Kategoriarkiv: Publikationer

Parasiter och ”bättre folk”. Affekt i näthat mot det svenska i Finland

Doktorsavhandlingar, Publikationer, Uncategorized, , , , , ,

I januari 2022 disputerade Karin Sandell i ämnet nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Hennes doktorsavhandling heter Parasiter och ”bättre folk”. Affekt i näthat mot det svenska i Finland.

I pressmeddelandet från Åbo Akademi kan läsas:

”Karin Sandells avhandling visar att näthat bör tas på allvar. Näthat skapar och upprätthåller negativa föreställningar om de människor som omtalas. Sandell visar i analysen av material från ett offentligt diskussionsforum hur näthat producerar historia, avhumaniserar människor, och uttrycker heteronormativa och värdekonservativa värderingar.

Hat och hot på internet är ett omdiskuterat fenomen. De som främst drabbas av näthat är personer som tillhör olika etniska minoriteter, sexuella minoriteter, religiösa minoriteter, politiker, forskare, och kvinnor. Innehållet i näthatet kretsar också runt teman som kön, klass, språk och etnicitet.

Sandell analyserar diskussionsinlägg och kommentarer från diskussionsforumet på Suomi24, en av de största webbplatserna för sociala medier i Finland. Hon fokuserar på den hatretorik på nätet som riktar sig mot det svenska i Finland, det vill säga svenskspråkiga finländare, det som associeras med Svenskfinland och finlandssvenskhet. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur näthat mot det svenska i Finland tar sig i uttryck i ett nätforum som är öppet och tillgängligt för allmänheten.

Avhandlingens titel är Parasiter och ”bättre folk”: Affekt i näthat mot det svenska i Finland. Parasiter och ”bättre folk” syftar direkt på de ord och uttryck som används för att beskriva svenskspråkiga finländare. I analysen av materialet visar Sandell hur näthatet skapar bilden av det svenska i Finland genom att gamla stereotyper upprepas.

För att analysera ett känsloladdat material som näthat har Sandell utvecklat en analysmodell bestående av fyra affektiva verktyg: emotionsord, emotiva uttryck, metaforer och ortografiska praktiker. Verktygen är olika sätt att uttrycka och förmedla affekt i text utan att direkt sätta ord på vilka känslor det är fråga om. På så vis skapar de en viss stämning i materialet.

Sandell visar hur åsikter och påståenden om det svenska i Finland förmedlas och upprepas i ett diskussionsforum, men kontexten är större än så. De texter som förmedlas har inte uppkommit i ett vacuum, utan har kopplingar till stridigheterna mellan finskan och svenskan på 1800- och 1900-talet. Texterna stannar inte inom forumets väggar, utan innehållet sprids vidare ut i andra sammanhang. Näthatet läcker in i andra genrer i både det offentliga och det privata, det genljuder i riksdagen och runt kaffeborden. Den digitala världen är inte separerad från den analoga ”verkligheten” utan de är en del av samma helhet.”

Avhandlingen finns öppet tillgänglig i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria

Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv (2022)

Monografier, Publikationer, , ,

En ny publikation har nyligen utkommit: Det berättas…! Muntligt berättande som självförståelse, estradkonst och kulturarv, skriven av Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström.

I denna bok undersöker Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström hur det vardagliga, erfarenhetsbaserade, muntliga berättandet blivit en självständig kulturrörelse i Sverige. Berättare med scenföreställningar och berättarkurser presenteras, och deras estetiska och pedagogiska idéer analyseras. En historisk bakgrund i landsmålsberättande och andra vågor av intresse för folklig kultur skisseras och betydelsen av samtida diskurser om immateriellt kulturarv lyfts fram. Boken är utgiven av institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och finns tillgänglig digitalt här.

Teori som metod (2022)

Antologier, Publikationer, , , , , , , , ,

Teori som metod är en nyutkommen antologi redigerad av Bo Nilsson och Alf Arvidsson. Boken finns tillgänglig i diva-portal.

Syftet med denna antologi är att reflektera över vad det innebär att inspireras av teoretiska tankegångar och begrepp, och sedan låta dessa sätta sin prägel på konkret forskningsarbete. Samtliga författare är eller har varit doktorander vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och de representerar etnologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. Medan Christine Bylund behandlar betydelser av funktionalitet i akademin och den crippade metodologins potential skriver Charlotte Engman om vad det innebär att analysera ett intervjumaterial som redan är genomsyrat av teoretiska och analytiska tankegångar. Ett par av bidragen behandlar diskursteori. Cia Gustrén utreder hur diskursteori kan kombineras med en multimodal analys och Christian Liliequist ställer sig frågan hur man kan analysera ståuppkomik utifrån ett i förväg bestämt diskursteoretiskt perspektiv. Johan Malmstedt intresserar sig för teoretiska och metodmässiga utmaningar med att studera ljuddata, medan Elin Wallner behandlar patienters möte med sjukvården och diskuterar vad begreppet epistemisk orättvisa betyder för hennes förhållningssätt till studiedeltagarna.

Nilsson, Bo & Alf Arvidsson (red). 2022. Teori som metod. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.  (doktorandantologi)