Kategoriarkiv: Publikationer

Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024)

Ménards metod är en bok om bebyggelsehistoriska studier. Begreppen rekonstruktion och inlevelse står i centrum. Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna?

Författarna introducerar, aktiverar och provar de två begreppen i olika undersökningssituationer. Här beskrivs och analyseras hur byggnader, föremål och rum påverkar undersökaren och hur denna kan använda sådan påverkan för att utveckla nya insikter.

Boken utvecklar och visar hur rekonstruktioner och inlevelse i bebyggelsehistoriska källor leder till nya kunskaper. Författarna är arkeologer, etnologer, hantverksforskare och kulturvårdare.

Boken kan hittas här.

Health in Negotiation : Cultural Analytical Perspectives on Health and Inequalities in the Swedish Asylum Context (2024)

Talieh Mirsalehi will defend the thesis in ethnology at Lund University Health in Negotiation: Cultural Analytical Perspectives on Health and Inequalities in the Swedish Asylum Context on 24 May 2024. Opponent is Jenny Gunnarsson Payne.

The thesis can be found here.

Summary:

Health inequalities are a persistent and growing issue in different countries worldwide. Sweden, despite being one of the scandinavian countries with internationally recognized welfare system is no exception. The issue of health disparities and its increase among some groups, including those who are categorised as migrant have been acknowledged. Emergence of the COVID-19 pandemic, however, revealed the gravity of the situation when groups of people who had migrated to Sweden from countries mainly within Africa and the Middle East were on the frontline experiencing disproportionate impacts of the Coronavirus. Although the effect of structural factors on health vulnerabilities among these groups have been identified, there is still little knowledge about how individuals who are placed into migrant categories have experienced and responded to health risks caused by the pandemic. This dissertation aims to provide a cultural analytical account of the ways in which people who undergo an asylum process in Sweden relate to, navigate, and negotiate health. By empirically investigating a group of asylum seekers’ perceptions of health, body, and risk, this study demonstrates how the participants make meaning of their embodied experiences of generating health and practicing self-care while living in a transitional state. In a health care landscape where taking responsibility for one’s health is a sociocultural norm, protecting health and preserving body is seen as a moral percept, expected from all members of society. Disparities in health, from this view, may be perceived as avoidable by leading a healthy way of life and avoiding exposure to health risks. By focusing on a group of asylum seekers’ experiences of navigating health and care before and during the COVID-19 pandemic in Sweden, this study reveals how perceptions and practices of health and care are situational, contextual, and negotiable in relation to the conditions within asylum processes. While being expected to actively participate in the society they want to be a part of, those who joined this study revealed how uncertainties about the state of their ‘at-risk’ bodies clash with performances of membership.While making meaning of notions of health and care in the new society and turning it to projects of familiarization, those who joined this study shared challenges of building a fit and equally immune body that matches new parameters of health and well-being under unqual circumstances. However, it may not be translated as passivity and lack of initiation among ‘vulnerable’ groups when it comes to generating health. The notions of health, care, risk, and immunity, from this perspective, are boundary concepts and open to interpretation. In order to access the experiences, perceptions and practices of health among ‘inaccessible’ migrant populations, more emphasis needs to be put on methodological considerations in health research among different groups.

Mardrömmar (2024)

Mardrömmar – varifrån kommer de, och varför? Hur har de förklarats och tolkats under olika tider?

Deadline på jobbet, stress och skräckserier tar sig in i mångas nattsömn. Från antiken fram till i dag har man tänkt att mardrömmar är tecken på en ångestfylld kropp eller själ som vill göra sig hörd. Mardrömmar har också setts som varningar eller bestraffningar, som undermedvetna eller gudomliga budskap. Maran, det övernaturliga väsendet som särskilt förknippas med sömnparalys, gav sig enligt folktron på både människor och husdjur. I fiktionen har mardrömmar fått symbolisera övernaturliga fenomen i fler hundra år.

Författarna blickar bakåt ända till antiken och medeltiden men söker också svar på sina frågor i aktuell kulturforskning, psykologi och i personliga berättelser.

