I dette særnummer af Tidskriftet Kulturstudier har vi inviteret planter og plante- menneske relationer indenfor. Det gør vi for at markere, at vore levende, grønne medarter ikke blot er vigtige som objekter for natur og naturvidenskabelige studier, men fortjener lige så seriøs kulturvidenskabelig opmærksomhed . For planter er både natur og kultur. De har multiple ontologier. Det betyder, at planter er virkelige på flere forskellige måder – ligesom Jellingestenen er virkelig både som museumsgenstand, nationalt klenodie og som sten, afhængigt af hvilke sammenhænge den optræder i.
Kategoriarkiv: Tidskriftsnummer
Saga och sed årgång 2021
Saga och sed har utkommit med årgång 2021. Den kan läsas här.
Innehåll:
PRESES HAR ORDET
FÖREDRAG VID AKADEMIENS SAMMANKOMSTER:
Realistiskt och fantastiskt. Några varulvar och deras budskap i svenska ballader Av Catharina Raudvere
Runor i Vilda västern. Tre amerikanska runstenar som var i säck innan de kom i påse Av Henrik Williams
Lapphällarna, Lappkällan och Lappviken. Samisk historia i nordvästra Uppland Av Torun Zachrisson, Linda Qviström & Jonas Monié Nordin
PRESENTATIONER AV ÅRETS BERNADOTTESTIPENDIATER:
Idrottsföreningars sång- och musikkultur ur ett jämlikhetsoch medborgarperspektiv Av Kaj Ahlsved
The Backgrounds and Early Careers of Swedish Bishops in the Late Middle Ages By Michael Frost
ÖVRIGA ARTIKLAR:
Prosten Erik Andersson och reformationen i Jämtland Av Olof Holm
Carl Jularbo, modernist. Eller: Sverige i oskuldens tid – en kulturhistoria Av Owe Ronström
SEKRETERARENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2021
AKADEMIENS LEDAMÖTER
AKADEMIENS SKRIFTER
Budkavlen vol 101 (2022). Äckel som kulturell kraft
Detta nummer av Budkavlen fokuserar på vad äckel och äcklighet åstadkommer i olika sammanhang. Det äckliga kan både avstöta och attrahera, väcka både nyfikenhet och avsmak. Äckel är en kulturellt formad känsla som kan ha starka effekter i världen och i enskilda människors liv. Artiklarna som ingår visar bland annat hur hur äckel kan användas för att styra in människor i önskad riktning, engagera människor att handla och avskräcka dem från oönskat beteende.
Redigerat av Blanka Henriksson & Ann-Helen Sund
Laboratorium 3/2022 – Turisten och havet
Olika former av turist- och reseupplevelser med havskoppling är temat för detta nummer av Laboratorium, med Blanka Henriksson och Fredrik Nilsson som gästredaktörer. Inom ramarna för en kurs i kulturanalys vid Åbo Akademi begav sig studenter och lärare på en fältexpedition och upptäcksresa på färjan mellan Åbo och Stockholm, och i detta nummer får vi ta del av deras kulturanalytiska perspektiv på färjetrafiken.
I numret ingår även två referentgranskade artiklar. Kasper Westerlunds artikel ”Sjöresor och rituella platser” utgår ifrån en samling teckningar gjorda av en finländsk sjöman kring sekelskiftet 1900. I artikeln ”Mötet med Visby: En studie om var kryssningsresenärer kommer i land i Visby” lyfter Malin Stengård fram kulturarvsdiskussioner i ett turistsammanhang och hur Visby iscensätts och presenteras för besökare via informationsskyltar.
Nordisk museologi Vol. 33 No. 1 (2022)
Nordisk museologi har utkommit med volym 33, nummer 1 (2022). Hela volymen kan läsas här.
Artiklar:
Disaster, traces of displacement, and mizuaoi seeds. Conversations surrounding A Future for Memory: Art and Life After the Great Japan Earthquake
Rossella Ragazzi
Udstillingsdrevet indsamling af møbler på Trapholt. Gevinst, konsekvens og muligheder Rosita Satell
Communities of Practice within the hybrid cultural institution. Developing new professional identities through LAM convergence
Kamma Overgaard Hansen & Lærke Maria Andersen Funder
Can you relate to a dance from the past? Why teenagers love to dance in museums
Tone Erlien Myrvold
Projektbeskrivningar:
Hva er klima og klimaendringer? Metode for å undersøke ungdoms forståelse av og forhold til begrepene
Anne Birkelandan
Anmälningar:
Nationalmuseum som konsekrerande institution 1890–1920 (2021). Licentiatavhandling av Robert Thavenius
Mattias Bäckström
Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021
Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021 finns nu tillgänglig här.
