Nordisk etnologi och folkloristik är ämnen ämnade för samhällsbyggnad. De tidiga folklivsforskarna var centrala för konstruktionen av nationella kulturer och etnologer och folklorister har sedermera på många sätt kommit att arbeta i nationens tjänst. Exempelvis har etnologer och folklorister ofta haft en nära relation till statliga institutioner och har genom sina arbeten tillhandahållit perspektiv som synliggjort och nyanserat förståelsen av olika befolkningsgruppers perspektiv, i demokratisk anda. I dagens oroliga politiska läge, nationellt och globalt, där högerpopulism blivit statsbärande på många platser och humanistisk såväl som samhällsvetenskaplig forskning ofta ifrågasätts, kan relationen mellan forskning och stat upplevas som alltmer komplicerad. Vad som är nationens bästa har dock alltid tolkats olika, och etnologer och folklorister har genom sina arbeten alltid behövt positionera sig och genom sina urval och forskningsfokus visat såväl på problem som goda exempel, och därigenom också på vilka samhällsförändringar man velat se. Forskning (inte bara etnologisk och folkloristisk) är på detta sätt alltid politisk.
Denna kurs utgår från tre teman som sätter fokus på relationen mellan staten och etnologisk och folkloristisk forskning. Vi riktar en kritisk blick mot hur etnologer och folklorister beforskat samhällsrelevanta ämnen och de förutsättningar och uttalade såväl som outtalade politiska riktningar som deras arbeten haft och vad det betyder i ett större perspektiv. Temat Etnicitet och migration tar upp frågor om vem som överhuvudtaget anses höra till nationen och inte. Temat Görande av kön i vardagen diskuterar samhälleliga maktordningar genom exemplet kvinnor. Temat Kroppen och staten behandlar vad det innebär att få vad en stat kan erbjuda, exempelvis personlig assistans eller tvångsvård.
Syftet med kursen Politisk etnologi och folkloristik: Samhällsrelevant kulturforskning är att erbjuda doktorander vid olika lärosäten möjlighet att tillsammans reflektera över hur olika teman beforskats över tid, i relation till den samhälleliga och politiska kontexten. På vilket sätt kan eller vill etnologer och folklorister bidra till samhällsförändring? Vilka politiska risker tar etnologer och folklorister? Genomgående i kursen kommer doktoranderna även att undersöka sina egna avhandlingars politiska potential och arbeta med sin egen positionering i fältet.
Ett av kursens examinerande paper kommer att publiceras i den peer reviewade tidskriften Laboratorium för folk och kultur, våren 2026. Vi kommer att arbeta med dessa texter under kursens gång till ett sammanhängande tema som samtidigt lyfter fram varje skribents avhandlingsämne.
Anmälan
Anmälan sker till kursansvarig, Emma Eleonorasdotter. Mejl: emma.eleonorasdotter(at)abo.fi
Kursupplägg
Vi träffas totalt vid fyra tillfällen under hösten, varav två kortare pass digitalt. Tre kursdagar i Åbo fördelas på två tillfällen, ett i början och ett i slutet av kursen. Däremellan hålls två lektioner a två timmar via zoom. Tre teman behandlas: Etnicitet och migration – första tillfället i Åbo 14–15 oktober, Kroppen och staten – via zoom 5 och 26 november, samt Görande av kön i vardagen – sista tillfället i Åbo 16 december. Till varje tema har två avhandlingar lästs.
Examination
Tre paper på 4–5 sidor skrivs under kursens gång, varav ett huvudsakligen skrivs och examineras på plats. Studenten ska också ge aktiv feedback på andras arbeten, samt förbereda sina egna framföranden.