Research project: Humans and Ticks in the Anthropocene

Forskningsprojekt, ,

Humans and Ticks in the Anthropocene is an ongoing project that examines the multi-faceted relationship between humans and ticks from the perspective of environmental history and environmental humanities.

Please visit the website for more information about the project.

The project description from the website:

”Our research project examines the multi-faceted relationship between humans and ticks from the perspective of environmental history and environmental humanities. We aim to provide a comprehensive analysis of discussions about ticks in Finnish society from the late nineteenth century up to the present. Our goal is to increase the knowledge about human relations, not only to ticks but also insects in general. By so doing, we also hope to refine methods and concepts for studying invertebrate animals; a class of animals previously ignored in humanistic research.

We explore the formation and circulation of scientific as well as local knowledge regarding ticks. This analysis increases our understanding of how ticks have influenced human relation to and ways of enjoying nature. Furthermore, by examining ticks as part of the discourse about larger environmental changes, we aim at participating in the humanistic research on the Anthropocene. In the end, we hope to provide intellectual groundings also for the wider public to understand how the ongoing environmental crisis affects ecological networks and changes in the human relation to nature.

The project is funded by the Academy of Finland 2020-2024”

A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood (2022)

Antologier, Publikationer,

A girl can do: recognizing and representing girlhood is a new  anthology about girlhood inspired by the “Remembering American Girlhood” panel held virtually during the National Council on Public History’s annual meeting in 2020. Among other chapters it also contains a chapter from Swedish ethnologist Åsa Ljungström about a girl being brought up in Småland in 1890.

The book can be found here.

Summary from Vernon Press website:

”How do scholars research and interpret marginalized populations, especially those that are seldom recognized as marginalized or whose sources are believed to be rare?

Combining intersectional feminism and public history methodologies, ‘A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood’ reflects on how girlhood is found, researched, and interpreted in museums, archives, and historic sites. Defining “girl” as “self-identifying females under the age of 21,” ‘A Girl Can Do’ lays the groundwork for understanding girlhood, its constructs, and its marginalization while providing faculty, students, and working professionals with ten case studies on researching and working with girlhood.

Contributors include archaeologists, archivists, curators, educators, and historians who demonstrate how adding a girl studies lens fosters greater inclusivity and diversity in our work. Whether studying spatial techniques of marginalization in colonial Peru, the daybooks as records of girlhood in late-nineteenth century Sweden, or collaborating with self-identifying fangirls to produce a pop-up exhibition, the contributors demonstrate the variety of sources and methods that can be used to interpret this oft-overlooked population. Throughout, ‘A Girl Can Do’ petitions for collaborative and creative thinking in how we can reframe and reinterpret our sources – both traditional and overlooked – to shed new light on how girls have contributed to, and provide frames of reference for, human history and culture. ”

A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood, (ed.) Tiffany R. Isselhardt, Girl Museum, Kentucky, 2022: Vernon Press.

Seminarium: Nils Månsson Mandelgren och kampen för kulturens framtid

Seminarium

Ett seminarium arrangerat av Folklivsarkivet i Lund och Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med stöd av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Stiftelsen Ebba och Sigfrid Svenssons fond för folklivsforskning

Seminariets första syfte är att diskutera Nils Månsson Mandelgrens roll för kulturarvet i ett samhällsperspektiv och med hjälp av ett socialhistoriskt ramverk. Hur lyckades Mandelgren som enskild individ manövrera sig fram i ståndssamhället? Hur kunde han under decennier röra sig i olika samhällsskikt i syfte att skaffa resurser och redskap för att bevara och dokumentera kulturfenomen av de mest skilda slag? Hur uppfattades Mandelgren av de ofta högt uppsatta personer som han sökte stöd hos? Varför hamnade han i konflikt med riksantikvarien och andra i kulturvärlden och akademikretsarna? Hur lyckades han kringgå hinder, motstånd och avslag för att till sist få stöd av den franske kejsaren?

Seminariets andra syfte är att diskutera vad Mandelgren faktiskt uppnådde i sitt arbete för utvecklingen av museiväsendet, det fält som idag benämns kulturvård eller kulturminnesvård, samt hantverksutbildningarna efter skråväsendets upphörande. Hittills har forskningen om Mandelgrens livsverk främst haft fokus på hans dokumentation av äldre kulturyttringar, men hans stridbarhet och oräddhet i att utmana etablissemanget hade sikte på hur samtidens och framtidens kulturinstitutioner borde utformas och organiseras.

