Disrupted temporalities
Description
By the end of 2022 permacrisis, an “extended period of insecurity and instability”, was coined as the word of the year (UK). It was the logical outcome of the range of entangled crises; climate change, a declining global economy, the war in Ukraine and the threat of nuclear weapons, an emerging energy crisis, and the Covid-19-pandemic. A starting point for this proposed project is that these co-present crises disrupt the chrononormativities of everyday life (cf. Cover 2021), the temporal flow of daily routines and rituals, thus destabilising our understanding of pasts, presents, and futures.
Using the idea of disrupted temporalities due to ‘permacrisis’ as a point of departure, we will employ the Covid-19 pandemic and its aftermath with co-present crises as a laboratory, to investigate how pasts, presents, and futures are disrupted and practised in everyday life in four Nordic countries. At an everyday scale, the pandemic prompted instant dystopias of shortage and disruptions of quotidian routines. What at first appeared as a state of exception – materialised in social distancing and re-organizing home life and activating past crises (such as pandemics and wars) – gradually became domesticized. Even if a return to the pre-pandemic everyday ‘script’ was long hoped for, the ‘normal’ order of time is no longer taken for granted as we live in a state of ‘permanent exception’ – a permacrisis.
Using the idea of disrupted temporalities due to ‘permacrisis’ as a point of departure, we will employ the Covid-19 pandemic and its aftermath with co-present crises as a laboratory, to investigate how pasts, presents, and futures are disrupted and practised in everyday life in four Nordic countries. At an everyday scale, the pandemic prompted instant dystopias of shortage and disruptions of quotidian routines. What at first appeared as a state of exception – materialised in social distancing and re-organizing home life and activating past crises (such as pandemics and wars) – gradually became domesticized. Even if a return to the pre-pandemic everyday ‘script’ was long hoped for, the ‘normal’ order of time is no longer taken for granted as we live in a state of ‘permanent exception’ – a permacrisis.
Beskrivning
2022 lanserades ordet permacrisis för pågående, sammanlänkade och samtidiga kriser, såsom pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen. Genom att vi lever i ett permanent undantagstillstånd formar kriserna vardagen och destabiliserar den ”normala” tidsordningen; rutiner, ritualer och sättet dåtid, nutid och framtid praktiseras och erfars.
Föreliggande projekt undersöker vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Teoretiskt inspireras projektet av ett performativt tidsperspektiv om tidens obestämdhet och olika temporaliteters samexistens.
Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer. I huvudsak behandlar källorna pandemin, därför skapar projektet även nytt material med fokus på efterföljande kriser. Dessa kvalitativa källor, där människor beskriver hur pandemin och andra kriser formar vardagen, ger en unik möjlighet att undersöka hur dåtider, nutider och framtider praktiseras.
Det destabiliserade praktiserandet av temporaliteter i vardagen har inte varit föremål för systematiska och komparativa nordiska studier. Det föreslagna projektet bryter därmed ny mark och bidrar till ett växande internationellt forskningsfält om vardagens temporaliteter.
Föreliggande projekt undersöker vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Teoretiskt inspireras projektet av ett performativt tidsperspektiv om tidens obestämdhet och olika temporaliteters samexistens.
Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer. I huvudsak behandlar källorna pandemin, därför skapar projektet även nytt material med fokus på efterföljande kriser. Dessa kvalitativa källor, där människor beskriver hur pandemin och andra kriser formar vardagen, ger en unik möjlighet att undersöka hur dåtider, nutider och framtider praktiseras.
Det destabiliserade praktiserandet av temporaliteter i vardagen har inte varit föremål för systematiska och komparativa nordiska studier. Det föreslagna projektet bryter därmed ny mark och bidrar till ett växande internationellt forskningsfält om vardagens temporaliteter.
Deltagare:
Jönsson, Lars-Eric (Researcher), Damsholt, Tine (CoPI), Nilsson, Fredrik (CoPI), von Unge, Elin (Researcher), Rask Poulsen, Rasmus (Researcher), Sandell, Karin (Researcher), Eberson Degnæs, Marie (Researcher)
Division of Ethnology, Lund University
University of Copenhagen: SAXO Institute , Åbo Akademi University, Statens försvarshistoriska museer, The Norwegian Museum of Cultural History
