Från beskrivningen på Gads forlags hemsida:
”Moden i Danmark er en ny dansk modehistorie. Over to bind fortæller værkets forfattere, Marie Riegels Melchior & Mikkel Venborg Pedersen, om klædedragtens kultur- og designhistorie i Danmark og om, hvordan 400 års danskere har klædt sig, når de ville være med på moden – og hvorfor. ”
Boken har nominerats för två pris: Historical Book of the Year 2022 och The Weekend Newspaper Literature Prize 2022.
A girl can do: recognizing and representing girlhood is a new anthology about girlhood inspired by the “Remembering American Girlhood” panel held virtually during the National Council on Public History’s annual meeting in 2020. Among other chapters it also contains a chapter from Swedish ethnologist Åsa Ljungström about a girl being brought up in Småland in 1890.
The book can be found here.
Summary from Vernon Press website:
”How do scholars research and interpret marginalized populations, especially those that are seldom recognized as marginalized or whose sources are believed to be rare?
Combining intersectional feminism and public history methodologies, ‘A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood’ reflects on how girlhood is found, researched, and interpreted in museums, archives, and historic sites. Defining “girl” as “self-identifying females under the age of 21,” ‘A Girl Can Do’ lays the groundwork for understanding girlhood, its constructs, and its marginalization while providing faculty, students, and working professionals with ten case studies on researching and working with girlhood.
Contributors include archaeologists, archivists, curators, educators, and historians who demonstrate how adding a girl studies lens fosters greater inclusivity and diversity in our work. Whether studying spatial techniques of marginalization in colonial Peru, the daybooks as records of girlhood in late-nineteenth century Sweden, or collaborating with self-identifying fangirls to produce a pop-up exhibition, the contributors demonstrate the variety of sources and methods that can be used to interpret this oft-overlooked population. Throughout, ‘A Girl Can Do’ petitions for collaborative and creative thinking in how we can reframe and reinterpret our sources – both traditional and overlooked – to shed new light on how girls have contributed to, and provide frames of reference for, human history and culture. ”
A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood, (ed.) Tiffany R. Isselhardt, Girl Museum, Kentucky, 2022: Vernon Press.
Merja Leppälahti is defending her doctoral thesis Kalevalan kirjallista nykykäyttöä (Contemporary literary use of the Kalevala) at University of Turku on Saturday 3 December 2022 at 12:00. You can read more here (in Finnish).
The thesis can be viewed here.
Short excerpt from the English abstract:
”Right from its publishing, our national epic Kalevala has been an inspiration to artists, authors, and composers. Interest in the Kalevala has continued to this day, and it still continues.
Here I research how material from the Kalevala is used in new texts. The main material consists of fiction literature published over three decades, and I also look at metal music lyrics. This research consists of five articles and a summary section, where I also present the research material. The research touches the interface between literary studies and folkloristics. The material is literature, but the perspective is that of cultural studies.”
Ulla Kallberg is defending her doctoral thesis in ethnology ”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (in english ”For always a sailor is a different man”: Seaman identities in a changing world) at University of Turku on Saturday 12 November 12:00-16:00. More information can be found on University of Turku’s website.
An short excerpt from the english summary:
”This study, which is part of the field of ethnology, examines the manifestation of the self and self-understanding of Finnish sailors in the working communities of steamers transporting freight. Central to it is the experience of an individual working as a sailor on an ocean liner about his own self and how he understands himself. The events described in the study date to between 1910 and 1955.”
Alf Arvidsson har skrivit en bok med titeln Kulturanalys och metakultur. På förlagets hemsida kan man läsa detta om boken:
”Kultur är ett begrepp för hur människor tillsammans försöker bygga meningsfullheter, skapa gemensamma symboler och symbolsystem samt hitta berättelser, föremål och handlingar som kan fungera som gemensamma utgångspunkter. Behovet att analysera de fenomen som benämns kultur är stort och varierat, och kulturanalys har vuxit fram som ett kunskapsområde i motsvarande utsträckning. Denna bok är en introduktion till etnologisk kulturanalys med särskild betoning på metakultur, det vill säga olika former för ”kultur om kultur”, reflektioner och kommentarer till den egna kulturen som den upplevs av deltagarna själva. Med begreppet metakultur blir det också möjligt att analysera särskilda områden som populärkultur, kulturarv och konstarter med ett bredare kulturanalytiskt perspektiv. Kulturanalys och metakultur vänder sig till studenter och forskare inom etnologi, kulturanalys, kulturstudier, museiutbildningar och närliggande områden.”
Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.
På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:
”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?
Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid–19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.
I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och socio–kulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.
Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”
En ny antologi vid namn VIRUS- historier fra koronapandemien har utkommit, redigerad av Audun Kjus och Cathrine Hasselberg.
På Scandinavian Academic Press hemsida kan läsas följande om boken:
”Koronapandemien kastet rundt på tilværelsen. I Norge vedtok regjeringen en stor nedstenging av samfunnet, gjerne omtalt som «et av de sterkeste preventive tiltakene noensinne». Her kan du lese om hvordan sykdom og tiltak grep inn i menneskers hverdag, formidlet gjennom folks egne ord.
Boken inneholder historier om tap, sorg og store omveltninger, men viser også håp, modige valg og kreative løsninger for hvordan man kunne leve et helt vanlig liv – i en ganske uvanlig tid.”
Skeiv lokalhistorie: kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser är en nyutkommen antologi redigerad av Dag Hundstad, Tone Hellesund, Runar Jordåen och Marthe Glad Munch-Møller.
På Nasjonalbibliotekets hemisida kan man läsa följande om boken:
”Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Danmark, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.”
En ny bok med namnet Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt av Klintberg, redogerad av Bengt af Klintberg har utkommit.
Den kan köpas och läsas här. På Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida går det att läsa detta om boken:
”Ett Genuint muntligt sagoberättande levde kvar längre
i Bohuslän än i många andra landskap. I Sagor från
Bohuslän har Bengt af Klintberg gjort ett urval av sagor,
de flesta upptecknade för mer än hundra år sedan efter
ett femtiotal berättare. Den främste av dem är fiska-
ren och bodkarlen Agust Jakobsson från Tanum som
1919-1920 fick sin sagorepertoar dokumenterad av
David Arill. Liksom flera andra av berättarna kunde
han konsten att berätta långa undersagor om prinsar och
prinsessor, jättar och troll. I urvalet ingår också djur-
sagor, skämtsagor och ramsartade sagor.”
En ny antologi med titeln Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid har utkommit, redigerad av Maria Zackariasson, Magnus Öhlander och Oscar Pripp.
På förlaget boréas hemsida kan läsas följande om boken:
”Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genomgripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vaär det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar människors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman — plats, kategorisering, engagemang och transformationer — beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och ”det svenska”. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om människors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.
Bokens författare är forskare i etnologi och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.
***
Författare: Paul Agnidakis, Åsa Alftberg, Daniel Bodén, Rikard Engblom, Maja Povrzanović Frykman, Jesper Fundberg, Lizette Gradén, Kristofer Hansson, Elisabeth Högdahl, Markus Idvall, Kim Silow Kallenberg, Finnur Magnússon, Fanny Mäkelä, Tom O’Dell, Oscar Pripp, Ann Runfors, Mikael Vallström Löfgren, Maria Zackariasson, Magnus Öhlander”