Seminariet är öppet för forskare och intressenter från exempelvis etnologi, historia, socialhistoria, kyrkohistoria, arkeologi, konstvetenskap och museologi. Seminariet är tänkt att samla forskare från svenska universitet, men är även öppet för nordiska kulturhistoriker med inriktning på 1800-talet.

Tidpunkt: 16 mars 2023 kl. 9-17
Plats: Folklivsarkivet, Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, Lund (busslinje 5)
Kostnader: Ingen anmälningsavgift. Kostnader för måltider tillkommer.
Anmälan senast 16 februari 2023 till: andreas.alm(@)folklivsarkivet.lu.se
Kontakt: solfrid.soderlind(@)kultur.lu.se, karin.gustavsson(@)folklivsarkivet.lu.se

Ett preliminärt program kan läsas här.

”Europe Uncertain”: Invitation for submissions for a Roundtable at the upcoming SIEF conference in Brno 2023

Konferenser, ,

’Europe Uncertain’. Marie Sandberg and Alexandra Schwell are organising this roundtable at the upcoming SIEF conference in Brno, 7.-10.th of June 2023: Submissions welcome!

This roundtable invites contributions to the study of Europe and Europeanisation, asking: what does ’the European’ entail in European ethnology, and how can we approach Europe as an uncertain, unstable, and fragile construct that raises questions about its analytical potential and usefulness?

Deadline January 10, 2023.

 

https://nomadit.co.uk/conference/sief2023/p/12757

Nordisk museologi Vol. 33 No. 1 (2022)

Tidskriftsnummer

Nordisk museologi har utkommit med volym 33, nummer 1 (2022). Hela volymen kan läsas här.

Artiklar:

Disaster, traces of displacement, and mizuaoi seeds. Conversations surrounding A Future for Memory: Art and Life After the Great Japan Earthquake
Rossella Ragazzi

Udstillingsdrevet indsamling af møbler på Trapholt. Gevinst, konsekvens og muligheder Rosita Satell

Communities of Practice within the hybrid cultural institution. Developing new professional identities through LAM convergence
Kamma Overgaard Hansen & Lærke Maria Andersen Funder

Can you relate to a dance from the past? Why teenagers love to dance in museums
Tone Erlien Myrvold

Projektbeskrivningar:
Hva er klima og klimaendringer? Metode for å undersøke ungdoms forståelse av og forhold til begrepene
Anne Birkelandan
Anmälningar:
Nationalmuseum som konsekrerande institution 1890–1920 (2021). Licentiatavhandling av Robert Thavenius
Mattias Bäckström

Seminarium om minoriteter i historieskrivning 8–9.12

Seminarium, ,

Minoriteter i historieskrivning – granskningar av nordiska historiografier

Seminarium 8–9.12.2022
Svenska litteratursällskapets hus (Riddaregatan 5, Helsingfors) och i direktsändning på SLS kanal på Youtube.

Historieskrivning inramar ofta gemenskaper och lägger ramar för tillhörighet. Hur kan olika grupper inkluderas, skrivas fram och skriva in sig i historia?

Under seminariet lyfter historiker från olika forskningsfält fram hur minoritetsgrupper har synliggjorts och osynliggjorts i historiografiska traditioner. Historiedisciplinen har i stor utsträckning utgått från nationen och ofta har forskningen präglats av metodologisk nationalism, vilket inte minst gäller nordisk historia. Forskning om denna region, som historiskt uppfattats som förhållandevis heterogen, kommer att skärskådas ur olika perspektiv. Under seminariet diskuteras hur språkliga minoriteter och andra liknande grupper har uppmärksammats i översiktsverk, av kulturarvsinstitutioner och annan historisk forskning. Både studier om förmodern och modern tid kommer att beaktas.

Talare på seminariet är Ainur Elmgren, Cordelia Hess, Teemu Ryymin, Garbi Schmidt, Malin Thor Tureby, Solveig Wang och Mats Wickström.

Vi direktsänder seminariet på sls.fi och det kan också ses i efterhand på SLS kanal på Youtube. Du får också länken till sändningen i bekräftelsemeddelandet efter att du anmält dig.

