Kategoriarkiv: Calls for abstracts

CFA Kulturstudier: Monumenters hverdagsliv

Calls for abstracts,

Tidsskriftet Kulturstudier indkalder artikelforslag til temanummeret 2026:

Monumenters hverdagsliv

Monumenter har altid været et problem, men lige meget hvor ofte vi har udfordret, udvisket, nedrevet eller glemt dem, bliver vi ved med at skabe dem på ny. (Bass 2024) I de seneste år har mindesmærker og statuer i det offentlige rum genvundet og genfundet politisk og social opmærksomhed. Bevægelser som #MeToo og #BlackLivesMatter har været med til at (gen)antænde debatten om den monumentale kulturarv som et markant udtryk for kolonial, social og racial ulighed i fortid og nutid, herunder bredt understøttede initiativer til at imødegå monumentlandskabets repræsentative skævhed ved at rejse nye statuer af kvinder, migranter, arbejdere og andre underrepræsenterede grupper i mindekulturen og kunsten i det offentlige rum. I selve denne bevægelse rejser der sig nogle interessante spørgsmål.

Skal de nye monumenter efterligne fortidens mere eller mindre vellignende bronzeskulpturer på plint, eller giver de mulighed for at genopfinde og gøre op med de traditionelle formater? Er det overhovedet meningsfuldt at blive ved med at hædre og ophøje individer på denne vis ? Og hvad sker der med monumenterne efter indvielsen, når den første opstandelse har lagt sig?

Hvad er i det hele taget et monument?

Bidrag til temanummeret kan for eksempel undersøge modtagelsen og brugen af monumenter som private og politiske mødesteder, som fikspunkter i borgernes individuelle eller kollektive ruter gennem byen, som medskabere af konkrete byrum, som bærere af personlige eller generationelle minder og fortællinger, som lærreder for alternative budskaber og betydninger eller som knudepunkter i det administrative og infrastrukturelle netværk, der binder byer og lokalsamfund sammen.

Les hele CFA her

Deadlines:

Deadline for abstracts (min ½ side): 10. december 2025
Forfatterseminar: primo marts 2026
Deadline for færdige artikelbidrag: 16. juni 2026
Peer review: medio august
Deadline for reviderede artikler: primo oktober
Udgivelse: 15. december 2026

CFA: Inbjudan till antologi om tillitspraktiker i vardagen

Calls for abstracts,

Tillitspraktiker, såsom att lämna ytterdörren olåst, låta grannen ta hand om post, blommor och husdjur, eller lämna sina tillhörigheter obevakade i sovsalen, på tåget och kaféet, har sedan länge varit en självklar del av nordisk vardagskultur. Vi litar på varandra och varandras goda avsikter, samt har en stark tradition av att lita på samhällsinstitutioner och välfärdssystem.

I och med de senaste årens ökade digitalisering, AI och deep fake, eskalerande gängvåld och bedrägerier, säkerhetspolitisk och social oro, krig och konflikter samt ekonomisk kris, är villkoren för tillit mellan människor samt mellan samhälle och individ i förändring. Delar av samhällskontraktet tycks krackelera – också i de nordiska länderna.

Trots detta fortsätter vi att utöva ett slags mikrotillit i olika sammanhang, både mellan enskilda personer och i relationen samhälle–individ. Exempelvis handlar vi begagnade saker på nätet, och varor och pengar byter ägare i en tillitsprocess med fördröjning, och från myndigheternas håll förväntas vi bidra till samhällets beredskap för kris och krig – inte minst genom att skapa och upprätthålla tillitsfulla relationer med våra grannar.
Syftet med denna antologi är att ur ett etnologiskt perspektiv och genom olika empiriska exempel från den nordiska kontexten, både i samtiden och kulturhistoriskt, utforska vardagens tillitspraktiker på mikronivå.

Redaktör för antologin är Karin S. Lindelöf, etnolog vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Tillsammans med Annie Woube arrangerade hon en första workshop på temat tillit vid Nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Reykjavik 2022 samt en uppföljande session i Åbo 2025. Nu inbjuds både de medverkande vid dessa tillfällen, samt övriga intresserade etnologer och folklorister att utforska vardagliga tillitspraktiker på mikronivå i en gemensam antologi.

Bidragsförslag i form av korta abstracts om ca 200 ord på svenska, danska, norska eller engelska, välkomnas senast 1 november 2025 via e-post: karin.s.lindelof(at)umu.se

Inbjudan som pdf

CFA. Arv: Metamorphosis – studies in changing relations between people and supernatural beings

Calls for abstracts

Write about supernatural beings for the journal Arv!

