Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Budkavlen 2024: Tradition och förändring

Nyaste numret av tidskriften Budkavlen har publicerats. I numret skriver Susanne Nylund Skog om hur föreställningar om ett traditionellt svenskt midsommarfirande förhandlas bland svenskar på Mallorca. Kristina Öhman belyser hur ungdomar under 1990-talet prövade nya kommunikativa uttrycksformer och Sofia Wanström visar hur uppropet Dammen brister etablerade en arena där kvinnor kunde berätta om sexuella övergrepp på sätt som delvis utmanade traditionella berättargenrer.

CFP: Landskap och kulturarv – Maisema ja kulttuuriperintö. Kalevalasällskapets årsbok 105 – Kalevalaseuran vuosikirja 105

 

Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.

Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.

I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.

Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.

Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105

SUOMEKSI:

Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.

Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.

Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia ​​tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.

Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.

Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.

CFP Anthropology of Foods: Extreme foods

For this call, we suggest the concept of extreme foods, to explore foodstuffs and eating practices that in certain situations and contexts, for different reasons and in different ways, are pushed to the margins of the mainstream, while yet held symbolically important (Matejowsky 2013). By making what is perceived as extreme elements our focal points when studying food and eating practices (Veeck 2010; Rozin 1999) we wish to make boundaries visible: geographical, cultural, political, emotional and artistic. We move our attention to the verge of things.

We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).

The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).

The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).

For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.

Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :

  • the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;

  • the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;

  • gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;

  • the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.

Deadlines

Abstracts: February 1st 2025

Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.

Full articles: June 31st 2025

In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.

Intermittenta anställningar som timlärare i etnologi vid Umeå Universitet

Intermittent anställning innebär att du kan bli erbjuden anställning under enstaka kortvariga anställningstillfällen under en ramperiod. Anställningstillfällena tidsbegränsas med stöd av LAS 5 § 1 p.

Att stå till förfogande på detta sätt innebär att ett nytt anställningsförhållande inträder vid varje tillfälle du erbjuds och tackar ja till arbete.

Vi söker nu 3 till 5 medarbetare som kan arbeta under ramperioden 2025-01-21 till 2025-06-30 om behov inom verksamheten uppstår.

Arbetsuppgifterna består av campusbaserad undervisning, seminarieledning, handledning och nätundervisning på grundnivå samt tillhörande utbildningsadministration. Undervisningen sker i etnologi på fristående kurser, program samt lärarutbildning

Sista ansökningsdag 2 januari 2025

Läs mer här

Call for papers and posters for NEFK 2025

NEFK 2025 – Nordic 2.0 and beyond

The call for papers and posters for NEFK 2025 – is now open!

CFP (papers och posters) till NEFK 2025 är nu öppen!

More information on the website. Mer information på hemsidan.

Theme: Nordic 2.0 and beyond (in Swedish below)

The 36th international Nordic Ethnology and Folklore Conference will take place 11–14 June 2025 in Turku, Finland.

It is time to meet again at the Nordic Ethnology and Folklore Conference. The 36th edition of the conference aims to reconnect with the roots of NEFK. We therefore invite all Nordic scholars, and scholars of the Nordic, to Turku/Åbo in Finland to expand our horizons once more.

We invite proposals for panels, posters, workshops, and roundtable discussions that explore contemporary perspectives on culture, cultural identities, representations, and socio-cultural changes in the Nordic region and beyond. How do we approach everyday life, traditions, history, and futures in times of migration, fluctuating borders, environmental change, and artificial intelligence? What is the role of academic scholarship, archives, museums, and art in problematizing identity policies, heritage, and power in contemporary societies? What kind of methodological challenges are we facing as we analyse society, including its values, conflicts, and inconsistencies?

The Nordic region is frequently viewed as a model welfare society. However, what is meant by referring to the Nordic, both historically and presently? Is it a geographic region, an imagined community, a way of life, or a theoretical framework? Finally, what could Nordic 2.0 and beyond be and become? Let us explore these and other questions together!

***

Tema: Nordic 2.0 and beyond

Den 36:e Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen äger rum 11–14 juni 2015 i Åbo, Finland.

Det är återigen dags att träffas på den Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen och denna gång återknyter vi till NEFK:s ursprung. Vi bjuder därför in alla nordiska kollegor, och de som forskar om Norden, till Åbo, Finland.

