Kategoriarkiv: Antologier

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar (2022)

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.

På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:

”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?

Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.

I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och sociokulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.

Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”

VIRUS – historier fra koronapandemien (2022)

En ny antologi vid namn VIRUS- historier fra koronapandemien har utkommit, redigerad av Audun Kjus och Cathrine Hasselberg.

På Scandinavian Academic Press hemsida kan läsas följande om boken:

”Koronapandemien kastet rundt på tilværelsen. I Norge vedtok regjeringen en stor nedstenging av samfunnet, gjerne omtalt som «et av de sterkeste preventive tiltakene noensinne». Her kan du lese om hvordan sykdom og tiltak grep inn i menneskers hverdag, formidlet gjennom folks egne ord.

Boken inneholder historier om tap, sorg og store omveltninger, men viser også håp, modige valg og kreative løsninger for hvordan man kunne leve et helt vanlig liv – i en ganske uvanlig tid.”

 

Skeiv lokalhistorie: Kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser (2022)

Skeiv lokalhistorie: kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser är en nyutkommen antologi redigerad av Dag Hundstad, Tone Hellesund, Runar Jordåen och Marthe Glad Munch-Møller.

Nasjonalbibliotekets hemisida kan man läsa följande om boken:

”Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Danmark, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.”

Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid (2022)

En ny antologi med titeln Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid har utkommit, redigerad av Maria Zackariasson, Magnus Öhlander och Oscar Pripp.

På förlaget boréas hemsida kan läsas följande om boken:

”Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vaär det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman — plats, kategori­sering, engagemang och transformationer — beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och ”det svenska”. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om ­erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens författare är forskare i etnologi och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

***

Författare: Paul Agnidakis, Åsa Alftberg, Daniel Bodén, Rikard Engblom, Maja Povrzanović Frykman, Jesper Fundberg, Lizette Gradén, Kristofer Hansson, Elisabeth Högdahl, Markus Idvall, Kim Silow Kallenberg, Finnur Magnússon, Fanny Mäkelä, Tom O’Dell, Oscar Pripp, Ann Runfors, Mikael Vallström Löfgren, Maria Zackariasson, Magnus Öhlander”

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former är en nyutkommen antologi som riktar sig till studenter i etnologi och närliggande ämnen. Den erbjuder en introduktion till olika aspekter av etnologiskt fältarbete. Den är indelad i fyra delar som följer en tänkt kronologi för fältarbeten och hur en student arbetar med en uppsats.

Del 1 heter Att komma igång. Där kan man läsa om forskningsfrågor och etik.

Del 2 kallas I fält och kapitlen behandlar institutionsetnologi, kritisk metod och fältarbete utanför nationsgränsen.

Del 3 är Metoder och innehåller kapitel om intervjuer, autoetnografi, observationer, att fältarbeta digitalt samt att använda källor som andra skrivit och samlat.

Del 4 heter Att tolka, skriva och analysera. Här kan vi läsa om etnologiskt skrivande som metod, metodfrågans var, när och hur, samt analys.

 

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former (2022). Redigerad av Kim Silow Kallenberg, Elin von Unge och Lisa Wiklund Moreira. Studentlitteratur.

Teori som metod (2022)

Teori som metod är en nyutkommen antologi redigerad av Bo Nilsson och Alf Arvidsson. Boken finns tillgänglig i diva-portal.

Syftet med denna antologi är att reflektera över vad det innebär att inspireras av teoretiska tankegångar och begrepp, och sedan låta dessa sätta sin prägel på konkret forskningsarbete. Samtliga författare är eller har varit doktorander vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och de representerar etnologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. Medan Christine Bylund behandlar betydelser av funktionalitet i akademin och den crippade metodologins potential skriver Charlotte Engman om vad det innebär att analysera ett intervjumaterial som redan är genomsyrat av teoretiska och analytiska tankegångar. Ett par av bidragen behandlar diskursteori. Cia Gustrén utreder hur diskursteori kan kombineras med en multimodal analys och Christian Liliequist ställer sig frågan hur man kan analysera ståuppkomik utifrån ett i förväg bestämt diskursteoretiskt perspektiv. Johan Malmstedt intresserar sig för teoretiska och metodmässiga utmaningar med att studera ljuddata, medan Elin Wallner behandlar patienters möte med sjukvården och diskuterar vad begreppet epistemisk orättvisa betyder för hennes förhållningssätt till studiedeltagarna.

Nilsson, Bo & Alf Arvidsson (red). 2022. Teori som metod. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.  (doktorandantologi)