månadsarkiv: mars 2025

Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås (2024)

Lone Ree Milkær. Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås

Department of Archaeology, History, Cultural Studies and Religion – AHKR, The University of Bergen

Abstract:

This thesis answers the research questions of how the abstract concepts of climate change and sustainability are made meaningful in an everyday life perspective. It is part of the field of cultural science climate research. By closely studying the movement Sustainable Life in Landås in Bergen from a cultural analytical perspective, the thesis answers what notions of how a sustainable life can be created through the movement’s narratives and practices. Based on empirical analyses of written sources, both historical and contemporary and interview and observation material, the thesis uses the classic categories of time, place and social environment as the framework of the analysis.

The practice of sustainable living is seen as an example of how the global phenomena of sustainability and climate change are anchored in places locally and in notions of the future. The analysis shows how Bærekraftige liv Landås use notions of connection to the past to create a sense of chronological connectedness in the present to both the past and the future through experiential concepts of time: tradition, nostalgia, generation and cultural heritage. By connecting global climate change to the concept of local sustainability, the movement is anchoring the meanings, understandings and activities in local neighbourhoods, which, e.g. can be seen in the designation ’Landås’ as part of the movement’s name. In this localisation, Bærekraftige liv Landås creates a sustainable neighbourhood that can function as a framework for downscaling global climate change to local sustainability. Scaling as a practice in itself creates the possibility to move between points or to be at several possible points on a scale at the same time, which also applies to the creation of meaning. Several things can make sense at the same time. In the use of scale as an analytical perspective, movement, connections, and transformations become part of the creation of meaning, which connects past, present and future and the global and the local in the understanding of climate change and sustainability in Sustainable Life Landås’s practice.

The results of the analysis are conveyed in the dissertation’s three articles, which examine aspects of meaning-making. In the first article, ’The great re-skilling. The understanding of generation, tradition, and nostalgia in everyday-life climate activism’ shows the movement’s self-understanding and self-presentation through various written material with a focus on experiential time concepts such as generation, tradition and nostalgia. In the second article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, the connection between cultural heritage and sustainability is analysed using Sustainable Life’s headquarters in composer Edvard Grieg’s old family summer home as an example. In the dissertation’s third and final article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, I examine how the role of cultural heritage is used to legitimise everyday climate activism.

Read more and find the thesis here

Kulturforskningsdagarna / Kulttuurintutkimuksen päivät 10.–12.12.2025

Sekaisin/röra/mix

Kulturforskningsdagarna, som anordnats sedan 2003, ordnas för tolfte gången i december 2025 i Åbo. Temat för dagarna är ”Röra”.

Blandningar, kombinationer, kopplingar och sammansättningar har alltid varit ett centralt intresse inom kulturforskningen. Utgångspunkten är att kulturer alltid är hybrider, ande och materia i salig röra. Temat ”Röra” hänvisar till både världens tillstånd och sinnestillstånd.

Konferensens huvudtalare är

  • Anna Kontula (Finlands riksdag)
  • Joel Kuortti (Åbo universitet)
  • Kata Kyrölä (University College London)

Under konferensdagarna ordnas även en paneldiskussion om kulturforskningens rörighet under rubriken ”Kulttuurintutkimus sekaisin”. Deltagarna är Hanna Kuusela, Kaisa Murtoniemi, Leena-Maija Rossi och Heikki Uimonen, ordförande Olli Löytty.

Begreppet röra avspeglar även kulturforskningens mångdisciplinära forskningsfält och dess beröringspunkter med ett flertal forskningsämnen. Till konferensen inbjudes förslag på föredrag och arbetsgrupper om exempelvis följande teman, på finska, svenska och engelska. Vi välkomnar även presentationer som bryter med traditionella föredragsformer samt framställningar som kombinerar vetenskap och konst.

