Minnets betingelser : materialitet, berättelse & kulturarv : en vänbok till Kerstin Gunnemark är en antologi redigerad av Eva Knuts, Elias Mellander och Susanna Rolfsdotter Eliasson. Som namnet antyder är denna antologi en vänbok till Kerstin Gunnemark, professor emerita i etnologi vid Göteborgs universitet.
Acta academiae regiae Gustavi Adolphi, nr 165
Diskusjonen om sammenhengene og forskjellene mellom lek og ritual, er gammel i de kulturvitenskapelige fagene. Her tas forholdet opp til en ny vurdering. Målet er å vise kontrastene så vel som møtepunktene ved å undersøke praksiser som er både/og eller verken/eller.
Kapitlene gjør dypdykk i livs- og årshøytider som frierier, russetid, 1. april-spøker og nasjonaldager. De ser på medierte ritualer, vikinglek, lutefiskparader, supporter- og fankulturens lekende rom, og rituell lek eller lekende ritualer i politisk protest så vel som i idrett og underholdning.
Forfatterne drøfter tidligere teoretiske bidrag og går i dybden i gammel og ny empiri. De tilbyr et mangfold av innganger, som bør være til nytte for alle som interesserer seg for, studerer eller arbeider med menneskelivets ritualer og det lekende mennesket.
Boken er redigert av fire erfarne folkloristiske forskere: Audun Kjus, Fredrik Skott, Ida Tolgensbakk og Susanne Österlund-Pötzsch.
Boken kan hittas på Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida.
Ethnos toimite 23 is named Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka and edited by Sanna Lillbroända-Annala, Maija Mäki and Pia Olsson.
About the book (in Finnish):
”Miten opettaa kulttuurien tutkimusta, jossa keskeisellä sijalla ovat yllättävät kohtaamiset, ennakoimattomat ja luovat prosessit sekä asiantuntijan oma persoona? Pedagogiikan merkitys yliopisto-opetuksessa on viime vuosina korostunut ja tehnyt yksittäisistä kursseista sekä tutkintorakenteista entistä linjakkaampia. Kullakin tieteenalalla on kuitenkin omat pedagogiset kysymyksensä, jotka vaativat tieteenalan asiantuntijuuden ja tiedon muodostuksen syvällistä ymmärrystä.
Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka -teoksessa kulttuurien tutkijat pohtivat oman opettajuutensa lähtökohtia ja tapoja tukea kulttuurien tutkimuksellista asiantuntijuutta. Samalla teoksen artikkelit heijastavat tutkimuksen ja opetuksen vuorovaikutusta ja sitä, miten konkreettisesti ymmärryksemme tiedon muodostuksesta vaikuttaa myös tapoihimme opettaa. Teos tarjoaa käytännönläheisiä näkökulmia siihen, miten kehittää opettajuutta. Se rohkaisee näkemään kulttuurien tutkimuksen uudella tavalla pedagogisista lähtökohdista.”
A girl can do: recognizing and representing girlhood is a new anthology about girlhood inspired by the “Remembering American Girlhood” panel held virtually during the National Council on Public History’s annual meeting in 2020. Among other chapters it also contains a chapter from Swedish ethnologist Åsa Ljungström about a girl being brought up in Småland in 1890.
The book can be found here.
Summary from Vernon Press website:
”How do scholars research and interpret marginalized populations, especially those that are seldom recognized as marginalized or whose sources are believed to be rare?
Combining intersectional feminism and public history methodologies, ‘A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood’ reflects on how girlhood is found, researched, and interpreted in museums, archives, and historic sites. Defining “girl” as “self-identifying females under the age of 21,” ‘A Girl Can Do’ lays the groundwork for understanding girlhood, its constructs, and its marginalization while providing faculty, students, and working professionals with ten case studies on researching and working with girlhood.
Contributors include archaeologists, archivists, curators, educators, and historians who demonstrate how adding a girl studies lens fosters greater inclusivity and diversity in our work. Whether studying spatial techniques of marginalization in colonial Peru, the daybooks as records of girlhood in late-nineteenth century Sweden, or collaborating with self-identifying fangirls to produce a pop-up exhibition, the contributors demonstrate the variety of sources and methods that can be used to interpret this oft-overlooked population. Throughout, ‘A Girl Can Do’ petitions for collaborative and creative thinking in how we can reframe and reinterpret our sources – both traditional and overlooked – to shed new light on how girls have contributed to, and provide frames of reference for, human history and culture. ”
A Girl Can Do: Recognizing and Representing Girlhood, (ed.) Tiffany R. Isselhardt, Girl Museum, Kentucky, 2022: Vernon Press.
Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.
På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:
”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?
Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid–19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.
I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och socio–kulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.
Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”
En ny antologi vid namn VIRUS- historier fra koronapandemien har utkommit, redigerad av Audun Kjus och Cathrine Hasselberg.
På Scandinavian Academic Press hemsida kan läsas följande om boken:
”Koronapandemien kastet rundt på tilværelsen. I Norge vedtok regjeringen en stor nedstenging av samfunnet, gjerne omtalt som «et av de sterkeste preventive tiltakene noensinne». Her kan du lese om hvordan sykdom og tiltak grep inn i menneskers hverdag, formidlet gjennom folks egne ord.
Boken inneholder historier om tap, sorg og store omveltninger, men viser også håp, modige valg og kreative løsninger for hvordan man kunne leve et helt vanlig liv – i en ganske uvanlig tid.”
Skeiv lokalhistorie: kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser är en nyutkommen antologi redigerad av Dag Hundstad, Tone Hellesund, Runar Jordåen och Marthe Glad Munch-Møller.
På Nasjonalbibliotekets hemisida kan man läsa följande om boken:
”Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Danmark, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.”
En ny antologi med titeln Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid har utkommit, redigerad av Maria Zackariasson, Magnus Öhlander och Oscar Pripp.
På förlaget boréas hemsida kan läsas följande om boken:
”Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genomgripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vaär det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar människors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman — plats, kategorisering, engagemang och transformationer — beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och ”det svenska”. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om människors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.
Bokens författare är forskare i etnologi och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.
***
Författare: Paul Agnidakis, Åsa Alftberg, Daniel Bodén, Rikard Engblom, Maja Povrzanović Frykman, Jesper Fundberg, Lizette Gradén, Kristofer Hansson, Elisabeth Högdahl, Markus Idvall, Kim Silow Kallenberg, Finnur Magnússon, Fanny Mäkelä, Tom O’Dell, Oscar Pripp, Ann Runfors, Mikael Vallström Löfgren, Maria Zackariasson, Magnus Öhlander”
Etnologiskt fältarbete – nya fält och former är en nyutkommen antologi som riktar sig till studenter i etnologi och närliggande ämnen. Den erbjuder en introduktion till olika aspekter av etnologiskt fältarbete. Den är indelad i fyra delar som följer en tänkt kronologi för fältarbeten och hur en student arbetar med en uppsats.
Del 1 heter Att komma igång. Där kan man läsa om forskningsfrågor och etik.
Del 2 kallas I fält och kapitlen behandlar institutionsetnologi, kritisk metod och fältarbete utanför nationsgränsen.
Del 3 är Metoder och innehåller kapitel om intervjuer, autoetnografi, observationer, att fältarbeta digitalt samt att använda källor som andra skrivit och samlat.
Del 4 heter Att tolka, skriva och analysera. Här kan vi läsa om etnologiskt skrivande som metod, metodfrågans var, när och hur, samt analys.
Etnologiskt fältarbete – nya fält och former (2022). Redigerad av Kim Silow Kallenberg, Elin von Unge och Lisa Wiklund Moreira. Studentlitteratur.
Teori som metod är en nyutkommen antologi redigerad av Bo Nilsson och Alf Arvidsson. Boken finns tillgänglig i diva-portal.
Syftet med denna antologi är att reflektera över vad det innebär att inspireras av teoretiska tankegångar och begrepp, och sedan låta dessa sätta sin prägel på konkret forskningsarbete. Samtliga författare är eller har varit doktorander vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och de representerar etnologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. Medan Christine Bylund behandlar betydelser av funktionalitet i akademin och den crippade metodologins potential skriver Charlotte Engman om vad det innebär att analysera ett intervjumaterial som redan är genomsyrat av teoretiska och analytiska tankegångar. Ett par av bidragen behandlar diskursteori. Cia Gustrén utreder hur diskursteori kan kombineras med en multimodal analys och Christian Liliequist ställer sig frågan hur man kan analysera ståuppkomik utifrån ett i förväg bestämt diskursteoretiskt perspektiv. Johan Malmstedt intresserar sig för teoretiska och metodmässiga utmaningar med att studera ljuddata, medan Elin Wallner behandlar patienters möte med sjukvården och diskuterar vad begreppet epistemisk orättvisa betyder för hennes förhållningssätt till studiedeltagarna.
Nilsson, Bo & Alf Arvidsson (red). 2022. Teori som metod. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. (doktorandantologi)