Frågelista: Återbruk av kläder

Frågelista, Insamling

Institutet för språk och folkminnen har en ny frågelista ute: Återbruk av kläder

Förr var det vanligt att ärva, skänka, laga och omvandla kläder av ekonomiska och andra skäl. I våra arkivsamlingar berättas bland annat att slitna plagg kunde vändas ut och in, att de bästa bitarna av tyg från slitna vuxenkläder togs tillvara och syddes om till barnkläder, och att barnplagg kunde förlängas på olika sätt allteftersom barnen växte. Likaså var det vanligt att stickade plagg repades upp och stickades om och att stickade strumpskaft fick nya fötter.

Nu vill vi veta hur praktiken kring återanvändning och omvandling kan se ut idag. I samarbete med en masterstudent i modevetenskap vid Stockholms universitet gör vi en dokumentation om återbruk och redesign av kläder.

Läs mer här

Stipendium för vistelse på Drakamöllan – Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap

Stipendium, Utlysningar

På Drakamöllan, en gammal Skånegård på Österlen i södra Sverige, har det skapats en nordisk mötesplats för forskare och opinionsbildare. Forumet vill stärka de historiska banden mellan de nordiska länderna och skapa nya kontaktytor och plattformar över gränserna.

Drakamöllan erbjuder den idealiska inramningen för den som har behov av att fokusera på ett angeläget projekt, att ta sig an ett nytt område, slutföra en uppgift eller för skapande i vid bemärkelse.

En viktig del av vistelsen är de gemensamma måltiderna. Varje dag erbjuds frukost, lunch och middag. Inte minst kvällsmålet är tänkt som ett forum och en mötesplats där man utbyter tankar och idéer.

Läs mer här

Ansökan för hösten öppen 1.4-25.4 2025

CFP: Värt att veta

Calls for abstracts, Utlysningar

Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Skicka in ditt synopsis senast den 15 april 2025 på ansokan.sls.fi. Inlämningslänken är öppen 3.3–15.4.2025.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition. Böckerna kan skrivas av 1–2 författare. Endast en ansökan lämnas in per förslag.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här

Call for Editors and Subeditors: Ethnologia Fennica

Call for editors

Ethnologia Fennica, a journal published by the Association of Finnish Ethnologists (Ethnos ry) is looking for three new Editors and two new Subeditors for the next 3-year period (2025-2028). Ethnologia Fennica is an international journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote Ethnological research. The articles undergo double-blind peer review. The journal is published twice a year with full open access. For more information, see: https://journal.fi/ethnolfenn.

Editors

Article Editors should have a PhD in Ethnology or related disciplines and experience in writing and editing academic articles. The tasks of Editors include editing research and review articles and communication with the authors and reviewers.

Subeditors

The editorial tasks of Subeditors are suited for PhD students, and the candidates are expected to hold MA in Ethnology or related disciplines. The tasks of Subeditors include editing of book reviews and conference reports, commentaries, and news. Experience of editing scholarly texts is beneficial but not mandatory.

The Editors and Subeditors are not paid, but the position as part of the editorial team offers valuable academic merits and a unique view to contemporary Ethnological research and international scholarly publishing. Written applications (one page) with a CV including a list of publications (max. 2 pages) attached can be sent to EF(at)ethnosry.org by May 31st 2025.

The Editors and Subeditors are chosen and appointed by Ethnos ry, and they will join the editorial team starting from August 2025. For further questions we encourage you to contact the current Editors-in-Chief Inkeri Hakamies (inkeri.hakamies(at)helsinki.fi) and Anna Kajander (anna.k.kajander(at)jyu.fi).

Doctoral positions at the Faculty of Arts, Psychology and Theology at Åbo Akademi Univerisity

Utlysningar

Doctoral positions at the Faculty of Arts, Psychology and Theology / Doktorandbefattningar vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi

The Faculty of Arts, Psychology and Theology in Turku offers four (4) new, funded positions for doctoral researchers(max. 48 months/position).

The Faculty covers research and education in culture, history and philosophy, languages, speech and language pathology, psychology and theology and the funded positions are, available within the following doctoral programmes:

The Doctoral Programme in Arts (main subjects: Art History, English Language and Literature, Philosophy, Finnish Language, French Language and Literature, Gender Studies, General History, Comparative Literature, Musicology, Nordic Ethnology, Nordic Folkloristics, Nordic History, Study of Religions, Russian Language and Literature, Swedish Language, German Language and Literature)

The Doctoral Programme in Theology (main subjects: Exegetics, Church History, Practical Theology, Study of Religions, Systematic Theology)

The Doctoral Programme in Psychology and Speech and Language Pathology (main subjects: Psychology, Speech and Language Pathology).

The faculty encourages new doctoral researchers to apply for the funded doctoral positions.

The employment as doctoral researcher may start September 1, 2025, or as per agreed.

Deadline for submission of application is on May 15, 2025 at 3.00 p.m. (Finnish time).

Read more here

Vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi i Åbo ledigförklaras att sökas fyra (4) nya avlönade doktorandbefattningar (max 48 månader/befattning).