Sista anmälningsdag är 5.12.

Sprid gärna vidare informationen om seminariet i ditt nätverk!

Till anmälan

PROGRAM

Torsdag 8.12

13.00 Inledning
13.10 Teemu Ryymin, professor i historia, Universitetet i Bergen, Synliggjøring og usynliggjøring i Norgeshistorien
13.55 Cordelia Hess, professor i nordisk historia, Greisfwald, Judisk historia versus antisemitismens historia: om förhållandet mellan majoritet och minoritet i de nordiska länderna
14.40 Kaffepaus
15.00 Garbi Schmidt, professor, Cultural Encounters, Roskilde universitet, At skrive og forske imod metodisk presentisme: Nogle nedslag
15.45 Malin Thor Tureby, professor i historia, Malmö universitet, ”Why Have There Been No Great Jewish Women in Swedish History?”

Fredag 9.12

09.30 Solveig Wang, postdok, Greifswald, Det indigene – fremstilling i historiografie og primærkildene
10.15 Ainur Elmgren, forskare, ämnesdidaktiker i historia och samhällslära, Uleåborg universitet, ”Nik alay – varför på det viset?” Finlands tatarer skriver sin egen historia
11.00 Kaffepaus
11.15 Mats Wickström, forskare, docent i nordisk historia, Åbo Akademi, Finlandssvenskar och sverigefinnar – osynliggjorda genom inkludering och exkludering?
12.00 Paneldiskussion med Johanna Ilmakunnas, Henrik Meinander, Peter Stadius och Miika Tervonen

 

Bild: Folksamling, industrimiljö (1937-1959), ÖTA 139 Karl Alfred Nyströms fotografisamling

 

Kalevalan kirjallista nykykäyttöä (2022)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

Merja Leppälahti is defending her doctoral thesis Kalevalan kirjallista nykykäyttöä (Contemporary literary use of the Kalevala) at University of Turku on Saturday 3 December 2022 at 12:00. You can read more here (in Finnish).

The thesis can be viewed here.

Short excerpt from the English abstract:

”Right from its publishing, our national epic Kalevala has been an inspiration to artists, authors, and composers. Interest in the Kalevala has continued to this day, and it still continues.

Here I research how material from the Kalevala is used in new texts. The main material consists of fiction literature published over three decades, and I also look at metal music lyrics. This research consists of five articles and a summary section, where I also present the research material. The research touches the interface between literary studies and folkloristics. The material is literature, but the perspective is that of cultural studies.”

Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021

Tidskriftsnummer

Svenska landsmål och svenskt folkliv: tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria årgång 2021 finns nu tillgänglig här.

Artiklar:

Karin Gustavsson, Kära ungdomsminnen, folkminnen och arkivminnen. Om Eva Wigströms samarbete med illustratören Gisela Trapp

Catarina Harjunen, Ingen vanlig människa. Skogsråets erotiska möten med människan i folklig tradition

Adam Horn af Åminne, Överköl.is och Iviköl.is. Endonymer, hyperkorrektion och försvenskning i dagens överkalixmål

Staffan Fridell och Mats G. Larsson, Människorna bakom Kensingtonstenen och dess runor

Ingvar Svanberg, Hand-catching and other lesser-known fishing methods in Sweden

Konferens: Kulturarv i kreativa processer 28-29 Mars 2023

Konferenser,

Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik ordnar sin vårkonferens 28-29 mars 2023 på temat kulturarv i kreativa processer.

Kort om konferensen:

”På NCK:s vårkonferens som går av stapeln 28 – 29 mars 2023 på temat Kulturarv i kreativa processer vill vi djupdyka i mötet mellan kreativitet och kulturarv och undersöka hur detta möte öppnar upp för nya former av pedagogik och lärande. Vad händer när kulturarv används av konstnärer och kulturarbetare och tar sig nya uttrycksformer? Hur kan kulturarvsinstitutioner använda sig av kreativa uttryck som bildkonst, teater, poesi, spel eller dans för att både förmedla och medskapa? Vilka maktförhållanden och förgivettagna sanningar utmanas i mötet mellan det kunskapsbaserade och det konstnärliga?”

Intresse för att hålla presentation kan anmälas fram till 31 januari 2023.