Vi välkomnar förslag på paneler, postrar, workshoppar och rundabordssamtal som diskuterar samtida perspektiv på kultur, kulturella identiteter, representationer och sociokulturella förändringar inom och utanför Norden. Hur närmar vi oss vardagsliv, traditioner, historia och framtid i tider av migration, fluktuerande gränser, klimatförändring och artificiell intelligens? Vilken roll spelar akademisk forskning, arkiv, museer och konst i problematiseringen av identitetspolitik, kulturarv och makt i samtida samhällen? Vilken typ av metodologiska utmaningar står vi inför när vi analyserar kulturella processer, värderingar, konflikter och inkonsekvenser?

Vid sidan om denna breda ansats ser vi konferensen som en möjlighet att problematisera Norden som koncept, idé och praktik. Vad menas med Norden, både historiskt och i nutid? Är det en geografisk region, en föreställd gemenskap, en livsstil eller något helt annat? Slutligen, vad skulle Norden 2.0 kunna vara och bli? Låt oss utforska dessa och andra frågor tillsammans!

Associate professor or tenure-track assistant professor in European Ethnology at University of Copenhagen

The Saxo Institute, Faculty of Humanities, University of Copenhagen (UCPH) invites applicants for a position as associate professor or tenure-track assistant professor in European ethnology. The position is available from 1 September 2025 or as soon as possible thereafter.

We are looking for a promising and ambitious candidate with a dynamic profile in the cultural history of everyday life in Northern Europe and/or the lived transformations of the concepts of Europe and Europeanness in light of historical and contemporary challenges.

Read more here

The deadline for applications is 29 January 2025, 23:59 CEST.

Ljusa stjärnan – ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina (2024)

Den 16 november 2024 släppte den svenska kulturarvsinstitutionen ArkivCentrum Örebro län en ny bok om traditionen att sjunga med stjärna.

Författare är Emma Ode, arkivarie vid ArkivCentrum som även har ansvarat för det projekt med svenskt-ukrainskt tema som är grund för boken. Titeln är ”Ljusa stjärnan, ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina.”

– För inte så länge sedan var traditionen att gå med ljusa stjärnan, eller att som stjärngossar ”gå Staffan” som den också kallades, väldigt vanlig i Sverige. Tyvärr är det numera väldigt få platser som traditionen lever kvar på. Den här traditionen, stjärngossetraditionen har en ett och ett halvt milleniums historia bakom sig och finns i olika modeller runtom i Europa, bland annat i Ukraina och i Polen, samt i finsktalande Finland.

I beskrivningen till boken står att läsa:

”Kultur vandrar över gränser, blandas med andra kulturella uttryck och tar gestalt på nya sätt. På så vis finns traditioner som vi upplever vara genuint svenska som samtidigt har stora likheter och gemensamma rötter med traditioner i andra länder.

I Sverige för inte så länge sedan vandrade stjärngossar med följe runt bland gårdar i juletid. De uppförde ett sjungande skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärntydarna som följer den ljusa stjärnan till Betlehem och finner Jesusbarnet. En liknande tradition återfinns i stora delar av Europa, bland annat i Ukraina.

I den här boken presenteras historien bakom traditionen att gå med ljusa stjärnan och hur den gestaltar sig i Sverige och i Ukraina, och delvis även i Finland. Intervjuer med människor som själva har minnen av traditionen kompletterar de historiska nedslagen.”

– I Boken har Emma Ode intervjuat personer med såväl svensk som personer med ukrainsk bakgrund som bor i Sverige och haft korrespondens med ukrainare i Ukraina och som lever som flyktingar i USA och Norge för att samla in personliga berättelser om traditionen att gå runt med stjärna och sjunga för dörr. Boken visar hur kulturarv bevaras, förändras och sprids mellan områden. Det finns många likheter mellan stjärnsångartraditionerna i Ukraina och i Sverige, men naturligtvis också stora olikheter. Kultur är en process som pågår och verkar i dialog med människorna som utövar den och tidsandan i samhället. Boken visar även vilken politisk funktion kulturarv kan ha, både på gott och ont. Kultur kan tradera såväl rasistiska och fördomsfulla element som fungera som opposition i sin kontext. I dagens Ukraina som slåss för sin fortsatta existens under Rysslands anfallskrig fungerar återuppväckta traditioner och att visa ukrainsk särart som en motståndshandling. Och i Finland har stjärngossetraditionen, Tiernapojat, varit ett sätt att särskilja det finsktalande Finlands kultur i motsats till svensktalande Finlands traditioner, även om traditionen har förekommit i båda grupperna.

