Kategoriarkiv: Publikationer

Adventures in the Play-Ritual Continuum (2025)

Adventures in the Play-Ritual Continuum is edited by Audun Kjus, Jakob Löfgren, Clíona O’Carroll, Simon Poole, and Ida Tolgensbakk.

The junctions between play and ritual are many and complex. Play is for fun and joy, but it also demands a total commitment and serious respect for rules. Rituals involve nearly endless varieties of social arrangements and can truly transform people, but they also include improvisation, testing, and pretending.

Adventures in the Play-Ritual Continuum explores the connectivity between the playful and the ritualized through a fresh theoretical perspective, highlighting the creative messiness and the cultural paradoxes such intersections allow. The chapters span topics such as hen parties, marriage proposals, ash scatterings, extreme sports races, football fans, computer game festivals, celebrations of fandom, migration heritages, and antiracist protests. While the case studies are selected to show a range of diversity with various mergings of play, game, ritual, ceremony, rite, and ritualizing, the introductory and concluding discussions offer sharpened perspectives on common aspects.

Following these excursions through the play-ritual continuum will be enjoyable for readers interested in how people make sense of their own existence and profitable for scholars in folklore, anthropology, religion, pedagogy, cultural studies, and social sciences and humanities more generally.

Contributors: Ruth Eggel, Lizette Gradén, Katarzyna Herd, Hanna Jansson, Audun Kjus, Karin Lindelöf, Jakob Löfgren, Sallie Pisera, Annie Woube, and Sheila Young

 

TikTok. Kulturella perspektiv (2025)

Antologin TikTok. Kulturella perspektiv (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 35) är redigerad av Gabriella Nilsson och Sara Tanderup Linkis

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Boken är publicerad Open Access och kan hittas här

 

Doctoral defence: Terhi Pietäläinen. Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta

Master of Arts Terhi Pietiläinen will defend her doctoral dissertation on February 14, 2025, at 1:15 PM at the Faculty of Arts, University of Helsinki. The topic of the dissertation is ”Multilocal Viipuri – An Oral History Study of the Urban Karelian Identity of the Evacuees.” (Original name of the thesis in Finnish: Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta)

The defense will take place at Athena, room 107 (1st floor), Siltavuorenpenger 3 A.

The opponent will be Professor Anne Heimo from the University of Turku, and the custos will be Pia Olsson.

The dissertation is sold by the Suomen Muinaismuistoyhdistys.

The dissertation is also available as an electronic publication and can be read on Helda.

A link to the stream can be found on University of Helsinki’s website

From the abstract:

This oral history research deals with the reminiscences and urban Karelianness of those who were evacuated from the city of Vyborg and its surrounding areas when it was ceded to the Soviet Union at the end of World War II.

I also analyse Vyborg and its inhabitants’ multi-locality and their experiences of war in relation to the hegemonic narrative, which has influenced Karelian culture and the narrative identity of these evacuees to this day. The study is based on data from interviews undertaken over the period 2000–2002 in the From Karelians to resettled Karelians project, which was implemented in cooperation between the Department of Ethnology at the University of Helsinki and the Karelia Association. The interviews included about 330 former residents of the parishes and municipalities of ceded Karelia. Of these, 40 interviews with people who originally hailed from Vyborg were used in the research material. In my data, the persons from Vyborg and its districts were a catalyst for, and a shaper of, the peer community.

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Ljusa stjärnan – ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina (2024)

Den 16 november 2024 släppte den svenska kulturarvsinstitutionen ArkivCentrum Örebro län en ny bok om traditionen att sjunga med stjärna.

Författare är Emma Ode, arkivarie vid ArkivCentrum som även har ansvarat för det projekt med svenskt-ukrainskt tema som är grund för boken. Titeln är ”Ljusa stjärnan, ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina.”

– För inte så länge sedan var traditionen att gå med ljusa stjärnan, eller att som stjärngossar ”gå Staffan” som den också kallades, väldigt vanlig i Sverige. Tyvärr är det numera väldigt få platser som traditionen lever kvar på. Den här traditionen, stjärngossetraditionen har en ett och ett halvt milleniums historia bakom sig och finns i olika modeller runtom i Europa, bland annat i Ukraina och i Polen, samt i finsktalande Finland.

I beskrivningen till boken står att läsa:

”Kultur vandrar över gränser, blandas med andra kulturella uttryck och tar gestalt på nya sätt. På så vis finns traditioner som vi upplever vara genuint svenska som samtidigt har stora likheter och gemensamma rötter med traditioner i andra länder.

