Alla inlägg av Admin

Kutsu osallistua tieteelliseen toimintaan. Etnografisia näkökulmia monitieteisen kyselytoiminnan yhteistyöhön ja käytäntöihin (2023)

Anna Kirveennummi is defending her doctoral thesis ”Kutsu osallistua tieteelliseen toimintaan. Etnografisia näkökulmia monitieteisen kyselytoiminnan yhteistyöhön ja käytäntöihin” in ethnology at University of Turku 16 June 2023 at 12:00.

Read more here.

English summary of the thesis:

An invitation to participate in scientific activity: ethnographic perspectives on collaboration practices in multidisciplinary questionnaire activity

Qualitative thematic inquiries form a specific method for creating research material, comparable to fieldwork, interviews and semi-structured questionnaire forms. The idea behind this method of collection was to send questionnaires published in printed leaflets to people who assisted researchers in providing information about their observations, experiences and memories connected with folk life. The basis of this study is the multidisciplinary and collaborative process of inviting citizens to create a new set of ethnological and sociological collections at the University of Turku. It took shape through the series of questionnaire leaflets Tiedusteluja kansallisten tieteiden alalta (Inquiries from the field of national sciences).

The starting point for my work is the University of Turku TYKL-Collections of the Archives of the School of History, Culture and Arts Studies (HKTL-archives). I examine the series of questionnaire pamphlets as well as related archive materials and discussions. I contemplate how questionnaire activity directed at citizens was planned and realized and on what kinds of social and intellectual interaction, circumstances and practices these forms of collaboration were based. By studying the processes from various ethnographic perspectives I attempt to deepen understanding of the many connections between the methods applied in questionnaire activity, on the one hand, and cultural, societal and scientific changes, on the other.

The series of questionnaire pamphlets was initiated in 1958 by Esko Aaltonen (1893-1966), Professor of Sociology, while he was serving as head of the Department of Sociology and the new Department of Ethnology in the Faculty of Humanities at the University of Turku. I have identified the most active period for multidisciplinary collaboration to be 1958–1962, during which time 14 questionnaire pamphlets appeared. They contained a total of 28 questionnaires, of which 12 came from sociology and 13 from ethnology, sometimes in parallel and sometimes consecutively. Three questionnaires intended for rural workers in specific trades were implemented in closer collaboration between the two disciplines. The basis for scientific co-operation was formed through regular work on the methodology of questionnaire leaflets. The invitation process was intended to be accessible and engaging for the respondents as well as to fit the research profiles of the institutions.

Esko Aaltonen and other researchers in the so-called national sciences participated actively in the Finnish Local Heritage Federation (Kotiseutuliitto) and other rural and museum organizations. It was also through these organizations that citizens were familiarized with the process of collecting materials and responding to questionnaires as aspects of knowledge creation and circulation. Prompts and practical instructions for amateur scholars who collected and wrote down responses to the questionnaires were shaped in the guides to local work (Kotiseututyön opas, 1948, 1953, 1963) published by Esko Aaltonen. During the 1950s and 1960s the methodological attention shifted from collection of material to new use contexts for the materials connected with rural sociology and planning the emerging modern society. The polyphony of questionnaire activity can be read in the various research programs that I recognize in the formulation of the questionnaires and prompts. During the 1950s and 1960s as well the significance of field work gradually began to be emphasized and questionnaire activity was modified to be a kind of passive field work conducted in rural communities.

Finally, using selected examples of personal data forms, I contemplate what preconditions for responding were created in survey activity. In the closing discussion I explore the opportunities for analyzing and developing methods of asking in connection, for example, with emerging areas of practice in sustainability and citizen science.

Translation by Kendra Willson

The thesis can be found here.

Symposium: Folkligt skrivande 1750-1950 – Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande

Välkommen till symposiet Folkligt skrivande 1750-1950: Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande!

Från senare delen av 1700-talet började vanligt folk att skriva ned dagshändelser i almanackor, dagböcker, notisböcker och journaler. Därigenom skapades källor som berör människors vardagliga erfarenheter och levnadsomständigheter, men också källor till den allmänna skriftkulturens framväxt i breda lager, olika skriftpraktiker, språklig variation och social emancipation. De kan också vara källor gällande klimat, markanvändning, ekologiska system och krishantering.

Under symposiet ger vi exempel på hur dagböcker används i forskning och vi diskuterar även hur vi kan göra dessa källor tillgängliga digitalt.

Vi välkomnar intresserade i alla skeden av sin karriär och oberoende av vetenskaplig inriktning att delta, och vi erbjuder ett forum för diskussion, nya idéer, perspektiv och kontakter. Symposiet inklusive middag 4.10 och lunch 5.10 samt kaffe båda dagarna är gratis för alla deltagare.

