Kategoriarkiv: Publikationer

Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid (2024)

Sanna Händén-Svensson disputerade i Humanekologi vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet år 2024 med doktorsavhandlingen Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid

”Storsjöodjuret”, eller “The Great Lake Monster”, är ett undflyende fenomen i sjön Storsjön, belägen i landskapet Jämtland i norra Sverige. Denna avhandling i ämnet humanekologi undersöker hur det sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av detta svenska kryptid, eller “dolda djur”.

Syftet med studien är att visa hur detta vetenskapligt ännu ej validerade djur fungerar som en intressant representant för ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda.

I avhandlingen besvaras följande frågeställningar:
1.Vilka historiska och diskursiva skepnader har Storsjöodjuret getts genom historien, och hur är dessa relaterade till natur- och vetenskapssyn?
2.Hur berättar människor som säger sig ha sett Odjuret om upplevelsen, och hur kommunicerar berättelserna om relationen mellan människa och natur?
3.Hur framställs relationer till plats och landskap i materialet? Vilka natursyner ger dessa uttryck för?

Genom en utveckling av den humanekologiska triangeln till en analytisk kvadrat med natur, samhälle, gemenskap och den enskilda individen i hörnen, belyses hur relationerna mellan hörnen formas av natursyn, landskap, plats, samhälle, historia och kultur. Berättelserna om kryptider, där perspektiv på socioekologiska samband uttrycks, är ett underutvecklat område inom humanekologin. Tidigare forskning om kryptider och deras regionalt förankrade historia har främst fokuserat deras betydelse i lokal folklore (etnologi/antropologi), utredningar av det som observeras (zoologi/kryptozoologi och miljöhistoria) eller de människor som söker efter dem (sociologi, religionsociologi och turism). Denna undersökning går bortom dessa områden genom att inspireras av den svenske sociologen Johan Asplunds begrepp “tankefigurer”. Genom att utforska hur föreställningarna om detta specifika exempel förändras tillsammans med samhälle, och därmed fortsätter vara ett meningsfullt fenomen för människor, diskuterar detta projekt kraften hos dessa uppfattningar att inte bara ta form, utan också transformera. På detta sätt belyser studien även frågor om när, var och för vem Storsjöodjuret spelar roll.

Avhandlingen kan hittas här

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås (2024)

Lone Ree Milkær. Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås

Department of Archaeology, History, Cultural Studies and Religion – AHKR, The University of Bergen

Abstract:

This thesis answers the research questions of how the abstract concepts of climate change and sustainability are made meaningful in an everyday life perspective. It is part of the field of cultural science climate research. By closely studying the movement Sustainable Life in Landås in Bergen from a cultural analytical perspective, the thesis answers what notions of how a sustainable life can be created through the movement’s narratives and practices. Based on empirical analyses of written sources, both historical and contemporary and interview and observation material, the thesis uses the classic categories of time, place and social environment as the framework of the analysis.

The practice of sustainable living is seen as an example of how the global phenomena of sustainability and climate change are anchored in places locally and in notions of the future. The analysis shows how Bærekraftige liv Landås use notions of connection to the past to create a sense of chronological connectedness in the present to both the past and the future through experiential concepts of time: tradition, nostalgia, generation and cultural heritage. By connecting global climate change to the concept of local sustainability, the movement is anchoring the meanings, understandings and activities in local neighbourhoods, which, e.g. can be seen in the designation ’Landås’ as part of the movement’s name. In this localisation, Bærekraftige liv Landås creates a sustainable neighbourhood that can function as a framework for downscaling global climate change to local sustainability. Scaling as a practice in itself creates the possibility to move between points or to be at several possible points on a scale at the same time, which also applies to the creation of meaning. Several things can make sense at the same time. In the use of scale as an analytical perspective, movement, connections, and transformations become part of the creation of meaning, which connects past, present and future and the global and the local in the understanding of climate change and sustainability in Sustainable Life Landås’s practice.

The results of the analysis are conveyed in the dissertation’s three articles, which examine aspects of meaning-making. In the first article, ’The great re-skilling. The understanding of generation, tradition, and nostalgia in everyday-life climate activism’ shows the movement’s self-understanding and self-presentation through various written material with a focus on experiential time concepts such as generation, tradition and nostalgia. In the second article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, the connection between cultural heritage and sustainability is analysed using Sustainable Life’s headquarters in composer Edvard Grieg’s old family summer home as an example. In the dissertation’s third and final article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, I examine how the role of cultural heritage is used to legitimise everyday climate activism.

