Kategoriarkiv: Monografier

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (2024)

Monografier, Publikationer

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (’Northern Nightmares: A Cultural History of Bad Dreams’) is written and edited by Kaarina Koski,  Marko Lamberg, Kirsi Kanerva and Anu Korhonen.

About the book:

In Finnish folklore, a nightmare was understood as a creature that attacked a sleeping person, paralyzing them and stealing their breath. Behind the nightmare was often a malevolent agent, such as a jealous neighbor or a wronged spirit of the deceased, who roamed the night harming both people and animals. During the 17th century, nightmares also attracted the attention of the judicial system, as they were associated with witchcraft.

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria sheds light on the fascinating cultural history of bad dreams in Finland over a span of 600 years, highlighting their connection to contemporary events. Alongside everyday worries, Finns have been haunted at night by visions of hell, memories and fears of war, and even the unresolved murder of Kyllikki Saari.

Descriptions of nightmares also have a political dimension: they have been used in moralizing tales designed to keep people in line. Accounts of nocturnal terrors have found their way into art and popular culture—continuing to haunt the dreams of new generations.

You can find the book at Gaudeamus

Mardrömmar (2024)

Monografier, Publikationer,

Mardrömmar – varifrån kommer de, och varför? Hur har de förklarats och tolkats under olika tider?

Deadline på jobbet, stress och skräckserier tar sig in i mångas nattsömn. Från antiken fram till i dag har man tänkt att mardrömmar är tecken på en ångestfylld kropp eller själ som vill göra sig hörd. Mardrömmar har också setts som varningar eller bestraffningar, som undermedvetna eller gudomliga budskap. Maran, det övernaturliga väsendet som särskilt förknippas med sömnparalys, gav sig enligt folktron på både människor och husdjur. I fiktionen har mardrömmar fått symbolisera övernaturliga fenomen i fler hundra år.

Författarna blickar bakåt ända till antiken och medeltiden men söker också svar på sina frågor i aktuell kulturforskning, psykologi och i personliga berättelser.

Boken är en del av serien Värt att veta och är skriven av Kaarina Koski och Kirsi Kanerva. Boken är översatt till svenska av Sofia Gustafsson och utges av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Du hittar boken här

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt (2023)

Monografier, Publikationer, ,

På eggekartongen tripper hønene rundt på tunet, koteletter kommer fra glade griser og melken leveres av kuer som spiser deilig, grønt gress. Slik liker vi å tenke om dyrene som gir oss mat. Sannheten er at vi i dag konsumerer mer kjøtt enn før, samtidig som vi vet stadig mindre om dyrene vi spiser. Kjøtt er blitt en ingrediens som ligger ferdig plastpakket i butikken, og koblingen til et levende dyr er forsvunnet.

Forfatterne Karen V. Lykke og Kristian Bjørkdahl skriver om kjøttproduksjon og kjøttkonsum, og viser hvordan dyrehold, slakt, forbruk og matkultur har endret seg fra 1850-årene og frem til i dag. Er det produsentene som gir oss et idyllisert bilde av hvordan dyrene har det? Eller lukker forbrukerne øynene for realitetene? Selv etter sjokkreportasjer om elendige forhold i grisefjøset, påvirkes ikke salget av grillmat.

Hva vi spiser når vi spiser kjøtt er en bok om mat, dyrevelferd og landbrukspolitikk, og et stykke kulturhistorie om livet på gården før og nå

Les mer

Min mormor. Kvinnoliv i en annan tid (2023)

Monografier, Publikationer, ,

Min mormor. Kvinnoliv i en annan tid är skriven av fyra etnologer: Katarina Ek-Nilsson, Marianne Liliequist, Birgitta Meurling och Annika Nordström.

Om boken:

Anna, Esther, Kajsa och Anna – fyra kvinnor med olika bakgrund, förenade av den tid de levde i och de utmaningar de mötte. Från de glittrande gatorna i New York och Berlin, till svenska stadskvarter, den småländska landsbygden och fjällvärldens småbruk,
utforskar denna bok hur globala händelser format deras
liv, drömmar och förhoppningar.

I Min mormor möter vi den svenska 1900-talshistorien ur fyra mormödrars perspektiv. Med en bakgrund i vetenskaplig forskning belyser boken det svenska samhällets transformation, från det brinnande hoppet hos unga drömmande kvinnor till krigets skuggor och svältens rädsla.

Författarna använder personliga erfarenheter och källmaterial såsom dagböcker, brev och fotografier för att analysera och presentera de fyra kvinnornas livshistorier. Detta tillvägagångssätt låter inte bara läsaren förstå, utan också känna, de djupa emotionella banden mellan mormödrarna och deras barnbarn

Läs mer på förlagets hemsida.

I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv (2023)

Monografier, Publikationer, , , , ,

Boken I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv, skriven av Cecilia Åse,  Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson och Maria Wendt, utkom tidigare i år.

Beskrivning av boken från förlaget Makadams webbsida:

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.

Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.

I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.

I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet.

I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet.

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Den medicinska spärren – smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen (2023)

Monografier, Publikationer, , , ,

Boken Den medicinska spärren – smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är skriven av Britta Zetterström Geschwind, Markus Idvall och Fredrik Nilsson och utges av Makadam förlag.

Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid.

Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral.

I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande — inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige.

Författarna belyser huvudsakligen den svenska personalens arbete, men de överlevande ses inte som passiva offer. I boken framgår att de utvecklade taktiker som i vissa fall utmanade läkarnas, sjuksystrarnas och kuratorernas möjlighet att styra.

Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är den första systematiska studien av UNRRA-aktionen och en viktig pusselbit i forskningen om Sveriges roll under och efter andra världskriget.

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland (2023)

Monografier, Publikationer, , ,

Rurala stannare : En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland är skriven av Kenneth Nordberg, Karin Sandell och Magnus Enlund.

Att stanna på landsbygden har ansetts vara någonting passivt, i motsats till att flytta därifrån, som setts som en aktiv och mer intressant handling att studera. Den här boken belyser stannandet som en dynamisk och mycket medveten process och ger på så sätt ett nytt perspektiv på landsbygdens utveckling. Att stanna på landsbygden är en aktiv handling genomförd av människor som ofta har alternativ, där vissa faktorer avgör till stannandets fördel.

Boken omfattar fem fallstudier i österbottniska byar med målsättningen att dra mer generella slutsatser om stannade på landsbygden. Studien tar avstamp i en historisk exposé av byarna för att senare analysera de faktorer som varit avgörande för stannande under de senaste årtiondena. De här faktorerna kan ha att göra med platsens kvaliteter, som en vacker natur, tillgång till service och arbetstillfällen, eller en stark gemenskap och sociala sammanhang. Ytterligare en viktig dimension är att människors hembygdskänsla föder en strävan att göra det möjligt att stanna, något som vi ser ett flertal exempel på i bokens fallstudier.

Boken kan hittas här.

FFC 326: The Meanings of Enchantment

Monografier, Publikationer, ,

The Meanings of Enchantment: Wondertale Symbolism Revisited by Francisco Vaz da Silva

Read more about the publication here.

This study posits that the meanings of enchantment can be rationally described, but wondertales need to be elucidated in their own terms, as opposed to bringing preset external theories to bear on the stories.

The argument sets out to reveal the symbolic framework of wondertales as a genre. It underlines the stability of symbolic patterns in tales across space and time, as well as the adaptability of the myriad variants to specific historical settings—hence, the evolution of the texts in tune with their contexts.

Going beyond rigid distinctions of oral vs. literary vs. cinematic retellings, this book shows that the comparison of all sorts of variants is helpful to understand the tales. It would not be wrong to say that it proposes a mental ethnography of the wondertale—a cartography of its symbolic landscape—up to the present day. Along the way, it revisits a number of received ideas (such as the centrality of male protagonists, the inherent victimhood of feminine characters, and the immanent misogyny of the tales) in light of oral retellings and older literary strata of the wondertale tradition.

Kungar, sex och skandaler: en studie av skvaller och journalistik (2023)

Monografier, Publikationer, , , ,

Detta är en bok om tre kungar från olika epoker som hamnade i tre medieskandaler med sexuella förtecken.

Etnologerna Lars-Eric Jönsson och Mia-Marie Hammarlin undersöker hur medieskandaler byggs upp och utvecklas. Nyhetsjournalistikens samverkan med den läsande publiken, muntligt skvaller och digitala medier studeras, liksom romaner, kupletter och skillingtryck.

Oscar II (regent 1872-1907), Gustaf V (regent 1907-1929) och Carl XVI Gustaf (som firar 50 år på tronen 2023) var föremål för skvaller som skandaliserade dem och de älskare och älskarinnor som de påstods ha haft intima förbindelser med. Detta skvaller om skådespelerskor, unga män och kaffeflickor var tätt sammanflätat med journalistik och skapade roande, oroande, moraliserande och politiska berättelser med påtaglig livskraft.

Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi, och Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi, är verksamma vid Lunds universitet.

Danmark set fra en togkupé (2023)

Monografier, Publikationer, ,

Boken Danmark set fra en togkupé är skriven av Martin Zerlang. Detta står att läsa om boken på Gads forlags hemsida:

”Denne bog skildrer togets og jernbanens kulturhistorie og beretter om, hvordan en af det 19. århundredes største opfindelser har sat sit præg på hverdagen og kulturen i det moderne Danmark.

Toget og jernbanerne har omskabt landskabet og byerne, ja skabt byer, hundredvis af stationsbyer, ligesom jernbanerne har omskabt tiden, så alle steder har stillet på urene og indrettet sig efter den samme tid. Selv menneskene omskabes af jernbanerne. Politik, økonomi, kunst, litteratur, musik, mentalitet, alt har taget form og farve efter jernbanedriften. Når tingene er ”på skinner”, når der er ”fuld damp på”, når alt bare ”kører”, så er alt også i orden. Køreplanen er model for alle andre planer. Modeltog er ikke bare miniaturemodeller af rigtige tog, men modeller for det gode samfund, hvor alt kører som det skal. Dvs. ”til tiden”.

Jernbanens og bogens første strækning er pionertiden ca. 1840-1870, som starter da lokomotivet Odin i 1847 ruller ud på sin jomfrutur fra København til Roskilde. Den anden strækning er gennembrudstiden 1870-1900. Den tredje strækning er storhedstiden 1900-1920, hvor byporte erstattes af banegårde, og hvor det hele kulminerer med bygningen af Københavns Hovedbanegård. Konsolideringstiden strækker sig fra 1920-1950, mens tiårene efter krigen, 1950-1970, er de store planers tid, ikke mindst Fingerplanen, hvor S-togslinjerne danner de fem fingre for forstadsudviklingen i København. Men det er også den tid, hvor motorvejene begynder at spænde deres asfaltnet ud over landet. I perioden 1970-2000 mister togdriften terræn til bil- og flytrafik, men med det nye årtusind er der åbnet for en renæssance for tog med broer, tunneller, letbane og metro – og med et stigende fokus på kollektiv transport og en grøn udvikling. ”