månadsarkiv: mars 2024

CfA: Budkavlen 2025 Jakt och fiske

Call for abstract, Budkavlen 2025

Jakt och fiske har spelat en stor roll i nordiska samhällen och har påverkat kulturella uttryck, praktiker och identiteter. Vad jakten och fisket betytt och hur den har uppfattats har varierat i tid och rum. Historiskt var fiske och jakt en nödvändighet och en näringsgren. I ett alltmer urbant och individualistiskt samhälle handlar jakten och fisket inte alltid längre om att få mat för dagen och deras plats står i ständig förändring. Som praktik är jakten och fisket föremål för diskussioner och omgärdas av diskurser som kulturarv, motstånd, biologisk mångfald, viltvård, utfiske och skyddsjakt.
I detta nummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi forskare att fundera på jakten och fiskets kulturella praktiker, berättelser, identiteter, platser och rum, i nutid och dåtid i Norden. Vi ser fram emot en bred palett av etnologiska och folkloristiska bidrag som på olika sätt belyser jaktens och fiskets betydelse i förändring.

Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2024 på adressen Budkavlen(at)abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2025.

Abstractet ska innehålla följande:
– artikelns problemformulering och bakgrund
– material och metod samt teoretisk ingång
– förväntade resultat

Ange också ditt namn och affiliation. Se https://journal.fi/budkavlen/about/submissions
Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40 000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer open access med ett nummer per år.

Vänliga hälsningar
Gästredaktörer Johan Bergman & Jakob Löfgren

CFP: Perspectives on the revitalization of minority languages/Perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk 20-22 nov 2024

Call for Papers: Perspectives on the revitalization of minority languages

November 20-22, 2024
Location: Södertörn University
Organizers: Institute for Language and Folklore and Södertörn University
Södertörn University (SH) and the Institute for Language and Folklore (Isof) invite you to a conference on perspectives on the revitalization of minority languages. Language revitalization is an increasingly urgent issue in our time, both in the Nordic region and in Europe as well as worldwide. During 2022-2024, SH and Isof both have specific government assignments on the revitalization of the national minority languages.

The conference wants to highlight both experiences and research to enable the problematization of revitalization as a concept, idea and practice. We also want to open a discussion on how activism and research can mutually benefit each other.

Please register and upload your abstracts (max 200 words) by May 13, 2024.

See attached pdf for more information

————————————————————————————————————

Call for Papers: Perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk

Datum: 20-22 november 2024
Plats: Södertörns högskola
Arrangörer: Institutet för språk och folkminnen och Södertörns högskola

Södertörns högskola (SH) och Institutet för språk och folkminnen (Isof) bjuder tillsammans in till en konferens om perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk. Språkrevitalisering är en allt mer angelägen fråga i vår tid såväl i Norden och i Europa som världen över. SH och Isof har båda under 2022-2024 särskilda regeringsuppdrag om revitalisering av de nationella minoritetsspråken.

Konferensen vill synliggöra både erfarenheter och forskning för att möjliggöra problematisering av revitalisering som begrepp, idé och praktik. Vi vill även öppna för en diskussion om hur aktivism och forskning ömsesidigt kan gynna varandra.

Anmälan med abstrakt (max 200 ord) skickas senast den 13 maj 2024.

Se bifogad pdf för mer information!

SIEF Summer School

SIEF Summer School 2024
Postscapes Matter – SIEF Summer School 2024, 23 – 27 September, Zagreb, Croatia

Theme12
The SIEF Summer School 2024 explores how and why postscapes matter; as a lived experience, a historical or temporal condition and as a conceptual tool or a way of knowing. We invite our participants to consider: What comes after post-? What is left of post-, as a concept? Why is it still important to think in terms of diverse postscapes?
We think of, along, and with different and multiple post-s: post-modernity, post-capitalism, postsocialism, post-industrial, post-political, post-city. Our world is post-factual and post-critical, postliberal, post-democratic. We are entangled in post-catastrophic, post-epidemic, and post-crisis, postconflict issues.

Read more here

SLS utlyser fältinsamlingsarvoden 1–31.3

SLS arkiv utlyser nu fältinsamlingsarvoden som kan ansökas för insamling som kommer att göras till exempel i samband med en uppsats, pro gradu- eller doktorsavhandling.