Boken är en del av serien Värt att veta och är skriven av Kaarina Koski och Kirsi Kanerva. Boken är översatt till svenska av Sofia Gustafsson och utges av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Du hittar boken här

Från Pehr Stenbergs värld (2023)

Umeå-prästen Pehr Stenberg (1758-1824) skrev ett omfattande självbiografiskt manus som nyligen givits ut i sin helhet. I antologin Från Pehr Stenbergs värld (Umeå, 2023) studeras med olika infallsvinklar bondsonens Stenbergs försök att finna sig till rätta med sin sociala status.

Alf Arvidsson diskuterar hur Stenberg i sitt dagliga liv hanterade sin sociala bakgrund när han som fattig student skulle smälta in i herrskapsmiljöer, och som andlig ledare och moralisk övervakare för allmogen och som präst i Umeå stad.

Historikern Ina Lindblom tar fasta på vad Stenbergs öppenhjärtiga beskrivningar kan säga om synen på känslor under slutet av 1700-talet, genom att studera hans skildring av den ogrundade svartsjuka han hyste mot sin andra fru. Stenbergs svartsjuka kan relateras till samtida föreställningar om äktenskap, kärlek, heder, fysisk och psykisk patologi samt religion.

Museologen och idéhistorikern Richard Pettersson sätter in Stenberg i sitt samtida intellektuella sammanhang, där en stabil auktoritetstro utmanas av upplysningsidéer och nya sätt att betrakta människan i tillvaron.

En reviderad artikel av redaktörerna för utgivningen av levernesbeskrivningen, Göran Stenberg, Ola Wennstedt och Fredrik Elgh, kompletterar framställningen med att redogöra för tillkomsten och Stenbergs skrivstrategier, särskilt betydelsen av samtida litteratur som förebilder.

Etnologiska skrifter, Umeå universitet ISSN 1103-6516 ; 80
ISBN: 9789180701969 (tryckt)
ISBN: 9789180701976 (digital)

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-217515

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft. En festskrift till professor Lena Marander-Eklund (2024)

Vardagens triviala allvar och berättandets kraft.
En festskrift till professor Lena Marander-Eklund
Red. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog.
Åbo Akademis förlag, 2024.

Open access: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-057-2
Beställ tryckt kopia: https://webshop.abo.fi

Den här boken är tillägnad Lena Marander-Eklund, professor i folkloristik vid Åbo Akademi. I linje med hennes forskning om vardagen och ”det till synes triviala” undersöker bokens författare allt från vardagliga föremål på museer till privata brev. I boken får vi bland annat ta del av mottagandet av flyktingar på 1940-talet, vardagsliv på 1700-talet i Åbo och på 1960-talet i Örebro. Vi lär oss inte bara om förändringar i norska begravningsritualer och globala minnesikoner i lokala sammanhang, utan även om varför dessa olika fenomen ser ut som de gör. Flera av bidragen tar sin utgångspunkt i noggranna tolkningar av intervjusamtal eller skrivna livsberättelser och vi blir på så vis varse hur den enskilda individens erfarenheter är relaterade till och infogade i större sammanhang. Sammantaget speglar boken Lena Marander-Eklunds breda forskargärning och utgör ett viktigt bidrag till kunskapen om hur personliga berättelser och vardagsfenomen ingår i samhälleliga och kulturella processer.

Häftad, 322 sidor
ISBN 978-952-389-056-5 (tryckt)
ISBN 978-952-389-057-2 (digital)

Tidsligheter (2024)

I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.

Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.

Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/

Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:

Tidsligheter och ekokritik i barnlitteratur

Public defence with Paul Sherfey: Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms (2024)

Paul Sherfey defends his thesis ”Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”

When? 22 March 2024 15:00-17:00

Doctoral thesis: ”Cultivating Responsible Citizenship:
Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Research area: Historical Studies
Research school: The Baltic and East European Graduate School (BEEGS)
External reviewer: Katarina Saltzman, docent in Ethnology , Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Language: English

Abstract
As the growing human population becomes concentrated in urban environments across the globe, these environments have increased in both overall population and population density (OECD, 2020). Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have become ever more pertinent. One way of problematising and scrutinising dominant rationales of urban land use is to examine in them in relation to activism and collective action by which they are challenged.

