Doctoral defence: Simon Halberg. ”Sleepless Plains. Fossilisation and Peasant Kinship in Scandinavia”

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer

Sleepless Plains. Fossilisation and Peasant Kinship in Scandinavia
Doctoral dissertation in ethnology (Lund University), Simon Halberg:

https://portal.research.lu.se/en/publications/sleepless-plains-fossilisation-and-peasant-kinship-in-scandinavia/

What does it mean to live with fossil fuels? This question imposes itself on us with increasing weight when the necessity of living without them becomes harder and harder to deny. Studying farmers in the sugar beet districts on plains of Southern Scandinavia, Simon Halberg’s doctoral dissertation investigates the history and ethnography of a troubled relationship between subterranean energy and everyday life. What practices and modes of life were abandoned when fossil energy was adopted by Scandinavian farmers? How was the transition accomplished? What steps and actions can be detected? What practices and modes of life came as a result? And what were the wider implications for peasant culture?

Based on fieldwork and archival sources, Sleepless Plains proposes an ethnological theory of fossilisation to answer these questions. Integrating ethnological perspectives on kinship with Marxist theories of the social roots of global warming, this book analyses what peasant life has become in the Anthropocene. The goal of the work is to explore how fossilisation has shaped not only the landscape and agricultural forms of life but also dominant ways of thinking about social possibilities. In this light, the necessity of defossilisation becomes an opening to ask what one might do with the landscape and kinship in it in the future.

The doctoral defence will take place 12 December 2025, 13:00 (CET), at LUX, Lund University. Professor Marianne Lien (Universitetet i Oslo) will be faculty opponent.

https://www.kultur.lu.se/om-institutionen/kalendarium/evenemang/disputation-i-etnologi-simon-halberg/

Everyone is welcome,

Simon

CFA Kulturstudier: Monumenters hverdagsliv

Calls for abstracts,

Tidsskriftet Kulturstudier indkalder artikelforslag til temanummeret 2026:

Monumenters hverdagsliv

Monumenter har altid været et problem, men lige meget hvor ofte vi har udfordret, udvisket, nedrevet eller glemt dem, bliver vi ved med at skabe dem på ny. (Bass 2024) I de seneste år har mindesmærker og statuer i det offentlige rum genvundet og genfundet politisk og social opmærksomhed. Bevægelser som #MeToo og #BlackLivesMatter har været med til at (gen)antænde debatten om den monumentale kulturarv som et markant udtryk for kolonial, social og racial ulighed i fortid og nutid, herunder bredt understøttede initiativer til at imødegå monumentlandskabets repræsentative skævhed ved at rejse nye statuer af kvinder, migranter, arbejdere og andre underrepræsenterede grupper i mindekulturen og kunsten i det offentlige rum. I selve denne bevægelse rejser der sig nogle interessante spørgsmål.

Skal de nye monumenter efterligne fortidens mere eller mindre vellignende bronzeskulpturer på plint, eller giver de mulighed for at genopfinde og gøre op med de traditionelle formater? Er det overhovedet meningsfuldt at blive ved med at hædre og ophøje individer på denne vis ? Og hvad sker der med monumenterne efter indvielsen, når den første opstandelse har lagt sig?

Hvad er i det hele taget et monument?

Bidrag til temanummeret kan for eksempel undersøge modtagelsen og brugen af monumenter som private og politiske mødesteder, som fikspunkter i borgernes individuelle eller kollektive ruter gennem byen, som medskabere af konkrete byrum, som bærere af personlige eller generationelle minder og fortællinger, som lærreder for alternative budskaber og betydninger eller som knudepunkter i det administrative og infrastrukturelle netværk, der binder byer og lokalsamfund sammen.

Les hele CFA her

Deadlines:

Deadline for abstracts (min ½ side): 10. december 2025
Forfatterseminar: primo marts 2026
Deadline for færdige artikelbidrag: 16. juni 2026
Peer review: medio august
Deadline for reviderede artikler: primo oktober
Udgivelse: 15. december 2026

Humlab Talk: TikTok – kulturella perspektiv

Event, Föreläsningar
När? Torsdag 11 december, 2025 kl. 13:15 – 15:00 (CET)
Var? Zoom – registrering krävs

Gabriella Nilsson & Sara Tanderup Linkis

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur.