Artiklar:
Karin Gustavsson, Kära ungdomsminnen, folkminnen och arkivminnen. Om Eva Wigströms samarbete med illustratören Gisela Trapp
Catarina Harjunen, Ingen vanlig människa. Skogsråets erotiska möten med människan i folklig tradition
Adam Horn af Åminne, Överköl.is och Iviköl.is. Endonymer, hyperkorrektion och försvenskning i dagens överkalixmål
Staffan Fridell och Mats G. Larsson, Människorna bakom Kensingtonstenen och dess runor
Ingvar Svanberg, Hand-catching and other lesser-known fishing methods in Sweden
Nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur
Det nyaste numret av Laboratorium för folk och kultur kan du läsa här: https://bragelaboratorium.com/
I numret diskuteras hur det ideala fritidshuset kan visa sig besvärlig i verkligheten. Forskarna Lena Marander-Eklund och Julia Öhman tar avstamp i en frågelista om sommarstugor för en diskussion om ”stugtid” samt de förväntningar och ideal som är kopplade till sommarstugelivet. Susanna Rolfsdotter Eliasson visar även hur idealet kan vara svårförverkligat rent materiellt, då renovering av drömhuset begränsas av det fysiska huset och ekonomiska förutsättningar.
Laboratorium för folk och kultur 2/2022 – tema: sommarstugor, förankring och drömmar
- Lena Marander-Eklund & Julia Öhman: ”DET SKA VARA SOM DET ALLTID HAR VARIT”. SOMMARSTUGAN – EN TIDSKAPSEL?
- Susanna Rolfsdotter Eliasson: BEVARA, FÖRHANDLA, FÖRVALTA – OM RETROENTUSIASTERNAS FRITIDSHUS
För en nostalgisk (och kanske icke-nostalgisk) höstläsning önskar,
Redaktionen
PS. Vill du publicera dig i Laboratorium? Vi tar gärna emot artiklar https://bragelaboratorium.com/skriv-en-artikel/
New number of Ethnologia Fennica
Vol. 49 No 1 of Ethnologia Fennica is out now and can be read here.
”The theme of this Ethnologia Fennica 2022 issue (vol. 49:1) is the shaping and representing of individual lives and memories in the context of heritage and heritagisation. Today, heritage and cultural institutions such as museums and archives are well aware of their social and political role and strive to increase ecological, cultural, and social sustainability. Therefore, they constantly seek more democratic practices with respect to how people and communities are represented and by whom. One way of achieving these objectives is to increase the use of oral history and life writings in public history activities.
In our themed call “Heritage and Personal Memories” we asked for articles discussing various ways of using oral history and personal memories in public history activities and participatory processes. We were interested in how applied ethnographic work and ethnological research affect these activities.”
Nytt nummer av Elore
Vol 29 Nr 1 (2022): Arkipäivän esineet sekä rajojen ja liikkumisen kokemukset (översatt ungefär: Vardagliga föremål och upplevelser av gränser och rörelse) har nyligen utkommit av tidskriften Elore.
Nytt nummer av Tidsskrift for kulturforskning med temat Sjanger
Nummer 1 (2022) av tidskriften Tidsskrift for kulturforskning har nyligen utkommit. Denna gång har temat för numret varit Sjanger och det här kan man läsa på tidskriftens hemsida, där numret också kan läsas i sin helhet:
Hva hører du på? Hva leser du helst? Hvilke filmer liker du? Slike spørsmål besvares ofte med en sjanger: Jeg foretrekker jazz, jeg leser Cli-fi for tiden og ser gjerne romantiske komedier. Svarene gir god mening i hverdagsspråket. De refererer til kategorier som de fleste kan forbinde noe med, men i tillegg tenker vi ofte at de gir informasjon om personen som svarer: De formidler budskap om stil, om smak, om hvem man er – eller gjerne vil være – som person. I bokhandler, enten de er fysiske eller digitale, er sjangerinndelinger en del av systemene som holder orden og hjelper oss å finne fram. Men for å fungere, krever systemene en sjangerkompetanse av oss som kunder eller brukere.