Frågelista: Transplantationer från djur till människa

Frågelista, Insamling

Användningen av celler, vävnader och hjärtklaffar från djur är sedan länge en etablerad teknik inom transplantationsmedicin. Till exempel så används ofta grisar för att ersätta människors hjärtklaffar. Forskare har nu börjat utforska möjligheterna att transplantera hela grisorgan till människa. Utvecklingen inom detta område går snabbt. År 2022 genomfördes världens första transplantation med grishjärta till människa. År 2025 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten en klinisk prövning på amerikanska patienter. Xenotransplantation anses vara en lovande teknik för att bemöta bristen på donation av mänskliga organ vilket är ett globalt problem. Många osäkerhetsfaktorer måste dock hanteras parallellt med utvecklingen av tekniken.

Frågelistan är skapad av forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, i samverkan med Folklivsarkivet i Lund.

Länk till frågelistan: https://fragelista.folklivsarkivet.lu.se/index.php/883899?lang=sv

Slutdatum: 19 maj 2025

CfP Ethnologia Fennica 1/2026: Words and Concepts

Call for papers - publikationer, ,

In this call for papers, we invite researchers to reflect on conceptual work in their studies. We call for research and review articles that explore the choices and practices of finding, defining and using concepts. We are also interested in examples of how creative writing practices can enhance the research process or the communication of its results.

Please submit your article abstracts by June 23rd. The issue will be published in June 2026.

Ethnologia Fennica is an English language online journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote ethnological research. The articles undergo double-blind peer review.

Medel för svenskspråkig kurslitteratur

Utlysningar

Vi utlyser en gemensam fondsatsning med syfte att producera ny svenskspråkig kurslitteratur samt komplettera, uppdatera och översätta redan existerande kurslitteratur till svenska. Kurslitteraturen bör ämnesmässigt beröra finländska förhållanden och kan riktas till alla utbildningsnivåer inom universitet och högskolor. Satsningen är ett samarbete mellan Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Stiftelsen för Åbo Akademi, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd.

Medlen är öppna att sökas av undervisande personal och forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper samt närliggande ämnen som till exempel juridik, teologi och pedagogik.

Medlen beviljas för befattningar som förläggs till ett universitet i Finland enligt den sökandes önskemål. Den sökande ska på förhand överenskomma om detta med universitetet i fråga. Befattningen kan vara högst 10 månader, de kan vara på heltid eller deltid (minst 40 %). Den maximala arbetstiden för en ansökan är därmed 10 månader heltidsarbete.

Läs mer på SLS hemsida.

Ansökningstiden är 2.5-15.6.2025.

Public defence Johanna Latva: Hiuksetko naisen kruunu? Suhtautuminen naisten kaljuuteen ja naisten kokemukset hiuksettomuudesta Suomessa (2025)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer,

FM Johanna Latva will publicly defend her doctoral dissertation Hiuksetko naisen kruunu? Suhtautuminen naisten kaljuuteen ja naisten kokemukset hiuksettomuudesta Suomessa (Is the hair a woman’s crown? Attitudes towards women’s baldness and women’s experiences of hairlessness in Finland) at the University of Turku on Saturday, May 17, 2025, at 12:00 PM (University of Turku, Arcanum, Aava Lecture Hall, Arcanuminkuja 1, Turku).

The opponent will be Docent Hanna Ojala (University of Tampere) and the custos will be Docent Tytti Suominen (University of Turku). The event will be held in Finnish. The field of the dissertation is ethnology.

It is possible to participate remotely.

Read more here

The dissertation is available in the university’s publication archive: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-02-0088-6

Abstract in english:

Is the hair a woman’s crown? Attitudes towards women’s baldness and women’s experiences of hairlessness in Finland

This dissertation examines women’s experiences regarding baldness and the prevailing attitudes towards women’s hairlessness in the Finnish society and culture. The study explores women’s personal experiences of baldness and the public discourse around the matter. The research argues that being bald is still regarded as an abnormal and unbecoming of the gender, despite the increased exposure women’s baldness has gained in the 2000s.

The research material consists of responses to the Finnish Literature Society’s questionnaire regarding bald women as well as digitized newspapers from the collections of the National Library of Finland and Sanoma archives. The temporal context of the research is mainly from the 1990s to the 2020s. The research methods include close reading, thematic analysis, content analysis and cultural analysis. Ethnography and cultural analysis form the methodological foundation for the research. By focusing on the theoretical concepts of embodiment, gender and wellbeing the research contributes to the scientific and societal discussions on cultural health research, body normativity and dress studies.

The research considers both women who are bald by choice and those who have lost their hair due to illness such as alopecia areata or the side effects resulting from cancer treatments. The study confirms that women’s baldness has a strong influence on women´s identity and personal agency. Consequently, the research contributes to discussion on bald women’s life management and how they express their gender identity. Baldness can have an effect on one’s self esteem and relationships while also influencing the person´s clothing styles. It is also a source of various kinds of feelings ranging from shame and sorrow to pride and joy.

The dissertation demonstrates the crucial role of gender in how baldness is experienced and how it influences both the way bald people are encountered and the general attitudes towards baldness. The research also highlights the fact that the reasons behind one’s baldness have no significant influence on the attitudes towards the bald. However, baldness has received more exposure and acceptance over the last few years due to women’s own actions.

Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat (2025)

Antologier, Publikationer

The anthology Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat is edited by Ville Pöysä, Helena Ristaniemi, Lauri Julkunen & Kaisa Vehkalahti.

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape.

There are many stereotypical perceptions of the countryside that have been passed down for decades. But what is life really like in sparsely populated areas in today’s Finland?

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape. At the same time, it highlights the diversity of the countryside and sparsely populated areas, as well as the regional and cultural differences within the country.

Utilizing interviews, photographs, oral histories, and popular music, the work sheds light on themes that receive little attention in media discussions and are not captured by statistical data. For example, it highlights the lives of minorities in remote villages, the relationship of forest owners with their forests, and the maintenance of everyday security near the eastern border.

You can find the book here

Resilient Pastoralism : A Cultural Analysis of Navigating Climate Change, Modernity and the Development Industry in Northern Kenya (2025)

Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , ,

Resilient Pastoralism : A Cultural Analysis of Navigating Climate Change, Modernity and the Development Industry in Northern Kenya is Billy Jones’s dissertation from the Department of Arts and Cultural Sciences at Lund University.

The thesis can be found here.

This thesis offers a cultural analysis of climate change, modernisation and sustainable development in the pastoral landscape of Baringo, Northern Kenya. For the majority of the pastoralists living there, life is defined by crippling poverty, ethnic violence and an increasingly erratic and unpredictable climate. In response, a growing number of people have moved away from the traditional reliance on communal pastures and started intensively farming grass on individual farms. Baringo has also been somewhat of a testbed for International Development projects over the past half century. The majority of these, however, have failed. This thesis explores the parallel histories of Baringo’s marginalisation in the national economy and by International Development organisations. What social, political and ecological processes in Kenya and the global economy have led to this marginalisation? In what ways are people using grass farming to help cope with droughts, flooding and economic insecurity? Why have these local adaptations been overlooked by development organisations? And why have so many projects failed to bring sustainable development to the region? The material to answer these questions has been gathered during fieldwork in Baringo, in collaboration with local researchers, through qualitative research methods including interviews, observations and archival research. It consists of fieldnotes, interviews with pastoralists and historical documents from development organisations. The research has been inspired by cultural theories on cultural landscapes and global cultural flows as well as postcolonial perspectives on modernisation and development. The main findings demonstrate that modernisation has contributed to increased poverty, land degradation and ethnic clashes in the region. They also show that grass farming is an inherently flexible mode of production which emerged out of traditional forms of pastoralism as a way to cope with these new hardships. The thesis has also highlighted that pastoralist economic models and ways of thinking have historically been overlooked in global development discourses. As global discourses are translated into tangible projects on the ground in Baringo, they often ignore local solutions, resulting in a landscape littered with abandoned project sites and invasive species.

Frågelista: singel, ogift, skild

Frågelista, Insamling, ,

Uppfattningar kring singelskap och personer som är singel har förändrats i takt med att samhället utvecklats och normerna kring kön och relationer förändrats. Idag finns det större utrymme att välja mellan olika typer av relationer och livsstilar, men kulturella normer kring könsroller och parförhållanden fortsätter att påverka hur singelskap förstås. Med denna frågelista undersöker vi hur du upplever ditt singelskap. Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att leva som singel, ogift eller skild? Hur påverkar normer och förväntningar–både dina egna och andras–hur du upplever att vara solo? Hur ser du på relationer, och vilka förväntningar har du på framtiden?

Frågelistan är skapad av det Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi. I egenskap av traditionsvetenskapligt arkiv genomför vi regelbundet insamlingar i form av frågelistor på teman som knyter an till traditionsvetenskapligt relevanta teman och/eller aktuella samhällsfenomen (Culturas insamlingsprinciper 2020).

Du kan skicka in dina svar fram till den 31.12.2025.

Läs mer och svara på frågelistan här

Forskardoktor i kulturanalys vid Åbo Akademi

Utlysningar

Åbo Akademi söker en forskardoktor i kulturanalys för perioden 1.9.2025–30.9.2026. Vid behov kan startpunkten skjutas fram något. Befattningen hör till ämnesklustret kulturvetenskap vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (FHPT) i Åbo.

Anställningen som forskardoktor är knuten till projektet Vardagens samexisterande penningpraktiker som undersöker pengars kulturella betydelse i det frambrytande kontantlösa samhället. Projektet är tvärvetenskapligt och baseras på etnografiska, kvalitativa metoder (huvudsakligen semistrukturerade intervjuer och till viss del observationer). Materialinsamling görs huvudsakligen på svenska i Finland och befattningen förutsätter närvaro i Åbo.

Syftet med projektet är att studera samexisterande penningpraktiker i vardagen och hur nya vanor och rutiner kring pengar utvecklas; undersöka hur risker och möjligheter relaterade till pengar hanteras genom vardagliga penningpraktiker; presentera en övergripande samtida bild av hur det kontantlösa samhället diskuteras och debatteras, samt; skapa ny kunskap om hur den kulturella betydelsen av pengar förhandlas i ett alltmer kontantlöst samhälle. Fältarbetet fokuserar fyra arenor: Hemma, detaljhandel, transport/resor och media

Sista ansökningsdag: 19 maj 2025, kl. 15:00 (UTC+3)

Läs mer här