human : An ethnological study of relationships between humans and technology

English abstract can be found here.