Akademiska ändamål prioriteras, men arvoden kan enligt bedömning också beviljas för insamling för andra arbeten. Du kan själv använda materialet i din forskning och det arkiveras i SLS arkiv för att kunna användas av andra. Vi erbjuder dig också inspelningsutrustning och handledning.

Arvodessumman är 1 300 euro och är skattepliktig och betalas ut i en eller två rater, när insamlingen inleds och/eller när materialet lämnats in.

Läs mer om insamlingsarvoden här.

Ansökan görs via blanketten här senast 31.3.2024.

Doktorand i etnologi, Stockholms universitet

Vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. Sista ansökningsdag: 15 april 2024

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) har ca 70 medarbetare varav cirka 20 etnologer. Vi forskar om bland annat expressiva former, historiebruk, kulturarv, materialitet, mångfald och transnationell mobilitet; se vidare www.su.se/forskning/forskningsämnen/etnologi. Nu söker vi en doktorand som inom ramen för etnologernas medverkan i Centrum för maritima studier (CEMAS) vill bidra till att vidareutveckla maritim etnologi.

Läs mer här.

 

Tidsligheter (2024)

I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.

Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.

Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/

Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:

Tidsligheter och ekokritik i barnlitteratur

Arkivarie vid Ájttes arkiv

Ájttes arkiv, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, söker en arkivarie:
I Ájttes arkiv finns arkivalier som rör den samiska kulturen och fjällregionen. Många enskilda arkiv samt ämbetsarkiv och en kopiesamling. Materialet består av allt från dokument, brev och artiklar till bilder, föremål, ljud, och film.
Kom och jobba i en inspirerande miljö tillsammans med oss!
Plats: Jokkmokk
Sista ansökningsdag 2 april.

Public defence with Paul Sherfey: Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms (2024)

Paul Sherfey defends his thesis ”Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”

When? 22 March 2024 15:00-17:00

Doctoral thesis: ”Cultivating Responsible Citizenship:
Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Research area: Historical Studies
Research school: The Baltic and East European Graduate School (BEEGS)
External reviewer: Katarina Saltzman, docent in Ethnology , Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Language: English

Abstract
As the growing human population becomes concentrated in urban environments across the globe, these environments have increased in both overall population and population density (OECD, 2020). Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have become ever more pertinent. One way of problematising and scrutinising dominant rationales of urban land use is to examine in them in relation to activism and collective action by which they are challenged.

Among the many such examples available are what proponents in some countries refer to as collective gardens, a subset of community gardens distinguishable by their explicit emphasis on collective management and publicly oriented educational and cultural programming – typically with an expressed intent or mission involving social change and environmental stewardship (cf. Rosol, 2006; Villace, Labajos, Aceituno-Mata et al., 2014). Geographically situated in social environments shaped by capitalism, they can be considered pericapitalist places, “simultaneously inside and outside capitalism” (Tsing, 2015, p. 63) to the extent that their use of urban land and collective forms of social organisation appear inconsistent with the proclivity towards privatization and a free-market economy characteristic of neoliberal capitalism (cf. Mouffe, 2018). Studying collective gardens in relation to neoliberal capitalism thus has implications for understanding how these places represent political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life.

Based on this understanding, the aim in this study is to explore discourses about what collective gardens signify politically as places where alternative norms of urban life are nurtured. What sense of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, and what does this convey about citizenship and experiences of urban life in the context of neoliberal capitalism? This question is investigated through the application of a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens and how these are constituted in relation to their social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research undertaken at gardens across Germany and Sweden, in order to analyse how the materials and design of these gardens reimagine urban space.

The study then turns to individual case studies in both nations to explore a range of narratives – first to understand how the history of each garden sets up a problem that is solved by the establishment of the garden, and later to analyse how each garden is situated in discourses about contemporary urban development, as well as work and social life. Through these multiple perspectives on the construction of their meaning and relevance as places of political activity, the study offers an interpretation of how collective gardens represent a particular ethos of democratic citizenship through the social critiques being fostered in these places. Additionally, it provides an exploration of complex relationships and different interpretations of responsibility, whereby collective gardens can be seen to resist neoliberal capitalist rationalities while also fulfilling or contributing to their objectives.

Read more about the event here

The thesis can be found in diva-portal