Among the many such examples available are what proponents in some countries refer to as collective gardens, a subset of community gardens distinguishable by their explicit emphasis on collective management and publicly oriented educational and cultural programming – typically with an expressed intent or mission involving social change and environmental stewardship (cf. Rosol, 2006; Villace, Labajos, Aceituno-Mata et al., 2014). Geographically situated in social environments shaped by capitalism, they can be considered pericapitalist places, “simultaneously inside and outside capitalism” (Tsing, 2015, p. 63) to the extent that their use of urban land and collective forms of social organisation appear inconsistent with the proclivity towards privatization and a free-market economy characteristic of neoliberal capitalism (cf. Mouffe, 2018). Studying collective gardens in relation to neoliberal capitalism thus has implications for understanding how these places represent political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life.

Based on this understanding, the aim in this study is to explore discourses about what collective gardens signify politically as places where alternative norms of urban life are nurtured. What sense of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, and what does this convey about citizenship and experiences of urban life in the context of neoliberal capitalism? This question is investigated through the application of a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens and how these are constituted in relation to their social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research undertaken at gardens across Germany and Sweden, in order to analyse how the materials and design of these gardens reimagine urban space.

The study then turns to individual case studies in both nations to explore a range of narratives – first to understand how the history of each garden sets up a problem that is solved by the establishment of the garden, and later to analyse how each garden is situated in discourses about contemporary urban development, as well as work and social life. Through these multiple perspectives on the construction of their meaning and relevance as places of political activity, the study offers an interpretation of how collective gardens represent a particular ethos of democratic citizenship through the social critiques being fostered in these places. Additionally, it provides an exploration of complex relationships and different interpretations of responsibility, whereby collective gardens can be seen to resist neoliberal capitalist rationalities while also fulfilling or contributing to their objectives.

Read more about the event here

The thesis can be found in diva-portal

Medicines Across Borders, Exploration of Grey Zones (2023)

Medicines Across Borders, Exploration of Grey Zones (eds. Susanne Lundin, Rui Liu, Elmi Muller & Anja Smith). This new anthology deals with the global spread of illegal medicines, published 2023. Please see the Flyer for more information.

Medicines Across Borders, Exploration of Grey Zones is available as OA. The published book can be ordered through African Sun Media orders@africansunmedia.co.za

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt (2023)

På eggekartongen tripper hønene rundt på tunet, koteletter kommer fra glade griser og melken leveres av kuer som spiser deilig, grønt gress. Slik liker vi å tenke om dyrene som gir oss mat. Sannheten er at vi i dag konsumerer mer kjøtt enn før, samtidig som vi vet stadig mindre om dyrene vi spiser. Kjøtt er blitt en ingrediens som ligger ferdig plastpakket i butikken, og koblingen til et levende dyr er forsvunnet.

Forfatterne Karen V. Lykke og Kristian Bjørkdahl skriver om kjøttproduksjon og kjøttkonsum, og viser hvordan dyrehold, slakt, forbruk og matkultur har endret seg fra 1850-årene og frem til i dag. Er det produsentene som gir oss et idyllisert bilde av hvordan dyrene har det? Eller lukker forbrukerne øynene for realitetene? Selv etter sjokkreportasjer om elendige forhold i grisefjøset, påvirkes ikke salget av grillmat.

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt er en bok om mat, dyrevelferd og landbrukspolitikk, og et stykke kulturhistorie om livet på gården før og nå

Les mer

Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden (2023)

New book: ”Creative Shifts —Musical Flows in 1960s and 70s Sweden”

This new anthology by Sverker Hyltén-Cavallius, Karin Eriksson, Dan Lundberg, and Madeleine Modin explores some of the aesthetic, ideological, geographic, and cultural shifts in Swedish music during the 1960s–1970s.

Free to download at:
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:statensmusikverk-56469

Published by Svenskt visarkiv (Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research), 2023