Vid fakulteten bedrivs forskning och utbildning inom kultur, historia och filosofi, logopedi, psykologi, språk och teologi och fakulteten erbjuder de finansierade doktorandbefattningarna inom följande doktorandprogram:

Doktorandprogrammet i humaniora (huvudämnen: allmän historia, engelska språket och litteraturen, filosofi, finska språket, franska språket och litteraturen, genusvetenskap, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap, ryska språket och litteraturen, svenska språket, tyska språket och litteraturen)

Doktorandprogrammet i teologi (huvudämnen: exegetik, kyrkohistoria, praktisk teologi, religionsvetenskap, systematisk teologi)

Doktorandprogrammet i psykologi och logopedi (huvudämnen: psykologi, logopedi)
Fakulteten uppmuntrar nya doktorander att söka de utlysta doktorandbefattningarna.

Anställningen inleds 1.9.2025, i övrigt enligt överenskommelse.

Ansökningstiden utgår 15.5.2025 kl. 15.00 (finsk tid).

Läs mer här

Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås (2024)

Doktorsavhandlingar, Publikationer

Lone Ree Milkær. Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås

Department of Archaeology, History, Cultural Studies and Religion – AHKR, The University of Bergen

Abstract:

This thesis answers the research questions of how the abstract concepts of climate change and sustainability are made meaningful in an everyday life perspective. It is part of the field of cultural science climate research. By closely studying the movement Sustainable Life in Landås in Bergen from a cultural analytical perspective, the thesis answers what notions of how a sustainable life can be created through the movement’s narratives and practices. Based on empirical analyses of written sources, both historical and contemporary and interview and observation material, the thesis uses the classic categories of time, place and social environment as the framework of the analysis.

The practice of sustainable living is seen as an example of how the global phenomena of sustainability and climate change are anchored in places locally and in notions of the future. The analysis shows how Bærekraftige liv Landås use notions of connection to the past to create a sense of chronological connectedness in the present to both the past and the future through experiential concepts of time: tradition, nostalgia, generation and cultural heritage. By connecting global climate change to the concept of local sustainability, the movement is anchoring the meanings, understandings and activities in local neighbourhoods, which, e.g. can be seen in the designation ’Landås’ as part of the movement’s name. In this localisation, Bærekraftige liv Landås creates a sustainable neighbourhood that can function as a framework for downscaling global climate change to local sustainability. Scaling as a practice in itself creates the possibility to move between points or to be at several possible points on a scale at the same time, which also applies to the creation of meaning. Several things can make sense at the same time. In the use of scale as an analytical perspective, movement, connections, and transformations become part of the creation of meaning, which connects past, present and future and the global and the local in the understanding of climate change and sustainability in Sustainable Life Landås’s practice.

The results of the analysis are conveyed in the dissertation’s three articles, which examine aspects of meaning-making. In the first article, ’The great re-skilling. The understanding of generation, tradition, and nostalgia in everyday-life climate activism’ shows the movement’s self-understanding and self-presentation through various written material with a focus on experiential time concepts such as generation, tradition and nostalgia. In the second article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, the connection between cultural heritage and sustainability is analysed using Sustainable Life’s headquarters in composer Edvard Grieg’s old family summer home as an example. In the dissertation’s third and final article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, I examine how the role of cultural heritage is used to legitimise everyday climate activism.

Read more and find the thesis here

Kulturforskningsdagarna / Kulttuurintutkimuksen päivät 10.–12.12.2025

Call for papers, Konferenser, ,

Sekaisin/röra/mix

Kulturforskningsdagarna, som anordnats sedan 2003, ordnas för tolfte gången i december 2025 i Åbo. Temat för dagarna är ”Röra”.

Blandningar, kombinationer, kopplingar och sammansättningar har alltid varit ett centralt intresse inom kulturforskningen. Utgångspunkten är att kulturer alltid är hybrider, ande och materia i salig röra. Temat ”Röra” hänvisar till både världens tillstånd och sinnestillstånd.

Konferensens huvudtalare är

  • Anna Kontula (Finlands riksdag)
  • Joel Kuortti (Åbo universitet)
  • Kata Kyrölä (University College London)

Under konferensdagarna ordnas även en paneldiskussion om kulturforskningens rörighet under rubriken ”Kulttuurintutkimus sekaisin”. Deltagarna är Hanna Kuusela, Kaisa Murtoniemi, Leena-Maija Rossi och Heikki Uimonen, ordförande Olli Löytty.

Begreppet röra avspeglar även kulturforskningens mångdisciplinära forskningsfält och dess beröringspunkter med ett flertal forskningsämnen. Till konferensen inbjudes förslag på föredrag och arbetsgrupper om exempelvis följande teman, på finska, svenska och engelska. Vi välkomnar även presentationer som bryter med traditionella föredragsformer samt framställningar som kombinerar vetenskap och konst.