I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar.

Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Arrangör: Humlab
Evenemangstyp: Föreläsning

Isofs digitala lunchföreläsning: Folktro om sömnad

Event, Föreläsningar, Webinarium

Lunchföreläsning via Zoom med Tommy Kuusela den 27 november kl. 12–12.30 (CET).

En knut på tråden som går att lösa kunde anses ge kärlekslycka, men om knuten inte gick att lösa kallas den för en trollknut och tänktes istället ge otur. En synål som bryts under sömnaden gav kläderna tur och om tråden var för lång sa man att djävulen drog i andra ändan. Att bli stucken av en skräddares nål när nya kläder syddes upp kunde betyda både tur och otur. Synålen var tillika ansedd som ett gott skydd mot både trolldom och farliga väsen. I föredraget ges och förklaras liknande exempel på den folktro som har förknippats med sömnad, synålar och liknande textilrelaterat hantverk. Underlaget för föredraget är det arkivmaterial som finns i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Föreläsaren Tommy Kuusela är forskningsarkivarie (på Isofs avdelning för arkiv och forskning i Uppsala), folklorist och religionshistoriker.

Jubileumsprogram i Vasa: Traditioner i samtid 7-8.11

Event

Under två dagar i november bjuder Svenska Litteratursällskapet i Finland in till evenemang som lyfter fram det immateriella kulturarvet i all sin mångfald – från vardagens traditioner till visans konstnärliga uttryck. Genom samtal, musik och reflektion utforskar vi hur traditioner lever vidare, förändras och får ny betydelse i vår samtid.

Evenemangen är en del av vårt 140-års jubileumsprogram i Vasa.
Fredagens paneldiskussion och lördagens seminarium ingår i Vetenskapskarnevalens program och programmet för Svenska veckan i Vasa och Korsholm.

Fritt inträde till alla evenemang, ingen förhandsanmälan behövs. Alla program utom lunchkonserten streamas och kan ses i direktsändning på Vetenskapskarnevalens sida och SLS Youtube-kanal.

Paneldiskussion: Traditioner som lever
📆Fredag 7.11
🕙16.10–17
📍 Dramasalen, Vasa stadsbibliotek (Biblioteksgatan 13)
🎤 Johanna Björkholm, Yrsa Lindqvist, Anna Majors, Jacob Sundström och Annina Ylikoski
Seminarium och lunchkonsert: Visor på olika vis

📆 Lördag 8.11
🕙 10.30–15.40
📍Vasa stadshus (Senatsgatan 1)
🎤 David Anthin, Blanka Henriksson, Henrik Huldén och Jacob Sundström
🎶 Lunchkonsert med singer-songwritern, folksångerskan Désirée Saarela på
Ernst salonger (Sandögatan 7) kl. 12. Lunch på egen bekostnad.

 

Digital Research: Methods and Perspectives in the Humanities and Social Science, 7.5 credits

Doktorandkurser

Humlab and DIGSUM at Umeå University invite PhD students to take part in our PhD course Digital Research (7.5 credits). The course runs in hybrid format (online and on location in Umeå). Note! You must have approval from your main supervisor in order to attend the course.

The course runs from 19 February 2026 to 23 March 2026, and registration is open from 1 to 30 November.

The course consists of three parts:

The first part provides a general introduction to how digital research has emerged as a field at the intersection of the humanities and social sciences. The complex and dynamic nature of the field, its history and key concepts are discussed with a focus on interdisciplinarity.

The second part includes lectures, practical briefings and workshops on digital methods. Both qualitative and quantitative methods are covered, but the focus is on method combinations. This part of the course also includes lectures and seminars on the specific ethical challenges of digital research.

The third and final part of the course provides examples of specific and research-oriented applications of tools and perspectives that are linked to ongoing digital research in the humanities and social sciences at Umeå University. The course is given in collaboration with DIGSUM, Digital Social Research Unit at Umeå University.

