Kategoriarkiv: Antologier

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Adventures in the Play-Ritual Continuum (2025)

Adventures in the Play-Ritual Continuum is edited by Audun Kjus, Jakob Löfgren, Clíona O’Carroll, Simon Poole, and Ida Tolgensbakk.

The junctions between play and ritual are many and complex. Play is for fun and joy, but it also demands a total commitment and serious respect for rules. Rituals involve nearly endless varieties of social arrangements and can truly transform people, but they also include improvisation, testing, and pretending.

Adventures in the Play-Ritual Continuum explores the connectivity between the playful and the ritualized through a fresh theoretical perspective, highlighting the creative messiness and the cultural paradoxes such intersections allow. The chapters span topics such as hen parties, marriage proposals, ash scatterings, extreme sports races, football fans, computer game festivals, celebrations of fandom, migration heritages, and antiracist protests. While the case studies are selected to show a range of diversity with various mergings of play, game, ritual, ceremony, rite, and ritualizing, the introductory and concluding discussions offer sharpened perspectives on common aspects.

Following these excursions through the play-ritual continuum will be enjoyable for readers interested in how people make sense of their own existence and profitable for scholars in folklore, anthropology, religion, pedagogy, cultural studies, and social sciences and humanities more generally.

Contributors: Ruth Eggel, Lizette Gradén, Katarzyna Herd, Hanna Jansson, Audun Kjus, Karin Lindelöf, Jakob Löfgren, Sallie Pisera, Annie Woube, and Sheila Young

 

TikTok. Kulturella perspektiv (2025)

Antologin TikTok. Kulturella perspektiv (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 35) är redigerad av Gabriella Nilsson och Sara Tanderup Linkis

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Boken är publicerad Open Access och kan hittas här

 

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Att analysera etnografiska material (2024)

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research (2023)

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here

Vardagens föränderliga rum under 1900-talet (2024)

Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum. Bilden av den heterogena finlandssvenska kulturen fördjupas tack vare ett rikt traditionsvetenskapligt källmaterial där människor berättar om sitt 1900-tal med egen röst.

De tre delarna är:

Naturen och platserna, redigerad av Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

Hushållet och tingen, redigerad av Anna-Maria Åström och Fredrik Nilsson

Hemma, borta, bortom, redigerad av Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson och Sofie Strandén

 

Lanseringsfesten hålls 29.8 2024 kl: 14:00 i Helsingfors.

Vi bjuder dig på en djupdykning i Finlands svenska vardagskultur på 1900-talet. På vilket sätt utmanade cykeln sociala konventioner, och vilken roll spelade hembygden? När slog det glada shoppandet igenom, och varför symboliserar äggkoppen borgerlig vardag? Hur har man sett på folklig medicin och hur minns skolbarnen skolgården? Personliga minnen och upplevelser är kärnan i den tredelade bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024)

Ménards metod är en bok om bebyggelsehistoriska studier. Begreppen rekonstruktion och inlevelse står i centrum. Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna?

Författarna introducerar, aktiverar och provar de två begreppen i olika undersökningssituationer. Här beskrivs och analyseras hur byggnader, föremål och rum påverkar undersökaren och hur denna kan använda sådan påverkan för att utveckla nya insikter.

Boken utvecklar och visar hur rekonstruktioner och inlevelse i bebyggelsehistoriska källor leder till nya kunskaper. Författarna är arkeologer, etnologer, hantverksforskare och kulturvårdare.

Boken kan hittas här.

Från Pehr Stenbergs värld (2023)

Umeå-prästen Pehr Stenberg (1758-1824) skrev ett omfattande självbiografiskt manus som nyligen givits ut i sin helhet. I antologin Från Pehr Stenbergs värld (Umeå, 2023) studeras med olika infallsvinklar bondsonens Stenbergs försök att finna sig till rätta med sin sociala status.

Alf Arvidsson diskuterar hur Stenberg i sitt dagliga liv hanterade sin sociala bakgrund när han som fattig student skulle smälta in i herrskapsmiljöer, och som andlig ledare och moralisk övervakare för allmogen och som präst i Umeå stad.

Historikern Ina Lindblom tar fasta på vad Stenbergs öppenhjärtiga beskrivningar kan säga om synen på känslor under slutet av 1700-talet, genom att studera hans skildring av den ogrundade svartsjuka han hyste mot sin andra fru. Stenbergs svartsjuka kan relateras till samtida föreställningar om äktenskap, kärlek, heder, fysisk och psykisk patologi samt religion.

Museologen och idéhistorikern Richard Pettersson sätter in Stenberg i sitt samtida intellektuella sammanhang, där en stabil auktoritetstro utmanas av upplysningsidéer och nya sätt att betrakta människan i tillvaron.

En reviderad artikel av redaktörerna för utgivningen av levernesbeskrivningen, Göran Stenberg, Ola Wennstedt och Fredrik Elgh, kompletterar framställningen med att redogöra för tillkomsten och Stenbergs skrivstrategier, särskilt betydelsen av samtida litteratur som förebilder.

Etnologiska skrifter, Umeå universitet ISSN 1103-6516 ; 80
ISBN: 9789180701969 (tryckt)
ISBN: 9789180701976 (digital)

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-217515