Volym 32 (2023) av Kulturella Perspektiv finns att läsa här.
Utöver temahelheten om Cold and Freezing bestående av fyra artiklar och en introduktion, finns två artiklar samt tre bokrecensioner som publicerats under årets gång.
Alla inlägg av Admin
The Finnish Foundations’ Post Doc Pool application round open
The Post Doc Pool application round opens – 1.6 million euro will be given in grants
The Finnish Foundations’ Post Doc Pool (in Finnish Säätiöiden post doc -pooli) will open another application round for grants from 1 January to 31 January 2024. Grants awarded by the Pool are intended for post-doctoral scholars heading abroad from Finland. The research period abroad must last at least six months. Results of the application round will be published by May 2024.
Online applicant info Jan 18th at 9-10 AM
Read the full release
Laboratorium för folk och kultur 2/2023: Konflikter och förhandlingar om kulturarv
Ett nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur har nyss utkommit. Temat är konflikter och förhandlingar om kulturarv. Nedan ett litet citat ur inledningen skriven av Mattias Legnér:
”Kulturarv utgörs av olika kulturella uttryck och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare i såväl materiell som immateriell form. Det förändras över tid och är dynamiskt. Därmed kan kulturarv inte sällan bli föremål för motsättningar och förhandlingar. De senaste årens avlägsnande av statyer som representerar den koloniala tiden i Storbritannien eller minnen av slaveriet i USA är exempel på hur omtolkningar av det förflutna kan leda till krav på aktiv handling. Konflikter kan också leda till att nya kulturarv skapas i form av minnesplatser, museer, ruiner av förstörda byggnader, ceremonier och så vidare. Detta temanummer av Laboratorium behandlar frågor om hur kulturarv omvärderas och behandlas till följd av olika slags konflikter eller förhandlingar som äger rum i ett samhälle.”
Hva vi spiser når vi spiser kjøtt (2023)
På eggekartongen tripper hønene rundt på tunet, koteletter kommer fra glade griser og melken leveres av kuer som spiser deilig, grønt gress. Slik liker vi å tenke om dyrene som gir oss mat. Sannheten er at vi i dag konsumerer mer kjøtt enn før, samtidig som vi vet stadig mindre om dyrene vi spiser. Kjøtt er blitt en ingrediens som ligger ferdig plastpakket i butikken, og koblingen til et levende dyr er forsvunnet.
Forfatterne Karen V. Lykke og Kristian Bjørkdahl skriver om kjøttproduksjon og kjøttkonsum, og viser hvordan dyrehold, slakt, forbruk og matkultur har endret seg fra 1850-årene og frem til i dag. Er det produsentene som gir oss et idyllisert bilde av hvordan dyrene har det? Eller lukker forbrukerne øynene for realitetene? Selv etter sjokkreportasjer om elendige forhold i grisefjøset, påvirkes ikke salget av grillmat.
Hva vi spiser når vi spiser kjøtt er en bok om mat, dyrevelferd og landbrukspolitikk, og et stykke kulturhistorie om livet på gården før og nå
Insamling om vaggvisor och godnattsånger
Sjunger du, eller har sjungit, för ditt barn för att få det att somna? Eller har du minnen av att bli sjungen för?
Svenskt visarkiv efterlyser erfarenheter av att sjunga eller själv höra vaggvisor, nynnande och andra sånger knutna till nattning eller lugnande, idag och igår. Vi hoppas kunna samla in både exempel på vaggvisor/godnattsånger och beskrivningar av nattningsrutiner där sången kan vara en del. Utgå från dina egna minnen av att sjunga för någon eller bli sjungen för, eller situationer där någon annan sjungit för ett barn (eller vuxen) med mål att lugna ner eller söva.
Doktorand i museologi med inriktning genus vid Umeå Universitet
Doktorandtjänst i museologi med inriktning genus utlyses vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå Universitet.
Anställningen är en doktorandtjänst med särskild inriktning mot skärningspunkten mellan genus, DNA och historisk identitet. Med ett museologiskt perspektiv fokuseras den kulturella, sociala, och/eller politiska tolkningen och användningen av DNA. Sådana tillämpningar förekommer bland annat i DNA-släktforskning, vetenskapliga studier av gammalt DNA (aDNA), i sociala medier, populärmedia och museirekonstruktioner som hänvisar till genetik, där genuskategorier relaterade till biologiskt, socialt och kulturellt kön skapas och förhandlas.
Vi välkomnar förslag till avhandlingsprojekt som undersöker förhållandet mellan musealiserande praktiker och konstruktioner av samtida eller historiska identiteter med koppling till genus och DNA.
Sista ansökningsdag 2 februari 2023
Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden (2023)
New book: ”Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden”
This new anthology by Sverker Hyltén-Cavallius, Karin Eriksson, Dan Lundberg, and Madeleine Modin explores some of the aesthetic, ideological, geographic, and cultural shifts in Swedish music during the 1960s–1970s.
Free to download at:
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:statensmusikverk-56469
Published by Svenskt visarkiv (Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research), 2023
Saga och sed (2022)
Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok Saga och Sed årgång 2022 har utkommit.
Budkavlen Vol 102: (O)lyckans kulturella praktiker (2023)
Budkavlen 2023 (O)lyckans kulturella praktiker har kommit ut.
I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.
Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar människans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?
Tidsskrift for kulturforskning Vol 22 Nr. 2 (2023)
Beskrivelse av nummer
Julen er en tid for forventning. Julens årvisse kalendariske tilbakekomst strukturerer tilværelsen for enkeltindividet, nærmest uavhengig av om man deltar i høytidsfeiring eller ei. Gjentagelsen gir en forutsigbarhet som i seg selv fremmer forventninger. Til tross for at julehøytiden tradisjonelt har vært og langt på vei fortsatt er en familiehøytid, fremmer den en opplevelse av samtidighet med et større kollektiv. Sagt på en annen måte skaper konteksten av jul en form for seremonielt og emosjonelt fellesskap på tvers av kategorier som slekt og nasjonalitet. Julen er også en tid for nostalgi. Fortellinger om barndommens jul kan være sterkt normative, det vil si de «formidler at det finnes en egentlig jul, en norm for hvordan julen er og bør være» (Eriksen 2005:4f). Samtidig kan julefeiring sees som en arena der det forhandles om viktige kulturelle verdier. Studier av denne årshøytiden kan derfor være et inntak til å forstå så vel forventninger som formeninger av normativ art knyttet til denne kulturelle praksis (Löfgren 1993). Med Gerd Bauman kan man også forstå høytidsfeiringer som negotiating relationships with others – som en arena der det pågår relasjonsforhandlinger (Bauman 1992).