Read more here

Thesis defence: Satumaarit Myllyniemi. ”Herkistyneen mielen enteet: Etnografinen tutkimus suomalaisten kertomista toisen maailmansodan yliluonnollisista kokemuksista ja kokemusperinnön luomisesta” (2025)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer,

Väitös (folkloristiikka): FM Satumaarit Myllyniemi
Aika: 28.11.2025 klo 13.00 – 17.00
Paikka: Tauno Nurmela -sali, PÄÄRAKENNUS, Yliopistonmäki, 20500, TURKU

FM Satumaarit Myllyniemi esittää väitöskirjansa ”Herkistyneen mielen enteet: Etnografinen tutkimus suomalaisten kertomista toisen maailmansodan yliluonnollisista kokemuksista ja kokemusperinnön luomisesta” julkisesti tarkastettavaksi Turun yliopistossa perjantaina 28.11.2025 klo 13.00 (Turun yliopisto, päärakennus, Tauno Nurmela -sali, Turku).

Vastaväittäjänä toimii dosentti Ulla Savolainen (Helsingin yliopisto) ja kustoksena professori Anne Heimo (Turun yliopisto). Tilaisuus on suomenkielinen. Väitöksen alana on folkloristiikka.

***

IN ENGLISH:

Tine: 28.11.2025 klo 13.00 – 17.00 (UTC+2)
Place: Tauno Nurmela -sali, PÄÄRAKENNUS, Yliopistonmäki, 20500, TURKU

FM Satumaarit Myllyniemi will publicly defend her doctoral dissertation titled ”Herkistyneen mielen enteet: Etnografinen tutkimus suomalaisten kertomista toisen maailmansodan yliluonnollisista kokemuksista ja kokemusperinnön luomisesta” [Omens of a Sensitized Mind: An Ethnographic Study of Supernatural Experiences Related to World War II as Told by Finns and the Creation of Experiential Heritage] at the University of Turku on Friday, November 28, 2025, at 1:00 PM (University of Turku, Main Building, Tauno Nurmela Hall, Turku).

The opponent will be Docent Ulla Savolainen (University of Helsinki), and the custos will be Professor Anne Heimo (University of Turku). The event will be conducted in Finnish. The field of the dissertation is folkloristics.

***

Tiivistelmä väitöstutkimuksesta:

Vuosina 2017–2023 etnografisesti muodostamani tutkimusaineisto käsittää 218 suomalaisen kokemuskertomukset toisen maailmansodan yliluonnollisiksi tulkituista kokemuksista. Aineisto sisältää Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkiston syksyllä 2017 järjestämän Yliluonnollinen sota -muistitietokeruun vastaukset.

Tutkimuskysymystä ei ole aiemmin itsenäisesti käsitelty ja se innosti ihmisiä avautumaan. Sota herkisti suomalaisten mielet. Tutkimus rikastaa ja haastaa tuttuja tulkintoja sekä avaa näkymää tiedon katveeseen jääneeseen. Viidennes aineistosta perustuu kertojan omakohtaiseen kokemukseen. Suurin osa on läheisille periytyneitä muistoja. Kokemuskertomukset liittyvät enteisiin omasta, läheisen ihmisen tai Suomen kohtalosta sota- ja kotirintamalta sekä evakkoteiltä. Lähestyn kokemuskertomuksia muistitietotutkijoiden tavoin subjektiivisina, moniäänisinä ja hedelmällisinä.

Tutkimuksessa selviää, että sotaan liittyvät yliluonnollisiksi tulkitut kokemukset ovat yleisiä ja tavallisten ihmisten kokemia. Kaikki eivät ole kuitenkaan tulleet kuulluiksi ja ymmärretyiksi sodan jälkeisessä Suomessa, ja osa kuulemastani on sellaista, josta on vaiettu. Kokemus on ollut henkilökohtaisesti arkaluonteinen tai tulkinta yhteiskunnallisen keskustelun kannalta vaikea. Monen kertojan kokemuskertomus on perhemuisto, jotkut kertojista avautuvat julkisesti ensimmäisen kerran tähän tutkimukseen.

