månadsarkiv: september 2022

Kulturanalys och metakultur (2022)

Alf Arvidsson har skrivit en bok med titeln Kulturanalys och metakultur. På förlagets hemsida kan man läsa detta om boken:

”Kultur är ett begrepp för hur människor tillsammans försöker bygga meningsfullheter, skapa gemensamma symboler och symbolsystem samt hitta berättelser, föremål och handlingar som kan fungera som gemensamma utgångspunkter. Behovet att analysera de fenomen som benämns kultur är stort och varierat, och kulturanalys har vuxit fram som ett kunskaps­område i motsvarande utsträckning. Denna bok är en introduktion till etnologisk kulturanalys med särskild betoning på metakultur, det vill säga olika former för ”kultur om kultur”, reflektioner och kommentarer till den egna kulturen som den upplevs av deltagarna själva. Med begreppet metakultur blir det också möjligt att analysera särskilda områden som populärkultur, kulturarv och konstarter med ett bredare kulturanalytiskt perspektiv. Kulturanalys och metakultur vänder sig till studenter och forskare inom etnologi, kulturanalys, kulturstudier, museiutbildningar och närliggande områden.”

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar (2022)

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.

På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:

”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?

Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.

I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och sociokulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.

Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”

Nytt nummer av Tidsskrift for kulturforskning med temat Sjanger

Nummer 1 (2022) av tidskriften Tidsskrift for kulturforskning har nyligen utkommit. Denna gång har temat för numret varit Sjanger och det här kan man läsa på tidskriftens hemsida, där numret också kan läsas i sin helhet:

Hva hører du på? Hva leser du helst? Hvilke filmer liker du? Slike spørsmål besvares ofte med en sjanger: Jeg fore­trekker jazz, jeg leser Cli-fi for tiden og ser gjerne romantiske komedier. Svarene gir god mening i hverdagsspråket. De refererer til kategorier som de fleste kan forbinde noe med, men i tillegg tenker vi ofte at de gir informasjon om personen som svarer: De formidler budskap om stil, om smak, om hvem man er – eller gjerne vil være – som person. I bokhandler, enten de er fysiske eller digitale, er sjangerinndelinger en del av systemene som holder orden og hjelper oss å finne fram. Men for å fungere, krever systemene en sjangerkompetanse av oss som kunder eller brukere.

 

VIRUS – historier fra koronapandemien (2022)

En ny antologi vid namn VIRUS- historier fra koronapandemien har utkommit, redigerad av Audun Kjus och Cathrine Hasselberg.

På Scandinavian Academic Press hemsida kan läsas följande om boken:

”Koronapandemien kastet rundt på tilværelsen. I Norge vedtok regjeringen en stor nedstenging av samfunnet, gjerne omtalt som «et av de sterkeste preventive tiltakene noensinne». Her kan du lese om hvordan sykdom og tiltak grep inn i menneskers hverdag, formidlet gjennom folks egne ord.

Boken inneholder historier om tap, sorg og store omveltninger, men viser også håp, modige valg og kreative løsninger for hvordan man kunne leve et helt vanlig liv – i en ganske uvanlig tid.”

 

Skeiv lokalhistorie: Kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser (2022)

Skeiv lokalhistorie: kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser är en nyutkommen antologi redigerad av Dag Hundstad, Tone Hellesund, Runar Jordåen och Marthe Glad Munch-Møller.

Nasjonalbibliotekets hemisida kan man läsa följande om boken:

”Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Danmark, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.”

Artefacta conference 2023: CFP Extended deadline to 18 September

The Call for Papers for the 3rd International Artefacta Conference: Agency Conference is now open. And the deadline to submit a proposal has been extended to 18 September 2022!

The Third International Artefacta Conference will be organised in Turku, Finland on 16–17 February 2023. The theme of the conference is agency and objects.

The University of Turku, and the Åbo Akademi University, Turku, Finland

 

Conference Theme

Agency has become one of the most debated and productive concepts in the study of artefacts and material culture. Basically, it refers to the capacity to create an action or intervention and produce a particular effect, whether physical, emotional, social or cultural. The Third International Artefacta Conference focuses on this multifaceted concept and the recent advances and innovations in the field of artefact studies that it has inaugurated. What are the limits and abilities of objects to exert power over each other, to humans and their environment? What does it imply to acknowledge the agency of things, both in the past and the present?

In parallel with the conceptual re-evaluation of agency in the humanities and social sciences, new scientific and conservation methods of analysing the material properties of artefacts have transformed our understanding of things, humans and their interactions with the environment. They allow seeing technology as well as the production, use and material change of artefacts in more detailed and fascinating ways. Similarly, novel methods of artefact analysis have revolutionised our approach to cultural transmission, or the experimentation, decision-making, and choices related to material culture.

The Third International Artefacta Conference will discuss agency in relation to objects with a very wide and inclusive understanding of the concept.

We call for papers which examine and explore various aspects of the agency of artefacts in the field of the humanities as well as natural and social sciences. The papers can range from individual case studies to methodological considerations and theoretical reflections.

The topics may include, but are not limited to, to the following:

– How an artefact or artefact group affect humans and/or the environment?
– How is the agency of artefacts created by materials, living creatures, and/or the environment?
– Is agency a useful and/or appropriate concept when analysing artefacts and material culture in the past or in the present?
– The agency of artefacts as a cultural, material, and/or sociological phenomenon
– The expressions and conceptualisations of the agency of artefacts in different historical and prehistoric periods, cultures, and academic disciplines
– The methods and theories of examining the agency of artefacts
– Considering the multitude of human and non-human agents involved in conservation, to whom are conservators preserving cultural heritage?

Confirmed keynote speakers

Prof. Tine Damsholt, University of Copenhagen
Prof. Bjørnar Olsen, University of Tromsø

Huom! Suomenkielisiä esitelmäehdotuksia hyväksytään

Voit lähettää myös suomenkielisen esitelmäehdotuksen. Niistä kootaan konferenssiin oma sessionsa. Suomenkielisistä esitelmistä pyydämme (myöhemmin) lyhyen englanninkielisen abstraktin.

Important Dates

The call of papers closes on 18 September 2022.

The acceptance of papers will be announced on 3 October 2022.

Registration for the conference closes on 16 December 2022.

The conference takes place on 16–17 February 2023.
 

Submit a paper proposal

Please, submit your proposal for a paper using this form: https://sites.utu.fi/artefacta2023/call-for-papers/

Inquiries

Please, email all inquiries to artefacta2023@gmail.com

Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt af Klintberg (2022)

En ny bok med namnet Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt av Klintberg, redogerad av Bengt af Klintberg har utkommit.

Den kan köpas och läsas här. På Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida går det att läsa detta om boken:

”Ett Genuint muntligt sagoberättande levde kvar längre
i Bohuslän än i många andra landskap. I Sagor från
Bohuslän har Bengt af Klintberg gjort ett urval av sagor,
de flesta upptecknade för mer än hundra år sedan efter
ett femtiotal berättare. Den främste av dem är fiska-
ren och bodkarlen Agust Jakobsson från Tanum som
1919-1920 fick sin sagorepertoar dokumenterad av
David Arill. Liksom flera andra av berättarna kunde
han konsten att berätta långa undersagor om prinsar och
prinsessor, jättar och troll. I urvalet ingår också djur-
sagor, skämtsagor och ramsartade sagor.”