månadsarkiv: september 2023

Den medicinska spärren – smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen (2023)

Boken Den medicinska spärren – smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är skriven av Britta Zetterström Geschwind, Markus Idvall och Fredrik Nilsson och utges av Makadam förlag.

Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid.

Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral.

I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande — inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige.

Författarna belyser huvudsakligen den svenska personalens arbete, men de överlevande ses inte som passiva offer. I boken framgår att de utvecklade taktiker som i vissa fall utmanade läkarnas, sjuksystrarnas och kuratorernas möjlighet att styra.

Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är den första systematiska studien av UNRRA-aktionen och en viktig pusselbit i forskningen om Sveriges roll under och efter andra världskriget.

Etnologia Fennica Vol. 50 No. 1 (2023): Breaking the Rules

This volume of Ethnologia Fennica introduces topics addressed at the 15th SIEF congress, held online in June 2021. The event was hosted by the University of Helsinki. The theme of the congress was ‘Breaking the Rules: Power, Participation and Transgression’, bringing to the fore discourses and practices of making, breaking, reinterpreting and transgressing rules. The idea was to examine the implications of ‘breaking the rules’ in various social, economic, political, cultural and academic contexts. This special issue of Ethnologia Fennica has been edited by visiting editors Eerika Koskinen-Koivisto, Hanna Snellman and Tiina Suopajärvi.

You can find it here.

CFA Tidskrift för genusvetenskap: temanummer om att crippa den feministiska forskningen i Sverige

Call for abstracts (förlängd deadline till 31 september 2023): Temanummer om att crippa den feministiska forskningen i Sverige.

Tidskrift för genusvetenskap (TGV) är en av Nordens äldsta och största expertgranskade tidskrifter för aktuell tvärvetenskaplig forskning över hela det genusvetenskapliga fältet. Från och med 2022 publiceras tidskriften digitalt med öppen tillgång. TGV speglar den svenska genusforskningens bredd, originalitet och dess internationella och transnationella karaktär och centrerar dess intersektionella och kritiska epistemologier.

Läs hela Call for Abstracts här.

Call for Editorial Secretary and two Subeditors for Ethnologia Fennica

Ethnologia Fennica, a journal of European ethnology published by the Association of Finnish Ethnologists (Ethnos ry) is looking for Editorial Secretary and two Subeditors for the next 3-year period (2024–2026). Ethnologia Fennica is an English language journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote ethnological research. The articles undergo double-blind peer review. The journal is published twice a year. Starting from vol. 43 (2018), the journal has been published online with full open access. For more information, see: https://journal.fi/ethnolfenn.

The editorial tasks of Editorial Secretary and Subeditors are suited for PhD students and the candidates are expected to hold MA in ethnology or related disciplines. Both tasks offer valuable academic merits and a unique view to contemporary ethnological research and international scholarly publishing.

Editorial Secretary needs to hold good communication skills in both Finnish and English. Experience of editing scientific texts is beneficial, but the new Secretary will be trained to participate in the editorial process and in the use of Open Journal Systems (OJS) platform. An annual compensation of 500 euros is granted for the task.

The tasks of Subeditors include editing of book reviews and conference reports, commentaries, and news, and tasks related to communication. Experience of editing scientific texts is beneficial but not mandatory. For the position you will need to have good language skills in English. Subeditors are not paid.

Written applications (one page) with a CV including a list of publications (max. 2 pages) attached can be sent to EF(@)ethnos.org before the end of October 2023. For further questions we encourage you to contact the current Editors-in-Chief Maija Mäki (maija.j.maki(@)utu.fi) and Kirsi Sonck-Rautio (kirsi.m.sonck(@)utu.fi).

Gjesteforelesning: Forestillinger om New Englands fortid – Ved Shelburne friluftsmuseum i USA

Det kulturhistoriske leseseminaret ved Norsk Folkemuseum har gleden av å invitere til en åpen gjesteforelesning med John F. Moe.
Tid: Tirsdag 19. September 10.15–11.00 UTC+2
Sted: Auditoriet i Collett-bygningen på Norsk Folkemuseum
Påmelding til: audun.kjus(@)norskfolkemuseum.no

Forelesningen er på engelskShelburne museum er bygget opp rundt 25 historiske bygninger som er flyttet til et stort friluftsområde ca. ti minutter sør for Burlington i New England. Forelesningen handler om hvordan dette museet tolker og presenterer historiske, fysiske gjenstander og drøfter museets rolle i formidlingen av New Englands fortid.

John F. Moe er koordinator for museumsseksjonen til American Folklore Society. Han har undervist i litteratur og folkloristikk ved Ohio State Univeristy siden 1981 og har publisert en rekke tekster om kulturhistoriske tema. Den nyeste utgivelsen hans handler om den amerikanske diskusjonen om borgerkrigsstatuer og rasisme og bærer tittelen: “Ritual, myth and play in anti-racist protest demonstrations”

Spill med magiske sirkler. En utforskning av lek-ritual-kontinuumet (2023)

Acta academiae regiae Gustavi Adolphi, nr 165

Diskusjonen om sammenhengene og forskjellene mellom lek og ritual, er gammel i de kulturvitenskapelige fagene. Her tas forholdet opp til en ny vurdering. Målet er å vise kontrastene så vel som møtepunktene ved å undersøke praksiser som er både/og eller verken/eller.
Kapitlene gjør dypdykk i livs- og årshøytider som frierier, russetid, 1. april-spøker og nasjonaldager. De ser på medierte ritualer, vikinglek, lutefiskparader, supporter- og fankulturens lekende rom, og rituell lek eller lekende ritualer i politisk protest så vel som i idrett og underholdning.
Forfatterne drøfter tidligere teoretiske bidrag og går i dybden i gammel og ny empiri. De tilbyr et mangfold av innganger, som bør være til nytte for alle som interesserer seg for, studerer eller arbeider med menneskelivets ritualer og det lekende mennesket.
Boken er redigert av fire erfarne folkloristiske forskere: Audun Kjus, Fredrik Skott, Ida Tolgensbakk og Susanne Österlund-Pötzsch.

Boken kan hittas på Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida.

Seminariet ”Skräck, skrock och skrönor – Maritim folktro förr och nu”

Den 12 oktober kl. 9.30–16 arrangerar Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi seminariet Skräck, skrock och skrönor – Maritim folktro förr och nu på sjöfartsmuseet Forum Marinum i ÅboI seminariet medverkar föreläsare från Sverige, Norge och Finland. Klicka på länken här under för program, närmare information och instruktioner för anmälan:

https://www.abo.fi/evenemang/skrack-skrock-och-skronor-maritim-folktro-forr-och-nu/

Seminariet är öppet för alla, men kräver förhandsanmälan senast den 2 oktober till sjohistoriska(@)abo.fi (se närmare i programmet).

Med seminariet vill vi återvända till det magiska maritima landskap som tidigare var starkt närvarande i skärgårdsbornas, fiskarnas och sjöfararnas liv. Vi tänker på den maritima folktron som bland annat kom till uttryck genom förhållningsregler och tabun, noanamn, (initiations)riter, tecken och tydor i relation till vind och väderlek, samt föreställningar om vattenvarelser. Seminariet fokuserar, annorlunda uttryckt, på hur det maritima landskapet gavs en kulturell laddning och hur dess oberäknelighet, tillika farlighet, kunde bemästras genom magiska åtgärder och besvärjelser. Vad tänkte man? Vad tyckte man? Vad kände man? Vilka var traditionerna, föreställningarna och ritualerna?

Seminariet är inte endast tillbakablickande, utan målsättningen är också att problematisera idén om att det moderna samhället, med dess tilltro till vetenskap, teknik, rationalitet, avförtrollade vardagen. Som ett led i detta ska seminariet belysa hur den maritima folktron förändrades då segelfartyg successivt ersattes av ångfartyg (som delvis bemannades med en ny manskapskategori, maskinfolket som ofta saknade tidigare anknytning till sjön).

Vi vill också utforska om, var och hur det magiska maritima landskapet lever vidare i nutiden. I vissa avseenden är det maritima landskapet numera fullständigt transparent och förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter och en mängd andra tekniska hjälpmedel. På vilka sätt har detta påverkat det förtrollade magiska landskapet? Finns det idag nya former av folktro kopplat till den maritima världen och vilka uttryck tar de sig? På vilket sätt drar man nytta av traditionerna och i vilken form lever de i så fall vidare?