Boken ”Ljusa stjärnan” finns till försäljning via ArkivCentrum Örebro län, Nastagatan 11 F i Örebro. ISBN: 978-91-531-1194-8

Kontakt:

Emma Ode
E-post: emma.ode(at)arkivcentrum.se

PhD course: Academic writing as genre and method in Cultural Sciences, 7.5 credits, spring 2025

In spring 2025 Historical Studies at Södertörn University offer a PhD course on academic writing: Academic writing as genre and method in Cultural Sciences, 7.5 credits.

Course description: Through practical exercises and assignments, this course aims to develop the participants’ academic writing skills. Here writing is considered a central part of qualitative scholarly work, both in relation to the process and text production. Questions about the importance of writing both as a method and as a form of presentation are addressed in relation to knowledge production in cultural sciences. The course deals with central currents of thought on academic writing and uses participants own writing project as a point of departure for both reflection and practice. It runs at a pace of 25% throughout the spring semester and consists of monthly meetings and online seminars.

Registration is continuous. Please contact Kim.silow.kallenberg(at)sh.se.

Extended information about the course:
Entry requirements

Admitted to doctoral studies

Learning outcomes

After completing the course, the doctoral student is able to:

· critically examine and discuss the field of writing, text production and relevant genres within cultural sciences

· describe and discuss central aspects of the academic writing process with deeper insight

· demonstrate good knowledge of the relationship of writing to knowledge production in cultural sciences

· place their own and others’ writing in a scholarly context and reflect on the importance of writing as part of methodological and analytical work

· apply the theoretical and practical knowledge gained during the course in their own scholarly writing.

Course content, modules and examinations

The course aims to develop participants’ academic writing through practical exercises and assignments. A starting point for the course is that writing is a central part of scientific work in relation to qualitative methods. Questions about the importance of writing both as a method and as a form of production are addressed in relation to knowledge production in cultural sciences. The course deals with some central currents of thought on academic writing.

Course design

Teaching takes place in the form of lectures and seminars as well as oral and written exercises.

Examination

The course is examined through written and oral seminar assignments, active participation in the seminar discussions and a final home exam. Active attendance at seminars, completed seminar assignments and a written home exam are required to pass the course. A maximum of one seminar can be compensated with other assignments.

The grading criteria are distributed prior to the start of a course or module.

If a student has a certificate from Södertörn University for compensatory support, the examiner has the right to decide on an adapted examination or alternative form of examination in accordance with Södertörn University’s regulations.

Restrictions on accreditation

The course may not be accredited as part of a degree if the contents are partly or wholly the same as a course previously taken in Sweden or elsewhere.

 

Call for Papers: Folklore and the Senses

The Folklore Society’s Annual Conference, in collaboration with the Department of Folklore and Ethnology, University College Cork, Ireland.

Friday 20 June to Sunday 22 June 2025

Hybrid conference, online and at University College Cork

We know the world through our senses, but how we sense is inflected by symbolism, tradition and belief—by folklore in other words. What does folklore tell us about our senses: sight, hearing, smell, touch, taste and, indeed, second sight?

How does folklore treat the instruments through which we sense—our eyes, ears, nose, skin, fingers, mouth, tongue…? What do tastes, smells and other sensory experiences mean in tradition? What happens when we are deprived of our senses, voluntarily or involuntarily? And what does folklore tell us when our senses stop making sense—experiences of things heard but not seen, seen but not heard? When must we, traditionally, refute the evidence of our senses? And of course what we ‘feel’ can be felt in more ways than one, through the heart for instance. Folklore is communication, but there are many ways to communicate: the kiss, the grip, the sign, the gesture… Can we talk about visual folklore, olfactory folklore, the touch or savour of folklore?

CALL FOR PAPERS

Papers of 20 minutes are invited on any topic related to folklore and the senses. Topics might include, but are not limited to:

Folklore of the material world and of embodied experience
Ethnography of the senses, ethnography of the fleeting or ephemeral
The role of the senses in folk custom and narrative
Haptic perception and communication in folklore
The senses, absences and erasures in documentation, archiving and dissemination

Deadline for proposals: Friday 31 January 2025

Read more here