Read more and find the thesis here

Adventures in the Play-Ritual Continuum (2025)

Adventures in the Play-Ritual Continuum is edited by Audun Kjus, Jakob Löfgren, Clíona O’Carroll, Simon Poole, and Ida Tolgensbakk.

The junctions between play and ritual are many and complex. Play is for fun and joy, but it also demands a total commitment and serious respect for rules. Rituals involve nearly endless varieties of social arrangements and can truly transform people, but they also include improvisation, testing, and pretending.

Adventures in the Play-Ritual Continuum explores the connectivity between the playful and the ritualized through a fresh theoretical perspective, highlighting the creative messiness and the cultural paradoxes such intersections allow. The chapters span topics such as hen parties, marriage proposals, ash scatterings, extreme sports races, football fans, computer game festivals, celebrations of fandom, migration heritages, and antiracist protests. While the case studies are selected to show a range of diversity with various mergings of play, game, ritual, ceremony, rite, and ritualizing, the introductory and concluding discussions offer sharpened perspectives on common aspects.

Following these excursions through the play-ritual continuum will be enjoyable for readers interested in how people make sense of their own existence and profitable for scholars in folklore, anthropology, religion, pedagogy, cultural studies, and social sciences and humanities more generally.

Contributors: Ruth Eggel, Lizette Gradén, Katarzyna Herd, Hanna Jansson, Audun Kjus, Karin Lindelöf, Jakob Löfgren, Sallie Pisera, Annie Woube, and Sheila Young

 

TikTok. Kulturella perspektiv (2025)

Antologin TikTok. Kulturella perspektiv (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 35) är redigerad av Gabriella Nilsson och Sara Tanderup Linkis

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Boken är publicerad Open Access och kan hittas här

 

Doctoral defence: Terhi Pietäläinen. Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta

Master of Arts Terhi Pietiläinen will defend her doctoral dissertation on February 14, 2025, at 1:15 PM at the Faculty of Arts, University of Helsinki. The topic of the dissertation is ”Multilocal Viipuri – An Oral History Study of the Urban Karelian Identity of the Evacuees.” (Original name of the thesis in Finnish: Monipaikkainen Viipuri – Muistitietotutkimus siirtoväen kaupunkilaisesta karjalaisuudesta)

The defense will take place at Athena, room 107 (1st floor), Siltavuorenpenger 3 A.

The opponent will be Professor Anne Heimo from the University of Turku, and the custos will be Pia Olsson.

The dissertation is sold by the Suomen Muinaismuistoyhdistys.

The dissertation is also available as an electronic publication and can be read on Helda.

A link to the stream can be found on University of Helsinki’s website

From the abstract:

This oral history research deals with the reminiscences and urban Karelianness of those who were evacuated from the city of Vyborg and its surrounding areas when it was ceded to the Soviet Union at the end of World War II.

I also analyse Vyborg and its inhabitants’ multi-locality and their experiences of war in relation to the hegemonic narrative, which has influenced Karelian culture and the narrative identity of these evacuees to this day. The study is based on data from interviews undertaken over the period 2000–2002 in the From Karelians to resettled Karelians project, which was implemented in cooperation between the Department of Ethnology at the University of Helsinki and the Karelia Association. The interviews included about 330 former residents of the parishes and municipalities of ceded Karelia. Of these, 40 interviews with people who originally hailed from Vyborg were used in the research material. In my data, the persons from Vyborg and its districts were a catalyst for, and a shaper of, the peer community.

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Ljusa stjärnan – ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina (2024)

Den 16 november 2024 släppte den svenska kulturarvsinstitutionen ArkivCentrum Örebro län en ny bok om traditionen att sjunga med stjärna.

Författare är Emma Ode, arkivarie vid ArkivCentrum som även har ansvarat för det projekt med svenskt-ukrainskt tema som är grund för boken. Titeln är ”Ljusa stjärnan, ett vandrande kulturarv. Stjärnsångartraditionen i Sverige och i Ukraina.”