I Sverige för inte så länge sedan vandrade stjärngossar med följe runt bland gårdar i juletid. De uppförde ett sjungande skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärntydarna som följer den ljusa stjärnan till Betlehem och finner Jesusbarnet. En liknande tradition återfinns i stora delar av Europa, bland annat i Ukraina.

I den här boken presenteras historien bakom traditionen att gå med ljusa stjärnan och hur den gestaltar sig i Sverige och i Ukraina, och delvis även i Finland. Intervjuer med människor som själva har minnen av traditionen kompletterar de historiska nedslagen.”

– I Boken har Emma Ode intervjuat personer med såväl svensk som personer med ukrainsk bakgrund som bor i Sverige och haft korrespondens med ukrainare i Ukraina och som lever som flyktingar i USA och Norge för att samla in personliga berättelser om traditionen att gå runt med stjärna och sjunga för dörr. Boken visar hur kulturarv bevaras, förändras och sprids mellan områden. Det finns många likheter mellan stjärnsångartraditionerna i Ukraina och i Sverige, men naturligtvis också stora olikheter. Kultur är en process som pågår och verkar i dialog med människorna som utövar den och tidsandan i samhället. Boken visar även vilken politisk funktion kulturarv kan ha, både på gott och ont. Kultur kan tradera såväl rasistiska och fördomsfulla element som fungera som opposition i sin kontext. I dagens Ukraina som slåss för sin fortsatta existens under Rysslands anfallskrig fungerar återuppväckta traditioner och att visa ukrainsk särart som en motståndshandling. Och i Finland har stjärngossetraditionen, Tiernapojat, varit ett sätt att särskilja det finsktalande Finlands kultur i motsats till svensktalande Finlands traditioner, även om traditionen har förekommit i båda grupperna.

Boken ”Ljusa stjärnan” finns till försäljning via ArkivCentrum Örebro län, Nastagatan 11 F i Örebro. ISBN: 978-91-531-1194-8

Kontakt:

Emma Ode
E-post: emma.ode(at)arkivcentrum.se

Disputation: Maria Björklund, Psykiatri och pastoral makt: En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård (2024)

Disputation

Datum: fredag 29 november 2024

Tid: 11.00 – 13.00

Plats: Hörsal 7, våning 2, hus 4, Albano, Albanovägen 12

Fredagen den 29 november försvarar Maria Björklund sin avhandling i etnologi, ”Psykiatri och pastoral makt. En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård” vid Stockholms Universitet.

Opponent: Martin Gunnarson, docent och lektor vid Södertörns högskola

Den här avhandlingen handlar om samtida psykiatrisk heldygnsvård.

Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen stängdes ner. Från att ha bedrivits i stora komplex är den psykiatriska heldygnsvården idag decentraliserad och kraftigt nedskuren till förmån för öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och vistelsen idealt sett kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser avsedda för att stabilisera och behandla akuta psykiatriska besvär.

Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger den här etnologiska avhandlingen inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner och vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas.

I avhandlingen diskuteras balansen mellan autonomi och autonomibegränsningar, vilket utgör en grundläggande problematik inom vård och omsorg, inte minst den psykiatriska. Denna balans ställs på sin spets i ett samhälle där patienters självbestämmande kommit att betonas alltmer. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården är att personalen ständigt måste balansera mellan att främja patienters delaktighet och autonomi och samtidigt begränsa dessa aspekter i syfte att främja hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt, undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma.

Avhandlingen finns i DiVA

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (2024)

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (’Northern Nightmares: A Cultural History of Bad Dreams’) is written and edited by Kaarina Koski,  Marko Lamberg, Kirsi Kanerva and Anu Korhonen.

About the book:

In Finnish folklore, a nightmare was understood as a creature that attacked a sleeping person, paralyzing them and stealing their breath. Behind the nightmare was often a malevolent agent, such as a jealous neighbor or a wronged spirit of the deceased, who roamed the night harming both people and animals. During the 17th century, nightmares also attracted the attention of the judicial system, as they were associated with witchcraft.

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria sheds light on the fascinating cultural history of bad dreams in Finland over a span of 600 years, highlighting their connection to contemporary events. Alongside everyday worries, Finns have been haunted at night by visions of hell, memories and fears of war, and even the unresolved murder of Kyllikki Saari.

Descriptions of nightmares also have a political dimension: they have been used in moralizing tales designed to keep people in line. Accounts of nocturnal terrors have found their way into art and popular culture—continuing to haunt the dreams of new generations.

You can find the book at Gaudeamus

Att analysera etnografiska material (2024)

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research (2023)

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here