Call for abstracts:
METAMORPHOSIS – STUDIES IN CHANGING RELATIONS BETWEEN PEOPLE AND SUPERNATURAL BEINGS

To a special issue of the journal Arv – Yearbook of Nordic Folklore, we invite articles that study changes in the interaction patterns between human beings and beings that are more than human.

Supernatural beings come in many sizes and shapes, from the largest dragon to the tiniest gnome. As variable are their attitudes, inclinations and habits, and their relations with the human world, ranging from indifferent, to beneficial, to deeply malevolent. What is more, this gamut of variability, including shapes, inclinations and human relations, is subject to historical changes.

While the concept of metamorphosis is applicable to many aspects of monster studies, for instance to how supernatural beings may have the power to alter their appearances, or to how their origin stories may contain mythical alterations, or to how they can disturb and change the fate of a person who happens to cross their path, the title for this publication marks the specific intention to orchestrate analytical close encounters with significant changes in the human/monster interaction patterns, when you for instance can see that people start describing supernatural beings in different genres, sorting them in different categories, experiencing different kinds of encounters with them, or placing their images in different locations and on different objects.

We want articles that use a range of research strategies for describing, exploring and interpreting these kinds of changes and leave you at liberty to apply the theoretical and methodical approaches that you prefer. This whish for methodical and analytical plurality is motivated by how the supernatural beings themselves are multi-faceted and moldable, and on the assumption that no single approach can hold them.

Abstract deadline: December 15th, 2025. Abstracts (250–500 words) should include: working title, description of source materials and main analytical objectives.

Send to: audun.kjus(at)norskfolkemuseum.no
Timeframe: Abstract deadline December 15th, 2025. Editorial replies by January 15th, 2026. Article deadline September 15th, 2026. Publication in 2027.

We look forward to reading your abstract!
Audun Kjus, Ida Tolgensbakk, Jakob Löfgren and John Moe
(guest editors)

CFA Budkavlens NEFK-specialnummer med temat ”det nordiska”

Calls for abstracts, Tidskrifter, , ,

Budkavlens NEFK-specialnummer med temat ”det nordiska”

Vad är nordiskt och hur beforskas det nordiska? Detta nummer av Budkavlen tar avstamp i den 36e nordiska etnolog- och folkloristkonferensen (NEFK), som i år hölls i Åbo på temat ”Nordic 2.0 and beyond”. Programmet visar en stor bredd av bidrag som från etnologiska och folkloristiska perspektiv undersöker vad det är att vara eller att ha varit människa, men programmet visar också tydligt att samtida, överlappande globala och lokala kriser präglar forskningen och vad det innebär att vara etnolog och folklorist i nutiden.

Allt detta vill vi fånga i detta specialnummer. Även om det vore omöjligt att inrymma ett representativt urval av artiklar i ett tidskriftsnummer så hoppas vi att vi ska få bidrag som visar läsaren på den bredd och variation som folkloristiken och etnologin inrymmer. Samtidigt vill vi också att samtidens samhälleliga utmaningar och vad de innebär för kulturforskare diskuteras i relation till skribenternas ämnesval.

Vi hoppas med andra ord på bidrag som engagerar och berör, och som visar på det stora i det lilla, ”2,0 and beyond”.

Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40.000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska, engelska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer helt open access med ett nummer per år.

Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2025 på adressen budkavlen@abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2026.

Läs mer här

IN ENGLISH:

Budkavlen NEFK 2026 special issue, themed “the Nordic”

What is Nordic and how is the Nordic being researched? This issue of Budkavlen is based on the 36th Nordic Ethnology and Folklore Conference (NEFK), which this year was held in Turku on the theme ‘Nordic 2.0 and beyond’. The programme shows a wide range of contributions that from ethnological and folkloric perspectives explore what it is to be or to have been human, but the programme also clearly shows that contemporary, overlapping global and local crises are shaping research and what it means to be an ethnologist and folklorist in the present.

We want to capture all of this in this special issue. Although it would be impossible to include a representative selection of articles in one issue of the journal, we hope that we will receive contributions that show the reader the width and variety of folklore and ethnology. At the same time, we also want address contemporary societal challenges and what they mean for cultural researchers to be discussed in relation to the authors’ choice of topics.

In other words, we hope for contributions that engage and move, and that show the great in the small, ‘2.0 and beyond’.

The journal Budkavlen is published by the subjects ethnology and folkloristics at Åbo Akademi University and has a focus on studies of culture and tradition. The editorial board welcomes original manuscripts in Swedish, English or other Nordic languages. The manuscripts should not exceed 40.000 characters (including spaces). All papers undergo a double blind peer review process. Budkavlen was founded in 1922 and publishes one open access issue annually.

