Frågelista: singel, ogift, skild

Frågelista, Insamling, ,

Uppfattningar kring singelskap och personer som är singel har förändrats i takt med att samhället utvecklats och normerna kring kön och relationer förändrats. Idag finns det större utrymme att välja mellan olika typer av relationer och livsstilar, men kulturella normer kring könsroller och parförhållanden fortsätter att påverka hur singelskap förstås. Med denna frågelista undersöker vi hur du upplever ditt singelskap. Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att leva som singel, ogift eller skild? Hur påverkar normer och förväntningar–både dina egna och andras–hur du upplever att vara solo? Hur ser du på relationer, och vilka förväntningar har du på framtiden?

Frågelistan är skapad av det Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi. I egenskap av traditionsvetenskapligt arkiv genomför vi regelbundet insamlingar i form av frågelistor på teman som knyter an till traditionsvetenskapligt relevanta teman och/eller aktuella samhällsfenomen (Culturas insamlingsprinciper 2020).

Du kan skicka in dina svar fram till den 31.12.2025.

Läs mer och svara på frågelistan här

Forskardoktor i kulturanalys vid Åbo Akademi

Utlysningar

Åbo Akademi söker en forskardoktor i kulturanalys för perioden 1.9.2025–30.9.2026. Vid behov kan startpunkten skjutas fram något. Befattningen hör till ämnesklustret kulturvetenskap vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (FHPT) i Åbo.

Anställningen som forskardoktor är knuten till projektet Vardagens samexisterande penningpraktiker som undersöker pengars kulturella betydelse i det frambrytande kontantlösa samhället. Projektet är tvärvetenskapligt och baseras på etnografiska, kvalitativa metoder (huvudsakligen semistrukturerade intervjuer och till viss del observationer). Materialinsamling görs huvudsakligen på svenska i Finland och befattningen förutsätter närvaro i Åbo.

Syftet med projektet är att studera samexisterande penningpraktiker i vardagen och hur nya vanor och rutiner kring pengar utvecklas; undersöka hur risker och möjligheter relaterade till pengar hanteras genom vardagliga penningpraktiker; presentera en övergripande samtida bild av hur det kontantlösa samhället diskuteras och debatteras, samt; skapa ny kunskap om hur den kulturella betydelsen av pengar förhandlas i ett alltmer kontantlöst samhälle. Fältarbetet fokuserar fyra arenor: Hemma, detaljhandel, transport/resor och media

Sista ansökningsdag: 19 maj 2025, kl. 15:00 (UTC+3)

Läs mer här

Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid (2024)

Doktorsavhandlingar, Publikationer, ,

Sanna Händén-Svensson disputerade i Humanekologi vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet år 2024 med doktorsavhandlingen Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid

”Storsjöodjuret”, eller “The Great Lake Monster”, är ett undflyende fenomen i sjön Storsjön, belägen i landskapet Jämtland i norra Sverige. Denna avhandling i ämnet humanekologi undersöker hur det sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av detta svenska kryptid, eller “dolda djur”.

Syftet med studien är att visa hur detta vetenskapligt ännu ej validerade djur fungerar som en intressant representant för ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda.

I avhandlingen besvaras följande frågeställningar:
1.Vilka historiska och diskursiva skepnader har Storsjöodjuret getts genom historien, och hur är dessa relaterade till natur- och vetenskapssyn?
2.Hur berättar människor som säger sig ha sett Odjuret om upplevelsen, och hur kommunicerar berättelserna om relationen mellan människa och natur?
3.Hur framställs relationer till plats och landskap i materialet? Vilka natursyner ger dessa uttryck för?

Genom en utveckling av den humanekologiska triangeln till en analytisk kvadrat med natur, samhälle, gemenskap och den enskilda individen i hörnen, belyses hur relationerna mellan hörnen formas av natursyn, landskap, plats, samhälle, historia och kultur. Berättelserna om kryptider, där perspektiv på socioekologiska samband uttrycks, är ett underutvecklat område inom humanekologin. Tidigare forskning om kryptider och deras regionalt förankrade historia har främst fokuserat deras betydelse i lokal folklore (etnologi/antropologi), utredningar av det som observeras (zoologi/kryptozoologi och miljöhistoria) eller de människor som söker efter dem (sociologi, religionsociologi och turism). Denna undersökning går bortom dessa områden genom att inspireras av den svenske sociologen Johan Asplunds begrepp “tankefigurer”. Genom att utforska hur föreställningarna om detta specifika exempel förändras tillsammans med samhälle, och därmed fortsätter vara ett meningsfullt fenomen för människor, diskuterar detta projekt kraften hos dessa uppfattningar att inte bara ta form, utan också transformera. På detta sätt belyser studien även frågor om när, var och för vem Storsjöodjuret spelar roll.

Avhandlingen kan hittas här

RIG 3-4 2024

Tidskriftsnummer

RIG 3-4 2024 kan hittas här

INNEHÅLL

INTRODUKTION TILL ETT FOTOHISTORISKT ARKIVMATERIAL
Ingeborg Svensson

ORDNANDE OCH SAMMANSÄTTNINGAR
Lars Kaijser

MIGRERANDE KANONER
Simon Ekström

DEN VITA KÄPPEN – EN SOCIAL MATERIALITET
Maria Bäckman

ULLENS SINNLIGHET
Gurbet Peker

EN BÅT KOMMER LASTAD
Ingeborg Svensson

ANTECKNINGAR
UPPSALAETNOLOGER JUBILERAR Katarina Ek-Nilsson
ETISKT KÄNSLIGA SAMLINGAR Markus Idvall
FOLKHEMMETS LILLA PAPEGOJA Ingvar Svanberg

NYA AVHANDLINGAR
Sanna Händén-Svensson STORSJÖODJURET I ETT KALEJDOSKOP Anmäld av Bo Eriksson
Maria Björklund PSYKIATRI OCH PASTORAL MAKT Anmäld av Martin Gunnarson

RECENSIONER
Karin Hassan Jansson ATT FÄSTA SIG VID STATEN rec. av Birgitta Svensson
Henrik Edgren EN KUNGSÅDRA FÖR NATIONENS SAMHÖRIGHET rec. av Bert Mårald
Lena Marander-Eklund. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog (red.) VARDAGENS TRIVIALA ALLVAR OCH BERÄTTANDETS KRAFT rec. av Karin Gustavsson
Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén (red.) KAKELUGNEN I SVERIGE rec. av Henrik Ranby
Anders Björklund SKROTBILAR OCH GAMLA JÄNKARE rec. av Anders Telenius
Mats Trondman, Ragnhild Lekberg & Jonas Bjälesjö (red.) HULTSFREDSFESTIVALEN rec. av Sverker Hyltén-Cavallius
Märta Ramsten FRAMFÖR MIKROFONEN OCH BAKOM rec. av Karin Hallgren
Sven-Erik Klinkmann SKATAN OCH PINGVINEN rec. av Karin Gustavsson
Katarina Barrling VÄRLDENS MEST PROTESTANTISKA LAND rec. av Anders Gustavsson
Pia Lundqvist (red.) PLATS I STADEN rec. av Bert Mårald
Eddy Nehls NIETZSCHE. EN FILOSOF ATT TÄNKA MED rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Lilian Ryd & Johan Holmbom ”MAN FOR HEM OCH HÄMTADE SITT BJÖRNSPJUT” rec. av Olle Kejonen
Richard Tellström VARJE TUGGA ÄR EN TANKE rec. av Håkan Jönsson

NOTISER
Alf Arvidsson ”MATERIAL FINNS DET JU FÖR EN GAMMAL BERÄTTARE” rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Helene Ehriander och Corina Löwe (red.) FLICKBOKEN & FLICKORS LÄSNING rec. av Marie Steinrud

Hauntɘd: Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past

Forskningsprojekt

Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past (Hauntɘd) is a research project (2022-2025) funded by the Icelandic Research Fund and the University of Iceland Research Fund, hosted at the Faculty of Sociology, Anthropology and Folkloristics at the University of Iceland. The overall aim is to contribute to an understanding of how people ascribe meaning and give value to historic urban landscape and to analyse the kind of emotions and types of affective qualities that emerge through sensory engagement with places of the past.

Read more about the research project on the website: https://haunted.hi.is/

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologier, Publikationer

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Frågelista: Återbruk av kläder

Frågelista, Insamling

Institutet för språk och folkminnen har en ny frågelista ute: Återbruk av kläder

Förr var det vanligt att ärva, skänka, laga och omvandla kläder av ekonomiska och andra skäl. I våra arkivsamlingar berättas bland annat att slitna plagg kunde vändas ut och in, att de bästa bitarna av tyg från slitna vuxenkläder togs tillvara och syddes om till barnkläder, och att barnplagg kunde förlängas på olika sätt allteftersom barnen växte. Likaså var det vanligt att stickade plagg repades upp och stickades om och att stickade strumpskaft fick nya fötter.

Nu vill vi veta hur praktiken kring återanvändning och omvandling kan se ut idag. I samarbete med en masterstudent i modevetenskap vid Stockholms universitet gör vi en dokumentation om återbruk och redesign av kläder.

Läs mer här

Stipendium för vistelse på Drakamöllan – Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap

Stipendium, Utlysningar

På Drakamöllan, en gammal Skånegård på Österlen i södra Sverige, har det skapats en nordisk mötesplats för forskare och opinionsbildare. Forumet vill stärka de historiska banden mellan de nordiska länderna och skapa nya kontaktytor och plattformar över gränserna.

Drakamöllan erbjuder den idealiska inramningen för den som har behov av att fokusera på ett angeläget projekt, att ta sig an ett nytt område, slutföra en uppgift eller för skapande i vid bemärkelse.

En viktig del av vistelsen är de gemensamma måltiderna. Varje dag erbjuds frukost, lunch och middag. Inte minst kvällsmålet är tänkt som ett forum och en mötesplats där man utbyter tankar och idéer.

Läs mer här

Ansökan för hösten öppen 1.4-25.4 2025

CFP: Värt att veta

Calls for abstracts, Utlysningar

Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Skicka in ditt synopsis senast den 15 april 2025 på ansokan.sls.fi. Inlämningslänken är öppen 3.3–15.4.2025.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition. Böckerna kan skrivas av 1–2 författare. Endast en ansökan lämnas in per förslag.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här