Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here

Ménards metod är en bok om bebyggelsehistoriska studier. Begreppen rekonstruktion och inlevelse står i centrum. Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna?

Umeå-prästen Pehr Stenberg (1758-1824) skrev ett omfattande självbiografiskt manus som nyligen givits ut i sin helhet. I antologin Från Pehr Stenbergs värld (Umeå, 2023) studeras med olika infallsvinklar bondsonens Stenbergs försök att finna sig till rätta med sin sociala status.

Alf Arvidsson diskuterar hur Stenberg i sitt dagliga liv hanterade sin sociala bakgrund när han som fattig student skulle smälta in i herrskapsmiljöer, och som andlig ledare och moralisk övervakare för allmogen och som präst i Umeå stad.

Historikern Ina Lindblom tar fasta på vad Stenbergs öppenhjärtiga beskrivningar kan säga om synen på känslor under slutet av 1700-talet, genom att studera hans skildring av den ogrundade svartsjuka han hyste mot sin andra fru. Stenbergs svartsjuka kan relateras till samtida föreställningar om äktenskap, kärlek, heder, fysisk och psykisk patologi samt religion.

Museologen och idéhistorikern Richard Pettersson sätter in Stenberg i sitt samtida intellektuella sammanhang, där en stabil auktoritetstro utmanas av upplysningsidéer och nya sätt att betrakta människan i tillvaron.

En reviderad artikel av redaktörerna för utgivningen av levernesbeskrivningen, Göran Stenberg, Ola Wennstedt och Fredrik Elgh, kompletterar framställningen med att redogöra för tillkomsten och Stenbergs skrivstrategier, särskilt betydelsen av samtida litteratur som förebilder.

Etnologiska skrifter, Umeå universitet ISSN 1103-6516 ; 80
ISBN: 9789180701969 (tryckt)
ISBN: 9789180701976 (digital)

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-217515