Send in your abstracts of 200-300 words to Budkavlen no later than September 15, 2025 to budkavlen@abo.fi. Deadline for finished manuscripts is March 31, 2026.

Read more here

Ethnologia Scandinavica welcome article proposals

Calls for abstracts

To the 2026 edition of the journal Ethnologia Scandinavica we now welcome article proposals. The editors receive proposals in abstract format until the 9th of June. Provided that the proposals are accepted, we look forward to a complete script 1st of November when a review process starts.
Ethnologia Scandinavica is ranked level 2 on the so-called Norwegian list, as well as the Finnish scientific community’s counterpart. ES is also approved for the European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Welcome with your article suggestions!
Lars-Eric Jönsson (editor in chief)

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter/tidskrift/ethnologia-scandinavica

————–

Inför 2026 års upplaga av tidskriften Ethnologia Scandinavica välkomnas nu förslag på artiklar. Redaktionen tar till och med 9e juni emot förslag i abstract-format. Under förutsättning att förslagen accepteras ser vi fram emot ett komplett manus 1 november då en granskningsprocess tar vid.
Ethnologia Scandinavica är rankad på nivå 2 på den s.k. norska listan, liksom på det finska vetenskapliga samfundets motsvarighet. ES är också godkänd för European reference index for the humanities and social sciences (ERIH PLUS).
Välkommen med artikelförslag!
Lars-Eric Jönsson (huvudredaktör)

https://gustavadolfsakademien.se/tidskrifter/tidskrift/ethnologia-scandinavica

CFP: Värt att veta

Calls for abstracts, Utlysningar

Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Skicka in ditt synopsis senast den 15 april 2025 på ansokan.sls.fi. Inlämningslänken är öppen 3.3–15.4.2025.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition. Böckerna kan skrivas av 1–2 författare. Endast en ansökan lämnas in per förslag.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här

CFP: Landskap och kulturarv – Maisema ja kulttuuriperintö. Kalevalasällskapets årsbok 105 – Kalevalaseuran vuosikirja 105

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts

 

Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.

Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.

I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.

Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.

Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105

SUOMEKSI:

Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.

Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.

Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia ​​tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.

Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.

Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.

CFP Anthropology of Foods: Extreme foods

Call for papers - publikationer, Calls for abstracts
For this call, we suggest the concept of extreme foods, to explore foodstuffs and eating practices that in certain situations and contexts, for different reasons and in different ways, are pushed to the margins of the mainstream, while yet held symbolically important (Matejowsky 2013). By making what is perceived as extreme elements our focal points when studying food and eating practices (Veeck 2010; Rozin 1999) we wish to make boundaries visible: geographical, cultural, political, emotional and artistic. We move our attention to the verge of things.

We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).

The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).

The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).

For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.

Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :

  • the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;

  • the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;

  • gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;

  • the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.

Deadlines

Abstracts: February 1st 2025

Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.

Full articles: June 31st 2025

In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.

Call for abstracts: Värt att veta

Calls for abstracts
I Svenska Litteratursällskapet i Finlands populärvetenskapliga bokserie Värt att veta publiceras forskningsbaserad kunskap i ett tilltalande format, för en bred publik.
Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Lämna in ditt förslag

Skicka in ditt synopsis senast den 30 april 2024.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här.

CfA: Budkavlen 2025 Jakt och fiske

Calls for abstracts, , ,

Call for abstract, Budkavlen 2025

Jakt och fiske har spelat en stor roll i nordiska samhällen och har påverkat kulturella uttryck, praktiker och identiteter. Vad jakten och fisket betytt och hur den har uppfattats har varierat i tid och rum. Historiskt var fiske och jakt en nödvändighet och en näringsgren. I ett alltmer urbant och individualistiskt samhälle handlar jakten och fisket inte alltid längre om att få mat för dagen och deras plats står i ständig förändring. Som praktik är jakten och fisket föremål för diskussioner och omgärdas av diskurser som kulturarv, motstånd, biologisk mångfald, viltvård, utfiske och skyddsjakt.
I detta nummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi forskare att fundera på jakten och fiskets kulturella praktiker, berättelser, identiteter, platser och rum, i nutid och dåtid i Norden. Vi ser fram emot en bred palett av etnologiska och folkloristiska bidrag som på olika sätt belyser jaktens och fiskets betydelse i förändring.

Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2024 på adressen Budkavlen(at)abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2025.

Abstractet ska innehålla följande:
– artikelns problemformulering och bakgrund
– material och metod samt teoretisk ingång
– förväntade resultat

Ange också ditt namn och affiliation. Se https://journal.fi/budkavlen/about/submissions
Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40 000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer open access med ett nummer per år.

Vänliga hälsningar
Gästredaktörer Johan Bergman & Jakob Löfgren