Just nu kan man söka jobb som vikarierande universitetslektor i etnologi vid Uppsala Universitet. Klicka på annonserna nedan för att läsa mera:
60%, 3-6 månader
Sista ansökningsdag 4. Maj 2022
70%, 3-6 månader
Sista ansökningsdag 4. Maj 2022
Igår hölls en programkväll organiserad av Svenska Litteratursällskapet i Finland där folkloristen Andreas Backa talade om självhushållning och etnologen Ann-Helen Sund talade om gör-det-själv-tillverkning. För alla er som missade detta kan vi gladeligen meddela att detta finns inspelat och tillgängligt på Svenska Litteratursällskapets egen youtube-kanal.
Så här beskrivs kvällen:
”Att odla för eget bruk och tillverka egna kläder, möbler och bruksföremål ligger i tiden. Men är det ett nytt fenomen och vad ligger bakom intresset? Är det bara fråga om att självhushållarna och hemmafixarna vill förverkliga sig själv, längtar de tillbaka till ett förmodat bättre förflutet eller har deras motiv med en bättre framtid att göra? I kvällens föredrag talar etnologen Ann-Helen Sund om husmorstips och gör-det-själv-tillverkning, medan folkloristen Andreas Backa ger oss inblickar i självhushållarens värld. Efter föredragen diskuterar de självhushållning och gör-det-själv med journalisten Linn Jung.
18.00 Ann-Helen Sund, Bikarbonat, nylonstrumpor och hästrankor. Husmorstips och gör-det-själv – vardaglig kreativitet och skiftande utmaningar
18.20 Andreas Backa, Hobbyodlare, självhushållare och preppers. Odling och djurhållning som fritidssysselsättning och livsstil
Paus
19.00 Varför är odling, handarbete och andra gör-det-själv-hantverk så populära? Blickar man nostalgiskt tillbaka eller är det tvärtom så att man vill göra en insats för framtiden. Andreas Backa och Ann-Helen Sund samtalar med journalisten Linn Jung.”
En ny publikation har nyligen utkommit: Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv, skriven av Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström.
I denna bok undersöker Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström hur det vardagliga, erfarenhetsbaserade, muntliga berättandet blivit en självständig kulturrörelse i Sverige. Berättare med scenföreställningar och berättarkurser presenteras, och deras estetiska och pedagogiska idéer analyseras. En historisk bakgrund i landsmålsberättande och andra vågor av intresse för folklig kultur skisseras och betydelsen av samtida diskurser om immateriellt kulturarv lyfts fram. Boken är utgiven av institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och finns tillgänglig digitalt här.
Ett nytt nummer av den musik- och dansetnologiska tidsskiften PULS har nyligen utkommit. På deras egen hemsida beskriver de numret såhär:
”Senaste numret av Puls är ett rikt blandat nummer med sju artiklar som spänner över en stor bredd i ämnesval och angreppssätt. Tonvikten ligger på nordisk kontext, sånär som i featureartikeln signerad musiksociologen Simon Frith som här reflekterar över musikers val utifrån givna förutsättningar.
I Puls 7:e nummer kan man också läsa om groove i norska telespringar, om publiceringar av en estlandssvensk visbok, om kön, våld och makt i medeltida ballader, om retoriken i Hi-fi-magasin, om föreställningar under folkmusikvågen och om dragspelskvinnor. Tolv recensioner av intressant litteratur inom det musik- och dansetnologiska fältet, liksom sju konferensrapporter ingår också i detta fullmatade nummer. God läsning!”
Numret finns att läsa här.
Teori som metod är en nyutkommen antologi redigerad av Bo Nilsson och Alf Arvidsson. Boken finns tillgänglig i diva-portal.
Syftet med denna antologi är att reflektera över vad det innebär att inspireras av teoretiska tankegångar och begrepp, och sedan låta dessa sätta sin prägel på konkret forskningsarbete. Samtliga författare är eller har varit doktorander vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och de representerar etnologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. Medan Christine Bylund behandlar betydelser av funktionalitet i akademin och den crippade metodologins potential skriver Charlotte Engman om vad det innebär att analysera ett intervjumaterial som redan är genomsyrat av teoretiska och analytiska tankegångar. Ett par av bidragen behandlar diskursteori. Cia Gustrén utreder hur diskursteori kan kombineras med en multimodal analys och Christian Liliequist ställer sig frågan hur man kan analysera ståuppkomik utifrån ett i förväg bestämt diskursteoretiskt perspektiv. Johan Malmstedt intresserar sig för teoretiska och metodmässiga utmaningar med att studera ljuddata, medan Elin Wallner behandlar patienters möte med sjukvården och diskuterar vad begreppet epistemisk orättvisa betyder för hennes förhållningssätt till studiedeltagarna.
Nilsson, Bo & Alf Arvidsson (red). 2022. Teori som metod. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. (doktorandantologi)
Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi dokumenterar regelbundet traditioner och vardagsvanor genom årliga frågelistor med varierande tema. Med frågelistan Kontanter och elektroniska pengar – nya förhållningssätt till pengar i vardagen vill vi samla in berättelser om samtidens förhållningssätt till kontanter respektive elektroniska pengar. Ett samhälle där kontanter tycks allt ovanligare väcker ju som bekant känslor. En del känner stark oro och osäkerhet, andra förknippar kontantlösa betalsätt med flexibilitet och frihet. För ytterligare andra har nya betalsätt redan blivit en oreflekterad vana. Vi söker erfarenheter och minnen kring detta och är intresserade av hur man ser på pengar idag, men också under tidigare årtionden.
