Kategoriarkiv: Monografier

Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro (2022)

Boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro, utkommen år 2022, är skriven av Jonas Frykman och Orvar Löfgren. Detta går att läsa om boken på Gleerups förlags hemsida:

”Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.

I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet.

Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.

Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. ”

En recension av boken skriven av Helena Hörnfelt kan också läsas i tidskriften Kulturella perspektiv 2023 vol. 32.

Fremtiden er nå – Klimaendringenes tider (2022)

Framtiden er nå – klimaendringenes tider, utkommen 2022, är skriven av Marit Ruge Bjærke och Kyrre Kverndokk.

Om boken, från förlaget Scandinavian Academic Press hemsida:

”Klimaendringer handler om utslipp og tørke, om smeltende is og voldsomme stormer. Men når utslippene øker, er det mer enn bare klimaet som endres. Det gjør også vår forståelse av tid. Når klimaforskere bruker kunnskap fra geologisk fortid til å modellere fremtidens klima, politikere vedtar utslippsreduksjoner for å trygge våre barn og barnebarns fremtid og klimaaksjonister roper på øyeblikkelig handling, blir det tydelig at det inngår ulike tidsforståelser i hvordan vi snakker om, forholder oss til og forsøker å håndtere klimaendringene.

Fremtiden er nå undersøker noen av klimaendringenes rytmer, tempoer, tidsrammer og tidsskalaer. Boken tar også opp hvordan forestillinger om en klimaendret fremtid endrer forholdet vårt til nåtid og fortid, og hvordan ulike tidsforståelser kan påvirke hvordan vi forholder oss til klimaendringene.”

 

 

 

Moden i Danmark gennem 400 år (2022)

Från beskrivningen på Gads forlags hemsida:

”Moden i Danmark er en ny dansk modehistorie. Over to bind fortæller værkets forfattere, Marie Riegels Melchior & Mikkel Venborg Pedersen, om klædedragtens kultur- og designhistorie i Danmark og om, hvordan 400 års danskere har klædt sig, når de ville være med på moden – og hvorfor. ”

Boken har nominerats för två pris: Historical Book of the Year 2022 och The Weekend Newspaper Literature Prize 2022.

Läs mer här, där du också kan hitta en podcast om boken: Marie Riegels Melchior og Mikkel Venborg Pedersen om Moden i Danmark gennem 400 år 

.

Kulturanalys och metakultur (2022)

Alf Arvidsson har skrivit en bok med titeln Kulturanalys och metakultur. På förlagets hemsida kan man läsa detta om boken:

”Kultur är ett begrepp för hur människor tillsammans försöker bygga meningsfullheter, skapa gemensamma symboler och symbolsystem samt hitta berättelser, föremål och handlingar som kan fungera som gemensamma utgångspunkter. Behovet att analysera de fenomen som benämns kultur är stort och varierat, och kulturanalys har vuxit fram som ett kunskaps­område i motsvarande utsträckning. Denna bok är en introduktion till etnologisk kulturanalys med särskild betoning på metakultur, det vill säga olika former för ”kultur om kultur”, reflektioner och kommentarer till den egna kulturen som den upplevs av deltagarna själva. Med begreppet metakultur blir det också möjligt att analysera särskilda områden som populärkultur, kulturarv och konstarter med ett bredare kulturanalytiskt perspektiv. Kulturanalys och metakultur vänder sig till studenter och forskare inom etnologi, kulturanalys, kulturstudier, museiutbildningar och närliggande områden.”

Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt af Klintberg (2022)

En ny bok med namnet Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt av Klintberg, redogerad av Bengt af Klintberg har utkommit.

Den kan köpas och läsas här. På Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida går det att läsa detta om boken:

”Ett Genuint muntligt sagoberättande levde kvar längre
i Bohuslän än i många andra landskap. I Sagor från
Bohuslän har Bengt af Klintberg gjort ett urval av sagor,
de flesta upptecknade för mer än hundra år sedan efter
ett femtiotal berättare. Den främste av dem är fiska-
ren och bodkarlen Agust Jakobsson från Tanum som
1919-1920 fick sin sagorepertoar dokumenterad av
David Arill. Liksom flera andra av berättarna kunde
han konsten att berätta långa undersagor om prinsar och
prinsessor, jättar och troll. I urvalet ingår också djur-
sagor, skämtsagor och ramsartade sagor.”

Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv (2022)

En ny publikation har nyligen utkommit: Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv, skriven av Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström.

I denna bok undersöker Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström hur det vardagliga, erfarenhetsbaserade, muntliga berättandet blivit en självständig kulturrörelse i Sverige. Berättare med scenföreställningar och berättarkurser presenteras, och deras estetiska och pedagogiska idéer analyseras. En historisk bakgrund i landsmålsberättande och andra vågor av intresse för folklig kultur skisseras och betydelsen av samtida diskurser om immateriellt kulturarv lyfts fram. Boken är utgiven av institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och finns tillgänglig digitalt här.