Mer information samt anmälan hittas på hemsidan.

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland (2023)

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland är skriven av Kenneth Nordberg, Karin Sandell och Magnus Enlund.

Att stanna på landsbygden har ansetts vara någonting passivt, i motsats till att flytta därifrån, som setts som en aktiv och mer intressant handling att studera. Den här boken belyser stannandet som en dynamisk och mycket medveten process och ger på så sätt ett nytt perspektiv på landsbygdens utveckling. Att stanna på landsbygden är en aktiv handling genomförd av människor som ofta har alternativ, där vissa faktorer avgör till stannandets fördel.

Boken omfattar fem fallstudier i österbottniska byar med målsättningen att dra mer generella slutsatser om stannade på landsbygden. Studien tar avstamp i en historisk exposé av byarna för att senare analysera de faktorer som varit avgörande för stannande under de senaste årtiondena. De här faktorerna kan ha att göra med platsens kvaliteter, som en vacker natur, tillgång till service och arbetstillfällen, eller en stark gemenskap och sociala sammanhang. Ytterligare en viktig dimension är att människors hembygdskänsla föder en strävan att göra det möjligt att stanna, något som vi ser ett flertal exempel på i bokens fallstudier.

Boken kan hittas här.

Välkommen på seminariet ”Digitaliserade svenskspråkiga tidningar i Finland – nytta och nöje” torsdag 31.8.2023

Tid:
Torsdag 31.8.2023
kl. 9.30–16.45

Varmt välkommen att delta i ett seminarium om digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar i Finland, en värdefull resurs för forskare och andra historieintresserade.

Plats:
SLS hus, Riddaregatan 5,
Helsingfors / Online via Zoom

Seminariet ordnas som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket och Svenska litteratursällskapet i Finland.

(Kutsu suomeksi alla.)

Tack vare ett samarbete mellan Finlands Nationalbibliotek och åtta finlandssvenska stiftelser digitaliseras samtliga svenska dagstidningar i Finland från 1940 framåt inom projektet Digitalisering och tillhandahållande av svenskspråkiga dagstidningar. Samtliga svenskspråkiga tidningar utgivna 1771–1949 har redan tillgängliggjorts för allmänheten på webbplatsen digi.kansalliskirjasto.fi.

Seminariets huvudspråk är svenska och engelska. Paneldiskussionen förs på svenska
och finska.

Anmälan senast 28.8.2023. Anmäl dig här.

Program 

9.30 Kaffe
10.00 Kristina Linnovaara, arkivchef, Svenska litteratursällskapet i Finland, välkomstord
10.10 Ulrika Holgersson, docent i mediehistoria, Lunds universitet, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, docent, Avdelningen för kulturer, Helsingfors universitet, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lunchpaus (på egen bekostnad)
12.50 Tiina Miettinen, FD, stipendieforskare, Tammerfors universitet, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, docent, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kaffepaus
14.40 Ylva Perera, FM, litteraturredaktör, Hufvudstadsbladet, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, systemspecialist, Nationalbiblioteket, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, forskningsdirektör, nationell koordinator för FIN-CLARIN, Avdelningen för digital humaniora, Helsingfors universitet, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneldiskussion på svenska och finska, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Medverkande i panelen:
Pekka Heikkinen, juridisk expert, Nationalbiblioteket
Jonas Lång, kanslichef, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Moderator Wivan Nygård-Fagerudd

Digitaliseringen av de svenskspråkiga tidningarna genomförs av Nationalbiblioteket med finansiering från Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schaumans Stiftelse. 


Aika:
Torstai 31.8.2023
klo 9.30–16.45

Lämpimästi tervetuloa seminaariin, jonka aiheena ovat digitoidut, Suomessa julkaistut ruotsinkieliset sanomalehdet. Lehdet ovat todellinen aarreaitta tutkijoille ja kaikille historiasta kiinnostuneille.

Paikka:
SLS:n talo, Ritarikatu 5,
Helsinki / Etänä Zoomin kautta

Seminaarin järjestävät Kansalliskirjasto ja Svenska litteratursällskapet i Finland.

Kansalliskirjaston vuosina 2021–2023 toteutettavassa projektissa Ruotsinkielisten sanomalehtien digitointi ja käyttöön asettaminen digitoidaan kaikki suomessa vuodesta 1940 eteenpäin julkaistut ruotsinkieliset lehdet. Digitoinnin mahdollistaa kahdeksan suomenruotsalaisen säätiön tuki. Kaikki vuodesta 1771 vuoteen 1949 julkaistut ruotsinkieliset lehdet on jo saatettu suuren yleisön käyttöön digi.kansalliskirjasto.fi -verkkopalvelussa.

