månadsarkiv: december 2023

Laboratorium för folk och kultur 2/2023: Konflikter och förhandlingar om kulturarv

Tidskriftsnummer, ,

Ett nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur har nyss utkommit. Temat är konflikter och förhandlingar om kulturarv. Nedan ett litet citat ur inledningen skriven av Mattias Legnér:

”Kulturarv utgörs av olika kulturella uttryck och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare i såväl materiell som immateriell form. Det förändras över tid och är dynamiskt. Därmed kan kulturarv inte sällan bli föremål för motsättningar och förhandlingar. De senaste årens avlägsnande av statyer som representerar den koloniala tiden i Storbritannien eller minnen av slaveriet i USA är exempel på hur omtolkningar av det förflutna kan leda till krav på aktiv handling. Konflikter kan också leda till att nya kulturarv skapas i form av minnesplatser, museer, ruiner av förstörda byggnader, ceremonier och så vidare. Detta temanummer av Laboratorium behandlar frågor om hur kulturarv omvärderas och behandlas till följd av olika slags konflikter eller förhandlingar som äger rum i ett samhälle.”

Numret kan läsas här

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt (2023)

Monografier, Publikationer, ,

På eggekartongen tripper hønene rundt på tunet, koteletter kommer fra glade griser og melken leveres av kuer som spiser deilig, grønt gress. Slik liker vi å tenke om dyrene som gir oss mat. Sannheten er at vi i dag konsumerer mer kjøtt enn før, samtidig som vi vet stadig mindre om dyrene vi spiser. Kjøtt er blitt en ingrediens som ligger ferdig plastpakket i butikken, og koblingen til et levende dyr er forsvunnet.

Forfatterne Karen V. Lykke og Kristian Bjørkdahl skriver om kjøttproduksjon og kjøttkonsum, og viser hvordan dyrehold, slakt, forbruk og matkultur har endret seg fra 1850-årene og frem til i dag. Er det produsentene som gir oss et idyllisert bilde av hvordan dyrene har det? Eller lukker forbrukerne øynene for realitetene? Selv etter sjokkreportasjer om elendige forhold i grisefjøset, påvirkes ikke salget av grillmat.

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt er en bok om mat, dyrevelferd og landbrukspolitikk, og et stykke kulturhistorie om livet på gården før og nå

Les mer

Insamling om vaggvisor och godnattsånger

Frågelista, Insamling, , ,
Sjunger du, eller har sjungit, för ditt barn för att få det att somna? Eller har du minnen av att bli sjungen för?

Svenskt visarkiv efterlyser erfarenheter av att sjunga eller själv höra vaggvisor, nynnande och andra sånger knutna till nattning eller lugnande, idag och igår. Vi hoppas kunna samla in både exempel på vaggvisor/godnattsånger och beskrivningar av nattningsrutiner där sången kan vara en del. Utgå från dina egna minnen av att sjunga för någon eller bli sjungen för, eller situationer där någon annan sjungit för ett barn (eller vuxen) med mål att lugna ner eller söva.

Doktorand i museologi med inriktning genus vid Umeå Universitet

Utlysningar

Doktorandtjänst i museologi med inriktning genus utlyses vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå Universitet.

Anställningen är en doktorandtjänst med särskild inriktning mot skärningspunkten mellan genus, DNA och historisk identitet. Med ett museologiskt perspektiv fokuseras den kulturella, sociala, och/eller politiska tolkningen och användningen av DNA. Sådana tillämpningar förekommer bland annat i DNA-släktforskning, vetenskapliga studier av gammalt DNA (aDNA), i sociala medier, populärmedia och museirekonstruktioner som hänvisar till genetik, där genuskategorier relaterade till biologiskt, socialt och kulturellt kön skapas och förhandlas.

Vi välkomnar förslag till avhandlingsprojekt som undersöker förhållandet mellan musealiserande praktiker och konstruktioner av samtida eller historiska identiteter med koppling till genus och DNA.

Läs mer här.

Sista ansökningsdag 2 februari 2023

Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden (2023)

Antologier, Publikationer

New book: ”Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden”

This new anthology by Sverker Hyltén-Cavallius, Karin Eriksson, Dan Lundberg, and Madeleine Modin explores some of the aesthetic, ideological, geographic, and cultural shifts in Swedish music during the 1960s–1970s.