Deadline för förslag till individuella presentationer: Fredag 16.5.2025

Läs mer här: https://sites.utu.fi/kultut2025/

ÞRIÐJUDAGSÞRÆÐIR Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár

Event

”A Hundred Years of Icelandic’ Dog Culture'” is the title of a lecture that will be held at The Settlement Exhibition on March 25 from 16:00 to 17:00 (UTC+0). This lecture is the first in a new lecture series called TUESDAY THREADS.

Free admission – everyone is welcome!

This time, folklorist Ingibjörg Sædís will present her recent research on dog culture in Iceland, ”Of Koli, Lucy, and Lúkas: A Hundred Years of Icelandic’ Dog Culture’.” The lecture will explore the history of dogs within Iceland’s urban culture. Topics include the relationship between humans and ”non-human animals”, the unique role of pets and companion animals in nature, an overview of the status of animals in urban culture, the history of Reykjavík, and the dog ban in Reykjavík, which lasted from 1924 to 1984.
The research is based on a discourse analysis of different periods, as discussions about dog ownership in urban areas were often highly debated, with people holding divided opinions on the subject.

This event is a collaboration between Reykjavík City Museum and the Icelandic Folklore Association.

The event on facebook

„Af Koli, Lucy og Lúkasi: Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár“ er yfirskrift fyrirlesturs sem haldinn verður í Landnámssýningunni 25. mars kl. 16:00-17:00 (UTC+0). Fyrirlesturinn er sá fyrsti í nýrri fyrirlestrröð sem við nefnum ÞRIÐJUDAGSÞRÆÐIR.

Ókeypis inn og öll velkomin!

Í þetta sinn mun Ingibjörg Sædís þjóðfræðingur kynna nýlega rannsókn sína á hundamenningu á Íslandi, „Af Koli, Lucy og Lúkasi: Íslensk ”hundamenning” í hundrað ár“. Í erindinu verður farið yfir sögu hunda innan borgarmenningar á Íslandi. Þá eru samband mannfólks við ”ómannleg dýr”, sérstaða gælu- og selskapsdýra innan náttúrunnar, yfirlit yfir stöðu dýra innan borgarmenningar, saga Reykjavíkur og hundabannið í Reykjavík sem varði frá 1924 – 1984 á meðal viðfangsefna erindisins.

Rannsóknin var unnið út frá orðræðugreiningu hvers tíma fyrir sig, en umræðan um hundahald í þéttbýli var oft afar hávær og fólk hafði skiptar skoðanir á viðfangsefninu.
Viðburðurinn er haldinn í góðu samstarfi Borgarsögusafns og Félags þjóðfræðinga á Íslandi.

SLS utlyser fältinsamlingsarvoden – deadline 4.4

Utlysningar

SLS arkiv utlyser fältinsamlingsarvoden 4.3–4.4.2025.

Vill du samla in forskningsmaterial? Är det dags för dig att skriva uppsats, pro gradu eller doktorsavhandling? Gör du intervjuer eller inspelningar, fotograferar eller filmar du det du tänkt analysera? Eller gör du annan dokumentation?

Vi beviljar mot ansökan arvoden för insamling av material inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fältinsamlingsarvoden utlyses årligen i mars.

Du kan själv använda materialet i din forskning, men det arkiveras också SLS arkiv för a14tt kunna användas av andra. Vi erbjuder dig också inspelningsutrustning och handledning.

Arvodessumman är 1 200 euro och är skattepliktig.

Läs mer här

Doktorand i kulturvård i forskarskolan GRASS

Utlysningar

Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård vid Uppsala Universitet söker en doktorand i kulturvård med placering vid Campus Gotland i Visby. Anställningen innebär att vara del av en dynamisk och expansiv forskningsmiljö med strax under hundra medarbetare i både Visby och Uppsala. I den sammanlagda institutionsmiljön ingår sju huvudområden med undervisning på grundnivå och avancerad nivå och forskarutbildning i arkeologi, kulturvård, antikens kultur och samhällsliv och egyptologi.

Du kommer även att ingå i den redan etablerade och tvärvetenskapliga forskarskolan Graduate School in Sustainability Studies (GRASS). Under hösten startar en andra omgång av forskarskolan där du tillsammans med doktorander från olika discipliner undersöker olika aspekter av hållbarhet. Forskarskolans uppgift är att bedriva forskning utifrån centrala samhällsutmaningar, där lokal relevans möter internationell excellens. Här undersöks frågor om bland annat kulturarv, digitala metoder, hållbar konsumtion och framtida energisystem. Bevarande och förändring liksom definition och hantering av resurser är centrala aspekter. Forskarskolan är starkt förankrad i pågående tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning vilka bedrivs i en internationell miljö. Forskarskolan utgör en viktig del i Uppsala universitets utbildning och forskning inom hållbarhet. Här arbetar vi tillsammans med internationella partners, gästforskare och lokala aktörer med ett särskilt fokus på kunskapsutveckling för att klara den omställning som behövs för att leva väl i en värld med klimatförändringar. Som doktorand kommer du vara del av denna tvärvetenskapliga forskningsmiljö. Du kommer även ta del av forskarskolans doktorandkurser, seminarier samt förstklassig doktorandhandledning.

Läs mer här

Sista ansökningsdag 4 april 2025