Seminaarin pääkielet ovat ruotsi ja englanti. Paneelikeskustelu käydään ruotsiksi ja suomeksi.

Ilmoittautuminen viimeistään 28.8.2023. Voit  ilmoittautua tästä.

Ohjelma

9.30 Kahvi
10.00 Kristina Linnovaara, arkistonjohtaja, Svenska litteratursällskapet i Finland, tervetuliaissanat
10.10 Ulrika Holgersson, mediahistorian dosentti, Lundin yliopisto, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, dosentti, Kulttuurien osasto, Helsinki, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lounas (omakustanteinen)
12.50 Tiina Miettinen, FT, apurahatutkija, Tampereen yliopisto, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, dosentti, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kahvitauko
14.40 Ylva Perera, FM, kirjallisuustoimittaja Hufvudstadsbladetissa, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, tietojärjestelmäasiantuntija, Kansalliskirjasto, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, tutkimusjohtaja, FIN-CLARIN:in kansallinen koordinaattori, Digitaalisten ihmistieteiden osasto, Helsingin yliopisto, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneelikeskustelu ruotsiksi ja suomeksi, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Paneelin osallistujat:
Pekka Heikkinen, lakimies, Kansalliskirjasto
Jonas Lång, kansliapäällikkö, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Keskustelua johtaa Wivan Nygård-Fagerudd

Ruotsinkieliset lehdet digitoidaan Kansalliskirjastossa seuraavien säätiöiden tuella: Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Åbo Akademin säätiö, Svenska folkskolans vänner ja Harry Schaumans Stiftelse.

 

Frågelista om komplimanger

Komplimanger – hur de ges och tas emot

Komplimanger används ofta socialt och används primärt för att tala väl om någon eller till någon. Det betraktas som en vänlighet men kan formuleras på flera olika sätt och av olika anledningar.

Syftet med den här frågelistan är att undersöka människors förhållande till komplimanger. Den genomförs inom ramen för utbildningen i etnologi vid Lunds universitet.

Frågelistan kan hittas här.

Call for papers: Bilder som normskapande källor 1850–1950

Vad: vetenskapligt seminarium och workshop: “Bilder som normskapande källor 1850–1950”

Vi ser fram emot att behandla följande frågor på djupet:
Vilka betydelser kan bilder bära på?
Hur och av vem produceras och distribueras bilder?
För vilka är bilder tillgängliga?
Vilken roll spelar bilder i att utmärka och definiera normer?

Var: SLS huvudbyggnad, Riddaregatan 5, Helsingfors

Vem: Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS)

När: Fredag 3.11.2023

Deltagande:

Förutom det öppna seminariet håller vi en workshop för ett begränsat antal deltagare.

Proposals till denna workshop ska utgå ifrån deltagarnas egna forskningsprojekt. Förtur ges till forskare som är i början av sina akademiska karriärer.
Om du vill delta i workshoppen, skicka ett abstract på 250 ord och en kort forskarprofil till sandra.waller(@)sls.fi senast den 12.6. Vi ger besked senast första veckan i juli. Kontakta också Sandra Waller om du har frågor.

Din proposal kan vara på svenska, skandinaviska eller engelska, men notera att workshopens arbetsspråk är svenska. Utöver detta presenterar deltagarna sin forskning muntligt och får feedback av workshopens ledare.

Workshop-deltagare har möjlighet att erhålla om reseersättning upp till 150€. Lunch och middag ingår i programmet.

Mer information finns på SLS hemsida: https://www.sls.fi/sv/evenemang/call-papers-bilder-som-normskapande-kallor-1850-1950

___

IN ENGLISH

What: Academic seminar and workshop: “Images as normative sources 1850–1950”

This one-day seminar and workshop is focused on images becoming commodified and mass-produced as the 19th century comes to an end and the 20th begins. Photography is established but not as ubiquitous as it is today: it exists side by side with illustrations in educational material, advertisements, entertainment, and so on.

We look forward to exploring the following themes in depth:
What meaning can images carry?
How and by whom are images produced and distributed?
Who can access images?
How do images denote and define norms?

Where: SLS main building, Ritarikatu 5, Helsinki

Who: The Society of Swedish Literature in Finland (SLS)

When: Friday 03.11.2023

To participate:
In addition to the open seminar, we are holding a workshop with limited participants.

The proposals for this workshop should be based on an original research project. Preference will be given to scholars at the beginning of their academic career. If you would like to participate in the workshop, send an abstract of 250 words and a short introduction to sandra.waller(@)sls.fi. The deadline for this abstract is 12.06. All applicants will hear back from us in the first week of July at the latest. You can also contact Sandra Waller with questions.