Free to download at:
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:statensmusikverk-56469

Published by Svenskt visarkiv (Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research), 2023

Budkavlen Vol 102: (O)lyckans kulturella praktiker (2023)

Tidskriftsnummer,

Budkavlen 2023 (O)lyckans kulturella praktiker har kommit ut.

I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.

Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar människans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?

Numret kan hittas här.

Tidsskrift for kulturforskning Vol 22 Nr. 2 (2023)

Tidskriftsnummer

Beskrivelse av nummer

Julen er en tid for forventning. Julens årvisse kalendariske tilbakekomst strukturerer tilværelsen for enkeltindividet, nærmest uavhengig av om man deltar i høytidsfeiring eller ei. Gjentagelsen gir en forutsigbarhet som i seg selv fremmer forventninger. Til tross for at julehøytiden tradisjonelt har vært og langt på vei fort­satt er en familiehøytid, fremmer den en opplevelse av samtidighet med et større kollektiv. Sagt på en annen måte skaper konteksten av jul en form for seremonielt og emosjonelt fellesskap på tvers av kategorier som slekt og nasjonalitet. Julen er også en tid for nostalgi. Fortellinger om barndommens jul kan være sterkt normative, det vil si de «formidler at det finnes en egentlig jul, en norm for hvordan julen er og bør være» (Eriksen 2005:4f). Sam­tidig kan julefeiring sees som en arena der det forhandles om viktige kulturelle verdier. Studier av denne årshøytiden kan derfor være et inntak til å forstå så vel forventninger som formeninger av normativ art knyttet til denne kulturelle praksis (Löfgren 1993). Med Gerd Bauman kan man også forstå høytidsfeiringer som negotiating relationships with others – som en arena der det pågår relasjonsforhandlinger (Bauman 1992).

Les utgaven her.

Digital Research: Methods and Perspectives in the Humanities and Social Science, 7.5 credits

Doktorandkurser

Humlab and DIGSUM at Umeå University invite PhD students to take part in our PhD course Digital Research (7.5 credits). The course runs, in hybrid format (online and on location in Umeå), February and March 2024. Note! You must have approval from your main supervisor in order to attend the course.

The course gives an orientation in digital research within the humanities and social sciences. This orientation is broad, and deals with digital research methods and tools, as well as with issues relating to the digitalisation of society and culture as objects of study. The first part of the course introduces a set of methods and brings attention to issues of digital research ethics, while the second part consists of a number of topical applications. The course is a collaboration between Humlab and Centre for Digital Social Research, DIGSUM.

Last day to register is 10 January 2024.

Find more details here.

Mythos as MythUS International Summer School

Event, Summer Schools

Mythos as MythUS International Summer School
Confronting and overcoming crises through myth and traditional narrative from antiquity to the present
When? June 24 – July 03 2024
Where? Athens & Antiparos island

The Mythos as MythUs summer school program studies myth and popular narrative, from antiquity to the present, as being humanity’s voice, long-shared, with which to respond to harsh realities; to times of crisis; and to distress that impacts entire communities. In such times of transition and upheaval myth and narrative serve to ameliorate the inimical stereotyping, bigoted notions, and segregation that these challenging circumstances inevitably bring. In its role of healing, narrative has been not just preserved but also transformed, in all its oral, written, digital, and, of late, even contemporary literary forms, not just in terms of its atavistic world of archaic symbolism but in fact most markedly through being called on in confronting, via poetic means, problems, ideas, and emotions that are communal as well as individual — as a result of which transformative therapeutic dimension, narrative continues to update, on an ongoing basis, in altogether dynamic ways.

This Summer School is a blended-learning program that consists of an online preparation class and a ten-day live attendance summer school of face-to-face classes in Athens as well as fieldwork on the island of Antiparos, Cyclades, and five group and/or guided tours in and around Attica and Athens.

The University of the Aegean will provide all participant students with a diploma supplement including their courses – seminars and credit points.

The Program is open to Bachelor’s, Master and PhD international students, as well as Greek Englishspeaking students, with an interest in myth and legend and their contemporary research and applications; of value for those with research and learning interests in Humanities and Social Sciences, especially but by no means exclusively, Classics, Folklore Studies, History, Literature, Psychology and Cultural Studies.

Read more and register here.