Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Research project: Disrupted Temporalities

Disrupted temporalities

Description
By the end of 2022 permacrisis, an “extended period of insecurity and instability”, was coined as the word of the year (UK). It was the logical outcome of the range of entangled crises; climate change, a declining global economy, the war in Ukraine and the threat of nuclear weapons, an emerging energy crisis, and the Covid-19-pandemic. A starting point for this proposed project is that these co-present crises disrupt the chrononormativities of everyday life (cf. Cover 2021), the temporal flow of daily routines and rituals, thus destabilising our understanding of pasts, presents, and futures.
Using the idea of disrupted temporalities due to ‘permacrisis’ as a point of departure, we will employ the Covid-19 pandemic and its aftermath with co-present crises as a laboratory, to investigate how pasts, presents, and futures are disrupted and practised in everyday life in four Nordic countries. At an everyday scale, the pandemic prompted instant dystopias of shortage and disruptions of quotidian routines. What at first appeared as a state of exception – materialised in social distancing and re-organizing home life and activating past crises (such as pandemics and wars) – gradually became domesticized. Even if a return to the pre-pandemic everyday ‘script’ was long hoped for, the ‘normal’ order of time is no longer taken for granted as we live in a state of ‘permanent exception’ – a permacrisis.
Beskrivning
2022 lanserades ordet permacrisis för pågående, sammanlänkade och samtidiga kriser, såsom pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen. Genom att vi lever i ett permanent undantagstillstånd formar kriserna vardagen och destabiliserar den ”normala” tidsordningen; rutiner, ritualer och sättet dåtid, nutid och framtid praktiseras och erfars.
Föreliggande projekt undersöker vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Teoretiskt inspireras projektet av ett performativt tidsperspektiv om tidens obestämdhet och olika temporaliteters samexistens.
Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer. I huvudsak behandlar källorna pandemin, därför skapar projektet även nytt material med fokus på efterföljande kriser. Dessa kvalitativa källor, där människor beskriver hur pandemin och andra kriser formar vardagen, ger en unik möjlighet att undersöka hur dåtider, nutider och framtider praktiseras.
Det destabiliserade praktiserandet av temporaliteter i vardagen har inte varit föremål för systematiska och komparativa nordiska studier. Det föreslagna projektet bryter därmed ny mark och bidrar till ett växande internationellt forskningsfält om vardagens temporaliteter.

 

Deltagare:

Jönsson, Lars-Eric (Researcher), Damsholt, Tine (CoPI), Nilsson, Fredrik (CoPI), von Unge, Elin (Researcher), Rask Poulsen, Rasmus (Researcher), Sandell, Karin (Researcher), Eberson Degnæs, Marie (Researcher)

Division of Ethnology, Lund University

University of Copenhagen: SAXO Institute , Åbo Akademi University, Statens försvarshistoriska museer, The Norwegian Museum of Cultural History

 

Vardagens föränderliga rum under 1900-talet (2024)

Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum. Bilden av den heterogena finlandssvenska kulturen fördjupas tack vare ett rikt traditionsvetenskapligt källmaterial där människor berättar om sitt 1900-tal med egen röst.

De tre delarna är:

Naturen och platserna, redigerad av Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

Hushållet och tingen, redigerad av Anna-Maria Åström och Fredrik Nilsson

Hemma, borta, bortom, redigerad av Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson och Sofie Strandén

 

Lanseringsfesten hålls 29.8 2024 kl: 14:00 i Helsingfors.

Vi bjuder dig på en djupdykning i Finlands svenska vardagskultur på 1900-talet. På vilket sätt utmanade cykeln sociala konventioner, och vilken roll spelade hembygden? När slog det glada shoppandet igenom, och varför symboliserar äggkoppen borgerlig vardag? Hur har man sett på folklig medicin och hur minns skolbarnen skolgården? Personliga minnen och upplevelser är kärnan i den tredelade bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

De invasiva främmande arternas politik i Sverige: Affektiva allianser och kulturarvsarbete

De invasiva främmande arternas politik i Sverige: Affektiva allianser och kulturarvsarbete är ett forskningsprojekt vid Stockholms Universitet. Det treåriga projektet undersöker kulturella aspekter av hanteringen och förståelsen av så kallade invasiva främmande arter. Perspektivet är brett och uppmärksamheten riktas mot både arbete i trädgårdar, på regional nivå och på en övergripande nationell nivå.

Läs mer om projektet här.

Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige

Forskningsprojektet handlar om oväntade släktskaps betydelse för identitet och minnen och forskarna består av en grupp etnologer, historiker och arkivvetare.

I centrum för projektet står svensk släktforskning och vad som händer när släktforskare stöter på oväntade härkomster i släktleden. Hur det påverkar identitetsskapanden och kulturella minnen.

Läs mer om projektet här.

Research project: Humans and Ticks in the Anthropocene

Humans and Ticks in the Anthropocene is an ongoing project that examines the multi-faceted relationship between humans and ticks from the perspective of environmental history and environmental humanities.

Please visit the website for more information about the project.

The project description from the website:

”Our research project examines the multi-faceted relationship between humans and ticks from the perspective of environmental history and environmental humanities. We aim to provide a comprehensive analysis of discussions about ticks in Finnish society from the late nineteenth century up to the present. Our goal is to increase the knowledge about human relations, not only to ticks but also insects in general. By so doing, we also hope to refine methods and concepts for studying invertebrate animals; a class of animals previously ignored in humanistic research.

We explore the formation and circulation of scientific as well as local knowledge regarding ticks. This analysis increases our understanding of how ticks have influenced human relation to and ways of enjoying nature. Furthermore, by examining ticks as part of the discourse about larger environmental changes, we aim at participating in the humanistic research on the Anthropocene. In the end, we hope to provide intellectual groundings also for the wider public to understand how the ongoing environmental crisis affects ecological networks and changes in the human relation to nature.

The project is funded by the Academy of Finland 2020-2024”

Research project: Northern nightmares 1400-2020

Northern nightmares 1400-2020 is an interdisciplinary research project that analyse nightmares and bad dreams drawn from Finnish history and contemporary culture. The research mainly employs concepts and methods derived from cultural and social history and folklore studies. Some information about the research project from the website:

”The research project ”Northern Nightmares 1400–2020”, funded by the Academy of Finland, studies nightmare experiences and the ways in which they have been narrated among populations in Finland. The project explores the circumstances and situations that have been seen as causing nightmares, and attempts to contextualise historically and culturally the bad dreams that have been described in a wealth of different historical and folklore sources. Another important question is the thematic content of bad dreams: what do dream themes tell us about past cultures and the people living in them? Have the themes changed over the course of time, or do people living in the 21st century have similar nightmares as people who lived in Finland centuries ago?”

 

QUEERDOM: Researching queer domesticities and intimacies in Norway 1842–1972

The research project QUEERDOM will investigate how women and men with same-sex desires – about whom we use the term ‘queer’ – lived and organized their everyday lives across a complex domestic terrain in ways that unsettles customary understandings of private life and family organization in modern Norway (1842–1972). These ‘queer domesticities’ will be investigated through the intersecting lenses of time, space, class, and gender.

One of our central hypothesis is that it was not until after WWII that Norway became truly immersed in the increasingly universal modern discourse on ‘sexuality’.

QUEERDOM shifts the focus of queer historical research firmly from the global metropolises to rural regions of Europe, from the cities to the rural districts, from the courtrooms and asylums to the mundane and everyday, and from activism to domesticity and intimacy. The project will highlight the changing dynamics of societal norms and expectations, change and stability, processes of exclusion as well as of inclusion through the period 1842–1972.

Read more about the research project here.