The languages of this workshop are Swedish and Scandinavian, but you are welcome to submit your abstract and proposal in English.

Workshop participants can apply to have their travel expenses covered up until 150€. Lunch and dinner are included in the program.

Puls nr 8: Musik och minoriteter

Musik och minoriteter är temat för det senaste numret av Puls. Artiklarna har sitt ursprung i den konferens som Svenskt visarkiv, Institutet för språk och folkminnen, Uppsala universitet och ICTM:s Study Group for Music and Minorities stod värdar för hösten 2021. Musiketnologen professor Mark Slobin har bidragit med en featureartikel i vilken han reflekterar över hur en ”Minoritet” i maktposition definierar och utser minoriteters musik i majoritetens namn.

De nio recensionerna har ingen koppling till temat, utan behandlar ny övervägande nordisk litteratur inom det musik- och dansetnologiska fältet i dess vidaste bemärkelse. Man kan också ta del av fyra konferensrapporter. God läsning!

Du hittar numret här.

Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka (2023)

Ethnos toimite 23 is named Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka and edited by Sanna Lillbroända-Annala, Maija Mäki and Pia Olsson.

The book can be found here.

About the book (in Finnish):

”Miten opettaa kulttuurien tutkimusta, jossa keskeisellä sijalla ovat yllättävät kohtaamiset, ennakoimattomat ja luovat prosessit sekä asiantuntijan oma persoona? Pedagogiikan merkitys yliopisto-opetuksessa on viime vuosina korostunut ja tehnyt yksittäisistä kursseista sekä tutkintorakenteista entistä linjakkaampia. Kullakin tieteenalalla on kuitenkin omat pedagogiset kysymyksensä, jotka vaativat tieteenalan asiantuntijuuden ja tiedon muodostuksen syvällistä ymmärrystä.

Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka -teoksessa kulttuurien tutkijat pohtivat oman opettajuutensa lähtökohtia ja tapoja tukea kulttuurien tutkimuksellista asiantuntijuutta. Samalla teoksen artikkelit heijastavat tutkimuksen ja opetuksen vuorovaikutusta ja sitä, miten konkreettisesti ymmärryksemme tiedon muodostuksesta vaikuttaa myös tapoihimme opettaa. Teos tarjoaa käytännönläheisiä näkökulmia siihen, miten kehittää opettajuutta. Se rohkaisee näkemään kulttuurien tutkimuksen uudella tavalla pedagogisista lähtökohdista.”

En impopulär CfP

Populärkulturforskningsnoden vid Lunds universitet bjuder in till ett lunch-till-lunch-symposium på temat impopulärt.

Med fokus på likes, sympatiska inlägg och ökat socialt tryck att bete sig ordentligt och inte överträda gränser, skulle vi vilja blicka åt andra hållet. Vad är impopulärt? Vad anser vi vara impopulärt? Vad var tidigare populärt men föll i onåd, eller tvärtom? Vad förstår vi med kulturell, social eller akademisk impopularitet? Vad säger det om våra sociala sammanhang när vissa saker/fenomen rör sig in i och/eller ut ur impopularitetszonen? Kan det i något sammanhang vara önskvärt att bli impopulär eller ange impopulära åsikter?
Vi bjuder in till presentationer för att utforska temat med ett brett utbud av exempel. Språk som gäller här: skandinaviska språk eller engelska.

Tid: 21–22 september, lunch till lunch

Plats: Lunds Universitet, LUX, rum B240

Middag: 21 september: mer information kommer

Skicka korta abstrakt (max 300 ord) till katarzyna.herd(at)kultur.lu.se, senast den 15 juni

Frågelista om kortspel

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi har en ny frågelista som behandlar ämnet kortspel.

Att spela kort är en verksamhet som kan upplevas både avslappnande och spännande på samma gång. Kortspel finns i otaliga varianter från barndomens enklare samlarspel, via ofta regelkrävande och poängräknande kortspel som kanske för in i mer organiserade sällskapspel av olika slag och svårighetsgrad. Då har vi inte ens gått in på patiensens självunderhållande värld.

Kortspelen har länge betraktats som ett tidsfördriv med två anleten som kan visa både mörka och ljusa sidor. Vi vill med den här frågelistan få veta mera om hur just du har upplevt kortspel och hur man förhållit sig till spelande i familjen och mellan generationer samt i vänkretsen. Du får gärna berätta helt fritt om hur du tänker kring kortspelstemat och då behöver du inte vara någon aktiv kortspelare eller ens någonsin spelat kort. Men vi har förberett några tematiska grupperingar som kan hjälpa dig att reflektera och berätta.

Svara på frågelistan här.

Frågelistan kan besvaras till och med 31 december 2023.