Kategoriarkiv: Antologier

Explorations in the Violence of Traditions and Traditions of Violence (2025)

Explorations in the Violence of Traditions and Traditions of Violence
Ed. Pertti J. Anttonen in collaboration with Niina Hämäläinen
The Kalevala Society
Folklore Fellows’ Communications 328
Helsinki 2025

Violence in culture and society is widely studied and hotly debated issue. Researchers of vernacular traditions or folklore have a special entrance point into studying violence, as many forms of violence are based on traditions and are justified with a reference to tradition. Some of these violent traditions are openly supported in their respective communities, but others call for research to explain how they survive when they are not explicitly and intentionally sustained or why they persist while being perceived as negative, oppressive, or degrading. The challenging point in understanding violence is that it is not always clear what counts as violence.

The present volume explores a variety of issues in research into traditions of violence from all over the world and through the ages. The book contains an introduction and thirteen chapters with diverse and complementary perspectives, written by both younger and more established scholars in research into traditions.

Kokemustieto kaupunkikehittämisessä : Menetelmäopas (2026)

Miten kytkeä kaupunkilaisten omakohtaiset kokemukset, kokemustieto, osaksi kaupunkien suunnittelua ja kehittämistä? Kokemustieto kaupunkikehittämisessä -menetelmäopas antaa tähän konkreettisia vastauksia, vinkkejä ja ohjeita. Kirjassa kuvattuja menetelmiä voi monipuolisesti soveltaa kaupunkia kehitettäessä, kun halutaan saada esille kaupunkilaisten kokemuksia asuinympäristöstään.

Teoksen kirjoittajina ovat humanististen ja yhteiskuntatieteellisten alojen kaupunkitutkijat, jotka ovat omissa tutkimuksissaan kokeilleet erilaisia menetelmiä kokemustiedon tallentamiseksi. Heidän esimerkeissään kokemustieto avautuu moninaisena, toisinaan vaikeasti tavoitettavana, mutta aina ymmärrystä kaupungista syventävänä ja laajentavana tiedon muotona.

Toimittajat: Olsson, Pia; Ainiala, Terhi; Schulman, Helena; Mäkelä, Hilla

Kirja on julkaistu verkossa avoimesti: http://hdl.handle.net/10138/625754

Striden om genus. Politik, vetenskap & social kamp (2025)

Redigerad av:  Annika Berg, Åsa Eriksson, Lena Gemzöe, Stina Malmén

Striden om genus – Politik, vetenskap & social kamp uppmärksammas genusmotstånd i en vid betydelse. Forskare från en rad olika veten­skapliga discipliner lyfter fram historiska och samtida perspektiv på motstånd mot genusforskning, genuspedagogik och andra genus­relaterade frågor och företeelser. Detta slags motstånd har blivit alltmer iögonfallande i en tid när begrepp som »genusideologi« används av auktoritära politiska ledare och transnationella rörelser som söker begränsa kvinnors och hbtq-personers rättigheter, exempelvis genom inskränkningar i aborträtten eller förbud mot att verka för mångfald och inkludering. Men högljudda protester mot »genusideologi« hörs även från andra håll, också i länder som Sverige där det finns en bred uppslutning för jämställdhetsarbete.

Striden om genus synliggör aktuell forskning om antigenuspolitik och bidrar också med nya infallsvinklar, empiri och analyser. Här förklaras fenomenet och placeras i ett större sammanhang, med exempel hämtade från flera olika länder och politiska kontexter.

Medverkande: Annika Berg · Moa Bladini · Emil Edenborg · Åsa Eriksson · Hillevi Ganetz · Lena Gemzöe · Lucas Gottzén · Yulia Gradskova · Jenny Gunnarsson Payne · Karin Hansson · Helena Hill · Thaïs Machado-Borges · Stina Malmén · Ulla Manns · Lena Martinsson · Diana Mulinari · Malin Sveningsson · Eva-Maria Svensson · Helena Tolvhed · Soheyla Yazdanpanah

Boken är utgiven på Appell förlag

Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat (2025)

The anthology Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat is edited by Ville Pöysä, Helena Ristaniemi, Lauri Julkunen & Kaisa Vehkalahti.

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape.

There are many stereotypical perceptions of the countryside that have been passed down for decades. But what is life really like in sparsely populated areas in today’s Finland?

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape. At the same time, it highlights the diversity of the countryside and sparsely populated areas, as well as the regional and cultural differences within the country.

Utilizing interviews, photographs, oral histories, and popular music, the work sheds light on themes that receive little attention in media discussions and are not captured by statistical data. For example, it highlights the lives of minorities in remote villages, the relationship of forest owners with their forests, and the maintenance of everyday security near the eastern border.

You can find the book here

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Adventures in the Play-Ritual Continuum (2025)

Adventures in the Play-Ritual Continuum is edited by Audun Kjus, Jakob Löfgren, Clíona O’Carroll, Simon Poole, and Ida Tolgensbakk.

The junctions between play and ritual are many and complex. Play is for fun and joy, but it also demands a total commitment and serious respect for rules. Rituals involve nearly endless varieties of social arrangements and can truly transform people, but they also include improvisation, testing, and pretending.

Adventures in the Play-Ritual Continuum explores the connectivity between the playful and the ritualized through a fresh theoretical perspective, highlighting the creative messiness and the cultural paradoxes such intersections allow. The chapters span topics such as hen parties, marriage proposals, ash scatterings, extreme sports races, football fans, computer game festivals, celebrations of fandom, migration heritages, and antiracist protests. While the case studies are selected to show a range of diversity with various mergings of play, game, ritual, ceremony, rite, and ritualizing, the introductory and concluding discussions offer sharpened perspectives on common aspects.

Following these excursions through the play-ritual continuum will be enjoyable for readers interested in how people make sense of their own existence and profitable for scholars in folklore, anthropology, religion, pedagogy, cultural studies, and social sciences and humanities more generally.

Contributors: Ruth Eggel, Lizette Gradén, Katarzyna Herd, Hanna Jansson, Audun Kjus, Karin Lindelöf, Jakob Löfgren, Sallie Pisera, Annie Woube, and Sheila Young

 

TikTok. Kulturella perspektiv (2025)

Antologin TikTok. Kulturella perspektiv (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 35) är redigerad av Gabriella Nilsson och Sara Tanderup Linkis

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Boken är publicerad Open Access och kan hittas här

 

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Att analysera etnografiska material (2024)

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här