Laadullisessa analyysissa tarkastelen kokemuskertomusten ominaispiirteitä, teemoitan ne kokemistavoiksi ja kytken tapahtumahistoriaan, vertailen kokemuskertomusten sisältämiä tunteita ja affekteja sekä yliluonnollisen tulkintoja ja liittymistä uskomuksellisuuteen. Jaan aineiston kristinuskoa, kansanuskoa, henkisyyttä ja rationaalista tulkintaa korostaviin. Lisäksi tutkin, millaisia intersubjektiivisia yhteyksiä kokemuskertomusten välillä on.

Tarkastelen aineistoa myös kulttuuriperinnön, kokemusperinnön, lähteenä ja pohdin sen potentiaalia. Kokemuskertomusten avulla on mahdollista vahvistaa emotionaalista sidettä sodan kokeneisiin ja eläytyä luovasti merkityksiä etsivien yksilöiden yleisinhimilliseen kokemusmaailmaan. Kriittisten kulttuuriperintötutkijoiden tavoin haluan voimistaa käsitystä tavallisista ihmisistä kulttuuriperinnön luojina ja kutsua sellaiset ihmiset osallistumaan, jotka on ohitettu. Sodan muistamisen kulttuuri on kertojien näköistä ja moniäänisempää kuin miten se on julkisesti esitetty.

Vikarierande universitetslektor i kulturstudier vid Göteborgs Universitetet

Utlysningar

Göteborgs Universitetet lyser ut ett vikariat som universitetslektor i kulturstudier med start den 1 januari 2026 tom 31 januari 2027 med 80% omfattning

Vi söker efter dig som är disputerad i kulturstudier, genusvetenskap, etnologi eller motsvarande och som har dokumenterade erfarenheter av undervisning inom högre utbildning samt dokumenterat god förmåga att samarbeta med såväl studenter som kollegor. Särskilt meriterande är tidigare undervisningserfarenheter inom genusvetenskap, kulturvetenskap, lärarutbildning, och av handledning på kandidat och avancerad nivå.

Arbetsuppgifterna består i att undervisa på kandidatprogrammet kultur, på kurser i genusvetenskap samt på lärarutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår att handleda examensarbeten på kandidat- och avancerad nivå. Utöver undervisning kommer du som vikarierande lektor att ingå i det kollegiala arbetet inom Avdelningen genus och kultur vilket innebär att vara involverad i kursutvecklingsarbete samt delta vid avdelningsmöten.

Sista ansökningsdag: 24 november 2025

Läs mer här

Seminar: Decolonization, Transnational Feminism and Higher Education

Seminarium

Date: Tuesday 2 December 2025
Time: 15.15 – 16.30 (Swedish time)
Location: Zoom / room Ninox, Gula villan

A seminar in the Decolonial Feminisms Seminar Series at Stockholm University.

Speaker: Srila Roy, Professor of Sociology, University of the Witwatersrand, Johannesburg

Srila Roy is a leading voice in global feminist scholarship. Her research focuses on transnational, decolonial, and feminist theory, with particular attention to gender, sexuality, and politics in South Asia and the Global South. She is the author of Dissonant Intimacies (forthcoming), Remembering Revolution, and Changing the Subject: Feminist and Queer Politics in Neoliberal India (Duke University Press, 2022), and co-editor of Intimacy and Injury: In the Wake of #MeToo in India and South Africa (Manchester University Press, 2022).

In this talk, Professor Roy develops an approach to decolonising higher education from a Global South feminist perspective. Situating her ideas within current calls to decolonise, she traces key social fault lines—around race, caste, and nationalism—that have shaped institutional dynamics in higher education in India and South Africa. Just as the South African student movements prefigured calls to decolonise the university, a “decolonial Hindutva” acts as a cautionary tale for all committed to social justice. Frustrations around the decolonial turn do not lead to abandoning the concept; rather, they inspire a renewed curiosity and commitment to engaging the Global South in the work of decolonisation.

Read more here