Länk till frågelistan: https://survey.abo.fi/lomakkeet/14394/lomake.html
Närmare upplysningar fås av Niklas Huldén, e-mail cultura(@)abo.fi, tel. 02-215 4396.
Call for abstracts
Lycka och olycka har länge varit ett centralt tema för folkliga föreställningar. Uppfattningarna om vad lycka eller olycka är har däremot varierat. Lyckan har t.ex. setts som bunden till tid och rum, skiftande och flyktig, en gåva, något eftertraktat, men också odemokratisk och ojämnt fördelad. Både Gud och ödet har fått stå som svar på vad som bringar lycka, samtidigt som det finns olika folkliga föreställningar om hur man kan påverka sin lycka genom ritualer. Även om lyckan framställts som något utom människans kontroll, så har hon försökt påverka den.
I ett alltmer individualiserat samhälle lägga individens förmåga att påverka sin egen lycka i centrum. Att lyckan är det högsta målet för en persons liv är underförstått, och därmed hamnar de kulturella, historiska och samhälleliga strukturerna i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida? I likhet med äldre folkliga föreställningar finns det idag en mängd föreställningar om hur lyckan tar sig uttryck, hur man uppnår den, samt vad som gör människor olyckliga.
I detta temanummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi skribenterna att fundera på lyckans och olyckans kulturella praktiker. Fokus kan ligga på exempelvis diskursiva framställningar av (o)lycka, (o)lyckliga vardagsritualer, eller (o)lycka som genre. Hur används, retoriskt eller performativt, (o)lycka i skapandet av en text, ideologi, handling, tankesätt osv?
Skicka in ditt abstract på 300–400 ord till budkavlen(@)abo.fi senast 31.5.2022. Deadline för färdiga artiklar är 31.3.2023.
Även artiklar utanför det givna temat tas emot för granskning och eventuell publicering.
Vänliga hälsningar,
Gästredaktörer Sofia Wanström & Bettina Westerholm
(in English below)
Nordiskt samarbete har haft stor betydelse inom etnologin och folkloristiken och för att stärka banden ytterligare har vi nu glädjen att introducera en samnordisk portal för etnologi och folkloristik.
Under den stora nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Uppsala 2018, ordnades en välbesökt paneldebatt, med representanter från alla nordiska länder, där olika samarbetsformat över nationsgränserna diskuterades. Diskussionen initierades av folklorister och etnologer från Traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Ett av samarbetsförslagen som valdes ut var en samnordisk nätbaserad plattform, en samlingsplats för etnologer och folklorister i Norden.
Blanka Henriksson (TVN/Åbo Akademi) och Lars-Eric Jönsson (KGAA/Lunds universitet) tog på sig att utarbeta plattformen som ett samarbete finansierat av Traditionsvetenskapliga nämnden (TVN) vid Svenska Litteratursällskapet (SLS) och Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (KGAA) och nu finns den äntligen tillgänglig för allmänheten.
Men vi behöver er hjälp att sprida nyheten i era nätverk och att fylla portalen med aktuell och relevant information om vetenskaplig verksamhet inom området: etnologi, folkloristik, kulturanalys, kulturhistoria, traditionsvetenskap. Nedan ser ni en lista på sådant som vi gärna samlar in, men det finns säkert annat som vi inte kommit att tänka på.
Innehållsförslag
Har du information om något av ovanstående eller något annat spännande som du vill nå ut med i det nordiska etnolog- och folkloristsamfundet? Sätt ihop en kort text, bifoga gärna en bild om du har, samt kom ihåg länkar, och skicka den direkt till portalen etnofolk@abo.fi. Vi publicerar informationen (på engelska, danska, norska eller svenska) efter hand den kommer in.
Med hopp om framtida samarbete,
Blanka Henriksson (blhenrik@abo.fi) & Lars-Eric Jönsson (lars-eric.jonsson@KULTUR.LU.SE)
(brief English version)
Nordic cooperation has been of great importance for the disciplines of Ethnology and Folkloristics, and in order to strengthen this we are happy to introduce the Nordic Webb portal for Ethnology and Folkloristics.
This project was initiated during a discussion panel at the Nordic Ethnology and Folklore Conference in Uppsala 2018, organised by folklorists and ethnologists from the Committee for Ethnology and Folkloristics at The Society of Swedish Literature in Finland.
Blanka Henriksson (TVN/Åbo Akademi University) and Lars-Eric Jönsson (KGAA/Lunds university) agreed to create this portal together and we are now happy to announce its existence as a blog funded by the Committee for Ethnology and Folkloristics at The Society of Swedish Literature in Finland (TVN) and The Royal Gustavus Adolphus Academy for Swedish Folk Culture.
But we need all your help to fill this portal with important and relevant content. Please spread the news in your networks, and please contribute yourself. Below is a list with things we thought of when creating this portal, but we are sure there are things missing.
Possible content
Do you have information of anything of the above mentioned, or something else exciting, that you want to spread to other ethnologists or folklorists? Write a short information piece, add a picture, if possible, remember all the relevant links and send it directly to the portal etnofolk@abo.fi. We publish the information (in English, Danish, Norwegian or Swedish) gradually.
Looking forward to future collaboration,
Blanka Henriksson (blhenrik@abo.fi) & Lars-Eric Jönsson (lars-eric.jonsson@KULTUR.LU.SE)