Deadline för förslag till individuella presentationer: Fredag 16.5.2025

Läs mer här: https://sites.utu.fi/kultut2025/

ÞRIÐJUDAGSÞRÆÐIR Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár

”A Hundred Years of Icelandic’ Dog Culture'” is the title of a lecture that will be held at The Settlement Exhibition on March 25 from 16:00 to 17:00 (UTC+0). This lecture is the first in a new lecture series called TUESDAY THREADS.

Free admission – everyone is welcome!

This time, folklorist Ingibjörg Sædís will present her recent research on dog culture in Iceland, ”Of Koli, Lucy, and Lúkas: A Hundred Years of Icelandic’ Dog Culture’.” The lecture will explore the history of dogs within Iceland’s urban culture. Topics include the relationship between humans and ”non-human animals”, the unique role of pets and companion animals in nature, an overview of the status of animals in urban culture, the history of Reykjavík, and the dog ban in Reykjavík, which lasted from 1924 to 1984.
The research is based on a discourse analysis of different periods, as discussions about dog ownership in urban areas were often highly debated, with people holding divided opinions on the subject.

This event is a collaboration between Reykjavík City Museum and the Icelandic Folklore Association.

The event on facebook

„Af Koli, Lucy og Lúkasi: Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár“ er yfirskrift fyrirlesturs sem haldinn verður í Landnámssýningunni 25. mars kl. 16:00-17:00 (UTC+0). Fyrirlesturinn er sá fyrsti í nýrri fyrirlestrröð sem við nefnum ÞRIÐJUDAGSÞRÆÐIR.

Ókeypis inn og öll velkomin!

Í þetta sinn mun Ingibjörg Sædís þjóðfræðingur kynna nýlega rannsókn sína á hundamenningu á Íslandi, „Af Koli, Lucy og Lúkasi: Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár“. Í erindinu verður farið yfir sögu hunda innan borgarmenningar á Íslandi. Þá eru samband mannfólks við ”ómannleg dýr”, sérstaða gælu- og selskapsdýra innan náttúrunnar, yfirlit yfir stöðu dýra innan borgarmenningar, saga Reykjavíkur og hundabannið í Reykjavík sem varði frá 1924 – 1984 á meðal viðfangsefna erindisins.

Rannsóknin var unnið út frá orðræðugreiningu hvers tíma fyrir sig, en umræðan um hundahald í þéttbýli var oft afar hávær og fólk hafði skiptar skoðanir á viðfangsefninu.
Viðburðurinn er haldinn í góðu samstarfi Borgarsögusafns og Félags þjóðfræðinga á Íslandi.

SLS utlyser fältinsamlingsarvoden – deadline 4.4

SLS arkiv utlyser fältinsamlingsarvoden 4.3–4.4.2025.

Vill du samla in forskningsmaterial? Är det dags för dig att skriva uppsats, pro gradu eller doktorsavhandling? Gör du intervjuer eller inspelningar, fotograferar eller filmar du det du tänkt analysera? Eller gör du annan dokumentation?

Vi beviljar mot ansökan arvoden för insamling av material inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fältinsamlingsarvoden utlyses årligen i mars.

Du kan själv använda materialet i din forskning, men det arkiveras också SLS arkiv för a14tt kunna användas av andra. Vi erbjuder dig också inspelningsutrustning och handledning.

Arvodessumman är 1 200 euro och är skattepliktig.

Läs mer här

Doktorand i kulturvård i forskarskolan GRASS

Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård vid Uppsala Universitet söker en doktorand i kulturvård med placering vid Campus Gotland i Visby. Anställningen innebär att vara del av en dynamisk och expansiv forskningsmiljö med strax under hundra medarbetare i både Visby och Uppsala. I den sammanlagda institutionsmiljön ingår sju huvudområden med undervisning på grundnivå och avancerad nivå och forskarutbildning i arkeologi, kulturvård, antikens kultur och samhällsliv och egyptologi.

Du kommer även att ingå i den redan etablerade och tvärvetenskapliga forskarskolan Graduate School in Sustainability Studies (GRASS). Under hösten startar en andra omgång av forskarskolan där du tillsammans med doktorander från olika discipliner undersöker olika aspekter av hållbarhet. Forskarskolans uppgift är att bedriva forskning utifrån centrala samhällsutmaningar, där lokal relevans möter internationell excellens. Här undersöks frågor om bland annat kulturarv, digitala metoder, hållbar konsumtion och framtida energisystem. Bevarande och förändring liksom definition och hantering av resurser är centrala aspekter. Forskarskolan är starkt förankrad i pågående tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning vilka bedrivs i en internationell miljö. Forskarskolan utgör en viktig del i Uppsala universitets utbildning och forskning inom hållbarhet. Här arbetar vi tillsammans med internationella partners, gästforskare och lokala aktörer med ett särskilt fokus på kunskapsutveckling för att klara den omställning som behövs för att leva väl i en värld med klimatförändringar. Som doktorand kommer du vara del av denna tvärvetenskapliga forskningsmiljö. Du kommer även ta del av forskarskolans doktorandkurser, seminarier samt förstklassig doktorandhandledning.

Läs mer här

Sista ansökningsdag 4 april 2025

Frågelista: Pandemin – 5 år senare

Ny forskning undersöker minnen av pandemin

Hur minns du coronapandemin? I mars 2020 stängdes stora delar av samhället ner för att minska virusspridningen, många människor blev svårt sjuka och dog av viruset.

 Det är nu fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) meddelade att spridningen av covid-19 var en pandemi. Pandemin innebar att vi i varierande grad blev tvungna att frysa våra sociala kontakter, att arbeta hemifrån eller att stanna hemma från skolan. Vår syn på tid, på framtiden, nuet och det förflutna påverkades. Framtidshorisonterna kom närmre, nuet utvidgades och jämförelsen med historiska kriser utvecklades.

I det pågående etnologiska forskningsprojektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) undersöker etnologer och folklorister i de nordiska länderna hur människors uppfattningar av framtid, nutid och historia påverkades av pandemin. Nu, fem år senare, är det tydligt hur även andra kriser har kommit att inverka på våra vardagsliv. Kriget i Ukraina, klimatkrisen, ekonomisk och politisk osäkerhet flätas samman med erfarenheter av pandemins undantagstillstånd.

Ännu 2025 påverkar pandemin våra beteenden. Nyser vi fortfarande i armvecket? Arbetar vi hemifrån mer än tidigare? Pandemin lever dessutom vidare som ett slags ruinlandskap, till exempel i form av pumpflaskor med handsprit, slitna klistermärken som uppmanar oss att hålla avstånd och munskydd som blivit kvar i våra fickor.

Projektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Projektet är ett samarbete mellan fem nordiska universitet och museer.

Frågelistan publiceras i fyra nordiska länder på fyra olika språk.

Åbo Akademi, Finland:

På svenska: https://link.webropol.com/s/osakratider

På finska: https://link.webropol.com/s/epavarmatajat

Lunds universitet och Folklivsarkivet i Lund, Sverige:

https://fragelista.folklivsarkivet.lu.se/index.php/218576?lang=sv

Norsk Folkemuseum, Norge:

https://minner.no/tema/krise-og-hverdag

Københavns universitet och Nationalmuseet, Danmark:

www.usikretider.dk

 

Projektdeltagare:

Prof. Tine Damsholt, Köpenhamns universitet (tinedam@hum.ku.dk)

Fil.dr. Marie Eberson Degnæs, Norsk Folkemuseum, Oslo (marie.degnaes@norskfolkemuseum.no)

Prof. Lars-Eric Jönsson, Lunds universitet (lars-eric.jonsson@kultur.lu.se)

Prof. Fredrik Nilsson, Åbo Akademi (jtf.nilsson@abo.fi)

Fil dr. Rasmus Rask Poulsen, Köpenhamns universitet (rrp@hum.ku.dk)