– För inte så länge sedan var traditionen att gå med ljusa stjärnan, eller att som stjärngossar ”gå Staffan” som den också kallades, väldigt vanlig i Sverige. Tyvärr är det numera väldigt få platser som traditionen lever kvar på. Den här traditionen, stjärngossetraditionen har en ett och ett halvt milleniums historia bakom sig och finns i olika modeller runtom i Europa, bland annat i Ukraina och i Polen, samt i finsktalande Finland.

I beskrivningen till boken står att läsa:

”Kultur vandrar över gränser, blandas med andra kulturella uttryck och tar gestalt på nya sätt. På så vis finns traditioner som vi upplever vara genuint svenska som samtidigt har stora likheter och gemensamma rötter med traditioner i andra länder.

I Sverige för inte så länge sedan vandrade stjärngossar med följe runt bland gårdar i juletid. De uppförde ett sjungande skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärntydarna som följer den ljusa stjärnan till Betlehem och finner Jesusbarnet. En liknande tradition återfinns i stora delar av Europa, bland annat i Ukraina.

I den här boken presenteras historien bakom traditionen att gå med ljusa stjärnan och hur den gestaltar sig i Sverige och i Ukraina, och delvis även i Finland. Intervjuer med människor som själva har minnen av traditionen kompletterar de historiska nedslagen.”

– I Boken har Emma Ode intervjuat personer med såväl svensk som personer med ukrainsk bakgrund som bor i Sverige och haft korrespondens med ukrainare i Ukraina och som lever som flyktingar i USA och Norge för att samla in personliga berättelser om traditionen att gå runt med stjärna och sjunga för dörr. Boken visar hur kulturarv bevaras, förändras och sprids mellan områden. Det finns många likheter mellan stjärnsångartraditionerna i Ukraina och i Sverige, men naturligtvis också stora olikheter. Kultur är en process som pågår och verkar i dialog med människorna som utövar den och tidsandan i samhället. Boken visar även vilken politisk funktion kulturarv kan ha, både på gott och ont. Kultur kan tradera såväl rasistiska och fördomsfulla element som fungera som opposition i sin kontext. I dagens Ukraina som slåss för sin fortsatta existens under Rysslands anfallskrig fungerar återuppväckta traditioner och att visa ukrainsk särart som en motståndshandling. Och i Finland har stjärngossetraditionen, Tiernapojat, varit ett sätt att särskilja det finsktalande Finlands kultur i motsats till svensktalande Finlands traditioner, även om traditionen har förekommit i båda grupperna.

Boken ”Ljusa stjärnan” finns till försäljning via ArkivCentrum Örebro län, Nastagatan 11 F i Örebro. ISBN: 978-91-531-1194-8

Kontakt:

Emma Ode
E-post: emma.ode(at)arkivcentrum.se

Disputation: Maria Björklund, Psykiatri och pastoral makt: En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård (2024)

Disputation

Datum: fredag 29 november 2024

Tid: 11.00 – 13.00

Plats: Hörsal 7, våning 2, hus 4, Albano, Albanovägen 12

Fredagen den 29 november försvarar Maria Björklund sin avhandling i etnologi, ”Psykiatri och pastoral makt. En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård” vid Stockholms Universitet.

Opponent: Martin Gunnarson, docent och lektor vid Södertörns högskola

Den här avhandlingen handlar om samtida psykiatrisk heldygnsvård.

Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen stängdes ner. Från att ha bedrivits i stora komplex är den psykiatriska heldygnsvården idag decentraliserad och kraftigt nedskuren till förmån för öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och vistelsen idealt sett kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser avsedda för att stabilisera och behandla akuta psykiatriska besvär.

Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger den här etnologiska avhandlingen inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner och vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas.

I avhandlingen diskuteras balansen mellan autonomi och autonomibegränsningar, vilket utgör en grundläggande problematik inom vård och omsorg, inte minst den psykiatriska. Denna balans ställs på sin spets i ett samhälle där patienters självbestämmande kommit att betonas alltmer. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården är att personalen ständigt måste balansera mellan att främja patienters delaktighet och autonomi och samtidigt begränsa dessa aspekter i syfte att främja hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt, undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma.

Avhandlingen finns i DiVA

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag