månadsarkiv: november 2024

PhD course: Academic writing as genre and method in Cultural Sciences, 7.5 credits, spring 2025

Doktorandkurser

In spring 2025 Historical Studies at Södertörn University offer a PhD course on academic writing: Academic writing as genre and method in Cultural Sciences, 7.5 credits.

Course description: Through practical exercises and assignments, this course aims to develop the participants’ academic writing skills. Here writing is considered a central part of qualitative scholarly work, both in relation to the process and text production. Questions about the importance of writing both as a method and as a form of presentation are addressed in relation to knowledge production in cultural sciences. The course deals with central currents of thought on academic writing and uses participants own writing project as a point of departure for both reflection and practice. It runs at a pace of 25% throughout the spring semester and consists of monthly meetings and online seminars.

Registration is continuous. Please contact Kim.silow.kallenberg(at)sh.se.

Extended information about the course:
Entry requirements

Admitted to doctoral studies

Learning outcomes

After completing the course, the doctoral student is able to:

· critically examine and discuss the field of writing, text production and relevant genres within cultural sciences

· describe and discuss central aspects of the academic writing process with deeper insight

· demonstrate good knowledge of the relationship of writing to knowledge production in cultural sciences

· place their own and others’ writing in a scholarly context and reflect on the importance of writing as part of methodological and analytical work

· apply the theoretical and practical knowledge gained during the course in their own scholarly writing.

Course content, modules and examinations

The course aims to develop participants’ academic writing through practical exercises and assignments. A starting point for the course is that writing is a central part of scientific work in relation to qualitative methods. Questions about the importance of writing both as a method and as a form of production are addressed in relation to knowledge production in cultural sciences. The course deals with some central currents of thought on academic writing.

Course design

Teaching takes place in the form of lectures and seminars as well as oral and written exercises.

Examination

The course is examined through written and oral seminar assignments, active participation in the seminar discussions and a final home exam. Active attendance at seminars, completed seminar assignments and a written home exam are required to pass the course. A maximum of one seminar can be compensated with other assignments.

The grading criteria are distributed prior to the start of a course or module.

If a student has a certificate from Södertörn University for compensatory support, the examiner has the right to decide on an adapted examination or alternative form of examination in accordance with Södertörn University’s regulations.

Restrictions on accreditation

The course may not be accredited as part of a degree if the contents are partly or wholly the same as a course previously taken in Sweden or elsewhere.

 

Call for Papers: Folklore and the Senses

Call for papers, Konferenser

The Folklore Society’s Annual Conference, in collaboration with the Department of Folklore and Ethnology, University College Cork, Ireland.

Friday 20 June to Sunday 22 June 2025

Hybrid conference, online and at University College Cork

We know the world through our senses, but how we sense is inflected by symbolism, tradition and belief—by folklore in other words. What does folklore tell us about our senses: sight, hearing, smell, touch, taste and, indeed, second sight?

How does folklore treat the instruments through which we sense—our eyes, ears, nose, skin, fingers, mouth, tongue…? What do tastes, smells and other sensory experiences mean in tradition? What happens when we are deprived of our senses, voluntarily or involuntarily? And what does folklore tell us when our senses stop making sense—experiences of things heard but not seen, seen but not heard? When must we, traditionally, refute the evidence of our senses? And of course what we ‘feel’ can be felt in more ways than one, through the heart for instance. Folklore is communication, but there are many ways to communicate: the kiss, the grip, the sign, the gesture… Can we talk about visual folklore, olfactory folklore, the touch or savour of folklore?

CALL FOR PAPERS

Papers of 20 minutes are invited on any topic related to folklore and the senses. Topics might include, but are not limited to:

Folklore of the material world and of embodied experience
Ethnography of the senses, ethnography of the fleeting or ephemeral
The role of the senses in folk custom and narrative
Haptic perception and communication in folklore
The senses, absences and erasures in documentation, archiving and dissemination

Deadline for proposals: Friday 31 January 2025

Read more here

Disputation: Maria Björklund, Psykiatri och pastoral makt: En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård (2024)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

Disputation

Datum: fredag 29 november 2024

Tid: 11.00 – 13.00

Plats: Hörsal 7, våning 2, hus 4, Albano, Albanovägen 12

Fredagen den 29 november försvarar Maria Björklund sin avhandling i etnologi, ”Psykiatri och pastoral makt. En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård” vid Stockholms Universitet.

Opponent: Martin Gunnarson, docent och lektor vid Södertörns högskola

Den här avhandlingen handlar om samtida psykiatrisk heldygnsvård.

Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen stängdes ner. Från att ha bedrivits i stora komplex är den psykiatriska heldygnsvården idag decentraliserad och kraftigt nedskuren till förmån för öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och vistelsen idealt sett kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser avsedda för att stabilisera och behandla akuta psykiatriska besvär.

Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger den här etnologiska avhandlingen inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner och vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas.

I avhandlingen diskuteras balansen mellan autonomi och autonomibegränsningar, vilket utgör en grundläggande problematik inom vård och omsorg, inte minst den psykiatriska. Denna balans ställs på sin spets i ett samhälle där patienters självbestämmande kommit att betonas alltmer. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården är att personalen ständigt måste balansera mellan att främja patienters delaktighet och autonomi och samtidigt begränsa dessa aspekter i syfte att främja hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt, undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma.

Avhandlingen finns i DiVA

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Antologier, Publikationer

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (2024)

Monografier, Publikationer

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (’Northern Nightmares: A Cultural History of Bad Dreams’) is written and edited by Kaarina Koski,  Marko Lamberg, Kirsi Kanerva and Anu Korhonen.

About the book:

In Finnish folklore, a nightmare was understood as a creature that attacked a sleeping person, paralyzing them and stealing their breath. Behind the nightmare was often a malevolent agent, such as a jealous neighbor or a wronged spirit of the deceased, who roamed the night harming both people and animals. During the 17th century, nightmares also attracted the attention of the judicial system, as they were associated with witchcraft.

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria sheds light on the fascinating cultural history of bad dreams in Finland over a span of 600 years, highlighting their connection to contemporary events. Alongside everyday worries, Finns have been haunted at night by visions of hell, memories and fears of war, and even the unresolved murder of Kyllikki Saari.

Descriptions of nightmares also have a political dimension: they have been used in moralizing tales designed to keep people in line. Accounts of nocturnal terrors have found their way into art and popular culture—continuing to haunt the dreams of new generations.

You can find the book at Gaudeamus

Call for applications: SIEF Young Scholar Prize 2025

Pris

The prize is awarded for journal articles or independent book chapters (not from monographs such as dissertations) based on original research and published in refereed publications in the three years preceding the next SIEF congress.

The next prize will be presented in 2025. It will be awarded to a refereed article and chapter published in 2022, 2023, 2024. Works that are still in press will not be considered, but their authors are encouraged to submit them for the next prize once they are published. The article or book chapter should be written in English. Publications written by two co-authors will be accepted, however, both should be young scholars.

For the purposes of the prize, young scholars are defined as scholars who completed their PhD degree 4 calendar years or less before the publication date. Scholars who are not members of SIEF are welcome to join the society before submitting.

Submissions (your article or book chapter and a short CV) should be sent  no later than 1 December 2024.

Read more here

Att analysera etnografiska material (2024)

Antologier, Publikationer

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research (2023)

Antologier, Publikationer

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here

Disputation: John Björkman försvarar ”Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies” (2024)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

FM John Björkman disputerar den 22 november 2024 i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi med avhandlingen Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies.

Opponent är docent Sonja Hukantaival, Åbo universitet och kustos är professor Lena Marander-Eklund, Åbo Akademi.

Disputationen äger rum i Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo

Disputationen kan också följas via videolänk, länken publiceras här ungefär en vecka innan evenemanget.