Fil.dr. Karin Sandell, Åbo Akademi (karin.sandell@abo.fi)

Fil.dr. Elin von Unge, Stadsmuseet, Stockholms stad (elin.von.unge@stockholm.se)

DOSS frukostmöte 25 mars: Teknik

Nätverket Dokumentation av samtida Sverige ordnar ett frukostmöte tisdag 25 mars klockan 9-10 (CET, UTC+1) på Teams

Läs mer om hur du kan anmäla dig här

I detta frukostmöte är vi högst konkreta och tar oss an det breda ämne som har med de tekniska hjälpmedlen att göra. Hur kan vi höja kvalitéen på ljudinspelningar? Vilka möjligheter och begränsningar ser vi med AI-transkribering?

Vi får besök av Alexandra Stiernspetz Nylén, Avdelningschef kulturmiljö och forskning på Kulturparken Småland. Hon berättar om ett projekt där emigrationsberättelser har bearbetats med AI. Därefter presenterar Petter Engman, Västerbottens museum, och Minja Hjorth, Stadsmuseet i Stockholm, hur de arbetar med ljudinspelningar och transkribering i relation till användbarhet och kvalitét.

Adventures in the Play-Ritual Continuum (2025)

Adventures in the Play-Ritual Continuum is edited by Audun Kjus, Jakob Löfgren, Clíona O’Carroll, Simon Poole, and Ida Tolgensbakk.

The junctions between play and ritual are many and complex. Play is for fun and joy, but it also demands a total commitment and serious respect for rules. Rituals involve nearly endless varieties of social arrangements and can truly transform people, but they also include improvisation, testing, and pretending.

Adventures in the Play-Ritual Continuum explores the connectivity between the playful and the ritualized through a fresh theoretical perspective, highlighting the creative messiness and the cultural paradoxes such intersections allow. The chapters span topics such as hen parties, marriage proposals, ash scatterings, extreme sports races, football fans, computer game festivals, celebrations of fandom, migration heritages, and antiracist protests. While the case studies are selected to show a range of diversity with various mergings of play, game, ritual, ceremony, rite, and ritualizing, the introductory and concluding discussions offer sharpened perspectives on common aspects.

Following these excursions through the play-ritual continuum will be enjoyable for readers interested in how people make sense of their own existence and profitable for scholars in folklore, anthropology, religion, pedagogy, cultural studies, and social sciences and humanities more generally.

Contributors: Ruth Eggel, Lizette Gradén, Katarzyna Herd, Hanna Jansson, Audun Kjus, Karin Lindelöf, Jakob Löfgren, Sallie Pisera, Annie Woube, and Sheila Young

 

CFP: The Power of the Humanities in Academia and Society

LiU Humanities welcome scholars and students of all disciplines to this conference on the contribution of qualitative, interpretative, collaborative and critical research to the ways in which we know of and with culture, society, technology, medicine and nature in different strands of research.

Date: 16-17 October 2025
Location: Arbetets museum, Norrköping
Deadline for papers: New extended deadline 10 April 2025

Call for papers
While traditional humanities disciplines and topics have become deeper and broader over the years, they have also been enriched by interdisciplinary, integrative or new humanities that cut across disciplines and problem-based themes such as the LiU Department of Thematic Studies. But despite the nowadays diverse, adaptive, and rich humanities, there seems to be a recurring debate on the value of the humanities not the least in relation to the distribution of funding for research and education. There is, hence, an imperative need for a comprehensive discussion of the role, nature and place of the humanities in academia and in society at large.

This conference aims at showing the power of various humanities by displaying research initiatives that provide the crucial social, cultural, existential, ethical, philosophical, and political dimensions of how human life is entangled with history, language, interaction, science, nature and technologies.

Scholars within all fields that identify with, or wish to pursue collaboration with, qualitative, interpretative and critical research are invited to present ongoing or planned initiatives.

Read more here